Källkritik för klass 8B & Emma!

Hej Emma och klass 8B!

När ni läser detta har ni redan träffat mig och haft en lektion i källkritik. Jag hoppas att lektionen väckte många tankar och att ni känner att ni har nytta av det som vi tog upp tillsammans.

För att hjälpa er lite på traven i ert arbete med reportagen, har jag gjort en lista till er med länkar som kan vara bra att ha.

Ni är självklart också välkomna att titta in i bibblan, om ni vill låna eller bläddra i böckerna som jag hade med mig och visade på lektionen (eller om ni vill hitta andra lämpliga böcker när vi vet mer om vem ni ska intervjua).

Bildkälla: Klicka på bilderna, så länkas ni vidare till källan.

LYCKA TILL!

FÖRST LITE REPETITION…

Källkritik = en metod/tillvägagångssätt för att hantera hur sann/falsk en källa är.

Källa = platsen du hämtar dina uppgifter från. En källa kan vara muntlig, skriftlig eller materiell. I en intervju är den som blir intervjuad din muntliga källa, medan exempelvis Nationalencyklopedin är din skriftliga källa. En arkeolog som hittar ett fynd har däremot en källa som är materiell till typen. Tryckta källor/böcker är statiska, medan elektroniska källor på nätet faktiskt är föränderliga över tid, dynamiska. Det är därför extra viktigt att notera när du hittade informationen på ex. Wikipedia.

Så egentligen kan man säga att det inte finns någon begränsning för vad en källa är, så länge den består av någon form av information. Källor har olika egenskaper och ska därför behandlas utifrån det. Men trots dess olikheter, finns det några frågor som man enkelt kan ställa sig för att försäkra sig om källans trovärdighet etc. Nyckeln till att tänka källkritiskt är egentligen att vara nyfiken! Källkritik handlar om att du ställer ett antal frågor för att själv skapa dig en egen uppfattning om källan och om du anser att du kan lita på den.

VEM STÅR BAKOM KÄLLAN?

VARFÖR ÄR KÄLLAN SKAPAD?

Primärkälla = ex. er mormor eller morfar som berättar hur det var att leva på 50-talet i en intervju. Ni kan tänka på ex. en utredning av ett brott och tänka på primärkällan som ett ögonvittne. Ni får tillgång till den primära informationen och den informationen är väldigt värdefull, eller hur?

Men även en primärkälla ska granskas på samma sätt som vilken annan typ av källa. Även en primärkälla kan ju vara partisk till exempelvis en produkt, eller hur?

Sekundärkälla = en sekundärkälla skulle då kunna vara din mamma som berättar om något som din mormor har upplevt. Det skulle också kunna vara en person som har hört ögonvittnet säga något och återger informationen exempelvis för en journalist i en intervju.

Här blir det viktigt att få in fler vinklar på den fakta du vill få fram. Få in så många perspektiv på faktauppgiften som möjligt, för att öka värdet på din sekundärkälla!

Tredjepartskälla = Återger vad sekundärkällan har meddelat. Du berättar kanske vidare för klassen vad din mamma har berättat om din mormors barndom. Man använder sällan en tredjepartskälla som källa för ett arbete, eftersom informationen har tagit en så lång väg och vi inte kan vara säkra på källans trovärdighet.

Jämför med en kriminalares arbete i en utredning… Visst väger ögonvittnenas vittnesbörd allra tyngst? Vi är inte lika intresserade av vad en granne till en granne har sagt om det som hände…

Oberoende källor = försök alltid kolla av med en annan, oberoende källa, så att du har minst två olika källor på en faktauppgift (alltså två källor som är oberoende av varandra). Annars finns risken att de är partiska eller på annat sätt är okritiska. Tänk alltid som journalisterna eller kriminalarna som vill ha in så många olika perspektiv som möjligt.

Se upp med:

Vinklad information = Nästan all information är vinklad. TA REDA PÅ HUR DEN ÄR VINKLAD.

Rykten och förtal = Nätet är en plats där rykten och förtal sprids lätt. Det som är farligt här, är att vi har en tendens att tro på informationen om tillräckligt många hävdar samma sak. Var kritisk och ha en neutral inställning till ryktesspridningar. Jämför med hur det fungerar på facebook eller twitter, där meddelanden lätt cirkulerar och vandrar utan att någon egentligen ifrågasätter dem. Varför? Detta är en intressant fråga!

Politisk propaganda = Här kommer det till rent och skärt tyckande och ofta kan vi inte veta om det som sägs är sant. Jämför därför istället med motståndarsidornas budskap.

Vilseledande innehåll = allt är inte som det ser ut att vara. Med teknikens hjälp kan vi bli vilseledda. Jag tänker framförallt på falska nyheter och reklamkampanjer och filmer.

Oseriösa kommersiella aktörer = se upp med bedragarna på internet. Här om dagen fick jag personligen ett DM på twitter som visade sig vara ett försök att komma åt mitt personliga lösenord.

Censur & yttrandefrihet = i en del länder i världen existerar inte yttrandefrihet på samma sätt som i Sverige, där vi lever i en demokrati. Tänk på att informationen kan vara censurerad.

Utan källkritik = kan du bli lurad. Du kan också medverka till att sprida vidare falsk information!

Vad är egentligen internet? = Internet är ett internationellt nätverk av sammankopplade datorer som kommunicerar med varandra. Informationsmängden är enorm och går egentligen inte att överblicka. Man talar om den ”ytliga” webben och den ”djupa” webben (”djupa” webben = ej indexerbar etc.).

Vad är egentligen Wikipedia och varför rankas den så högt i Googles sökträffar?

Wikipedia är en fri encyklopedi med en vision om att alla ska få lika tillgång till information. Alla kan bidra med informationen och man behöver inte vara inloggad eller ha ett konto. Informationen och bilderna ligger också under CC-licensen erkännande, lika, vilket betyder att du inte behöver fråga om lov för att få använda en bild till exempel. Wikipedia drivs av en stiftelse med hjälp av donationer, som mestadels är privata.

Anledningen till att Wikipedia rankas så pass högt, är att de har så många in-länkar till webbplatsen. Länkarna spelar alltså en väldigt stor roll för hur högt man rankas i Googles sökträffar. Det är viktigt att diskutera Wikipedia som källa och viktigt att se Wikipedia som en kanal, en startpunkt för vidare information i ett ämne. Ange därför helst inte Wikipedia som källa, utan gå vidare till de källor en artikel hänvisar till (För att lära er mera om detta, finns en utmärkt film om detta på Webbstjärnan med Kristina Alexanderson).

Fördelar med källkritik på nätet är framförallt att det går snabbt att hitta olika källor. Du kan också enkelt vända dig till experter i olika ämnen för att kontrollera om faktauppgifterna stämmer eller inte. Det kan också vara enkelt att spåra en uppgift på nätet.

MER OM KÄLLKRITIK

Genomskåda mediebruset – UR

Kolla Källan

Mediekompass

Lärarmaterial – Mediekompass

Lektionstips – Mediekompass

Mediekompass för unga

It i skolan – Skolverket

Webbstjärnan

Källor och källkritik

Hur elever på gymnasiet tänker kring källkritik

Källkritik på internet

Fakta om källkritik

UPPHOVSRÄTT & CC

Kolla Källan skriver om Wikipedia mm.

Hitta ”fri” musik/ljud/samplingar

Upphovsrätt – Kolla Källan

Vad är CC? – En liten film från Webbstjärnan

Upphovsrätt – En liten film från Webbstjärnan

BILDER

Hur är det egentligen med Googles bilder?

Bildmanipulering

Bildkritik

Bildanalys – Mediekompass

Upphovsrätt på webben

Fria bildarkiv

WIKIPEDIA & ANDRA ALTERNATIV…

Även om Wikipedia har sina fördelar, ska man helst göra till vana att kolla av om det finns en annan källa som säger något om den information du söker, så att du har olika och oberoende källor att jämföra en faktauppgift med.

Ni som har lånekort på biblioteket, har också gratis tillgång till uppslagsverket Nationalencyklopedin online. Ni har alltså tillgång till NE via kommunbibliotekens datorer. Det jag nämnde under lektionen idag angående åtkomst av NE hemifrån var felaktigt. Det går tyvärr bara att nå NE via bibliotekens datorer och alltså inte hemifrån.

Det går inte att komma åt NE på skolans datorer, eftersom skolan inte prenumererar på NE. Ni går alltså via kultur/kommunbibliotekens inlogg.

Här hittar ni andra bra databaser och digitala tjänster (utan kostnad) hos våra kommunbibliotek.

Wikis och wikipedia i undervisningen

Vad är Wikipedia? – En liten film från Webbstjärnan

Nationalencyklopedin

Länkskafferiet

MATERIAL

CC guide för lärare

Lathund i källkritik – Skolverket

Lathund för källförteckning

LEKTIONSTIPS

Temapaket källkritik

Wikipedia i skolan – lärarhandledning

Handbok ”Expert på medier”

Ett exempel på en källa och dess bakgrund

ÖVNINGAR

Övningar – Webbstjärnan

Övningar – Blekinge Folkhögskola

Lektionsförslag på källkritik

Övningar – Bessemerskolan

Övningar – Infokoll

Övningar – Lärcentrum Trollhättan

Analysera media

RELEVANT FÖR ERA REPORTAGE…

SR Minnen

Ett radioprogram (på radio och nätet) som uppmärksammar händelser från åtta decennier tillbaka i tiden, dygnet runt.

Här finns ALLT!

Du kan lyssna när som helst och så mycket du vill och enkelt söka fram det årtal du är intresserad av, alternativt söka ämnesvis eller på person.

Barnsköterska. 1940-tal. SVT Bild.

Kvinna framför spegeln med skönhetscreme i ansiktet. 1956. SVT bild.

Martin Luther King tar emot Nobels fredspris ur kung Olavs hand i Oslo 1964. Scanpix.

Böcker & Tidskrifter

Minnenas journal – en nostalgisk tillbakablick i varje avsnitt… Tidskriften finns att låna och bläddra i på biblioteket i Blomstermåla. En bläddervänlig tidskrift med både inspiration i bilder och faktabaserad text.

Modebibeln – Mode speglar också den tid vi lever i och de värderingar har. I denna boken blir det tydligt för den som läser och bläddrar sig framåt, hur politik, arkitektur och garderob faktiskt hör samman, även om de tycks vara så vitt skilda företeelser.

Modebibeln är en tillbakablick på åren från 1867-nu och skildrar det svenska modet ingående.  I avsnittet ”tanter, tonåringar & 3T” skildras bland annat 50-talet som ”decenniet då tonårsmodet lanserades”.

Stock Image

På bibblan finns också (ovan) små, kvadratiska fotoböcker fullspäckade med foton som skildrar årtiondena på 1900-talet.

Fotot står i fokus och därför kanske dessa böcker lämpar sig bäst för inspiration och som ingång för ett valt årtionde. Men säkert kan de komma till nytta för er. I vart fall trevliga att bläddra i!

Bloggar för inspiration

Mirjams Kafferep

Vill du veta hur unga kvinnor och män levde på 30-, 40-, 50-talen, är det snabbaste sättet att hälsa på hos Mirjam på hennes blogg. Hon klär sig helt och hållet tidstypiskt för de olika decennierna, mestadels 30, 40 & 50-tal och går in helhjärtat för det autentiska. Hon inte bara klär sig och inreder hemmet som förr, utan dansar också som de gjorde förr (lindy hop och jazz).

Genom hennes blogg hittar ni ut till fler nostalgi-bloggar under fliken ”favoriter”.

HANDLEDNING I BIBBLAN!

Dag: Måndagar from. 21 januari

Tid: 9.25-10.45

Plats: Biblioteket, Blomstermåla

Från och med nästa vecka, kommer jag att vara i bibblan den tid då ni har lektion på måndagarna mellan 9.25-10.45. Undrar ni över något eller vill ha individuell handledning för att söka fram material, både på nätet och i biblioteket, får ni jättegärna ta hjälp av mig då.

Jag finns också hela fredagen i biblioteket!

2 reaktioner på ”Källkritik för klass 8B & Emma!

    1. Hej Magnus!

      Tack så mycket för din kommentar och rättelse! Jag ska snarast ändra i inlägget, så att rätt information framgår.
      Vet du om det är möjligt för eleverna att logga in när de är under 18 år? Vi hade en fundering kring detta i klassrummet…

      Mvh,
      Isabella

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s