Lättläst fakta om djur: Vad kan vi hitta på nätet?

Just nu är fyrorna på en av mina skolor igång med det spännande arbetet att söka fakta om olika djur. I första hand har vi letat efter fakta i tryckt format – från de böcker som redan finns i vårt bibliotek som finns i skolans lokaler. Det finns många bra böcker med lättläst och aktuell fakta som har fina och inspirerande illustrationer. Vi hittade fakta om alla djur utom kungskrabban – däremot fanns det mycket fakta om just krabbor i största allmänhet. Vi fick alltså gå vidare med att leta fakta om kungskrabban på nätet. Och då är den stora frågan: Var hittar vi trovärdig och aktuell fakta om djur på rätt nivå? Jag har i detta inlägg valt ut några söktjänster som jag tittar lite närmare på.

Som ni kommer märka, krävs här ett ”källkritiskt” tänk för att kunna avgöra om en viss söktjänst är lämplig ”i mitt fall”. Lämpligheten har i sin tur att göra med vad vi vill veta, vilken svårighetsnivå vi vill lägga oss på, vilket syfte vi har med frågan och vilken typ av skolarbete vi arbetar med etc. Bristen på tid gör att många inte använder ett ”källkritiskt” tänk, man vill snarare att det ska gå så snabbt som möjligt och man ägnar inte mycket förarbete åt att söka och samla in fakta. I detta fall började elevernas arbetsprocess inte med själva inhämtandet av fakta – det stod jag som skolbibliotekarie för – men en annan gång kanske fokus faktiskt ligger på själva sökprocessen, och då hoppas jag att detta kan vara till hjälp!

En avgörande del i informationssökningen och processen att hitta information, handlar om att formulera frågor. Frågor som också förutsätter en sökning som sker på ett varierat sätt där stor vikt läggs vid att väga källor mot varandra.

1. LÄNKSKAFFERIET 

Jag brukar börja med att ta en titt på Länkskafferiet. Söker vi i Länkskafferiet istället för att börja i en stor sökmotor som exempelvis Google, vet vi att vi utgår från kvalitetsgranskade länkar som har granskats och handplockats av en expertpanel bestående av bibliotekarier och lärare (till skillnad från Google där träfflistan och ordningen på träffarna inte i första hand har med trovärdighet att göra och där träfflistan sammanställs av en dator). Träffarna ger därför en hög trovärdighet och är förhoppningsvis relevanta för vår sökfråga/sökterm (här ställs krav på söktekniken och valet av sökterm). Och därför blir det också färre träffar. Det är inte ovanligt att vi inte alls får någon träff för vissa söktermer i Länkskafferiet och då får vi kanske söka oss till andra sökmotorer eller katalogtjänster.

Ett stort plus när man använder Länkskafferiet, är användarvänligheten. Det är lätt att förstå hur man söker i katalogtjänsten och man kan lätt se över vad det är för typ av länk och vad den handlar om innan man väljer att klicka vidare på själva länken. Panelen har redan gjort förarbetet med att skriva en liten text under länken, om artikelns eller webbplatsens syfte etc. Dessutom är hela tjänsten anpassad för att användas av skolelever och skolpersonal för skolan – vilket är tydligt exempelvis med möjlighet att söka på skolämnen. Det största pluset tycker jag personligen är att Länkskafferiet i så hög grad håller sig till kvalitet snarare än kvantitet. Vi har ett stort behov av sådana här tjänster när den stora majoriteten av söktjänster på nätet är av en annan art – där träffarna bestäms av andra kriterier där kvaliteten får stå tillbaka.

2. WIKIPEDIA

Wikipedia har både för- och nackdelar – men är ur många avseende en unik tjänst och digitalt uppslagsverk som har en i grunden fin tanke med sin verksamhet. Här är det användarna själva som skapar innehållet och tillsammans bygger ut och redigerar artiklarna.

Ett av målen är att bygga ut en kunskapsbank för hela världen – ett mål som går hand i hand med tanken om att bidragarnas bidrag är lika mycket värda – och därför kan vem som helst skriva vad som helst och göra detta anonymt. Man behöver inte vara expert inom ämnet för att kunna skriva en artikel eller lägga till en mening, eller för den skull ta bort en – publiceringen sker direkt och utan några dröjsmål av exempelvis kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen är dock inte obefintlig – den sker bara i efterhand. Sedan är det ju betydligt svårare att hinna granska alla artiklar eftersom innehållet är långt ifrån överblickbart för en enda person. Patricia Diaz – lärare och författare till ”Webben i undervisningen” (2012) skriver om Wikipedia att, citat:

”Om hela det webbaserade uppslagsverket Wikipedia (wikipedia.org), på alla språk, vore en vanlig pappersbok skulle den bestå av 2 250 000 sidor och det skulle ta en vanlig läsare ungefär 123 år att läsa den (Socialnomics 2011)”.

(Patricia Diaz (2012, s. 41))

Det som talar för Wikipedia som söktjänst är att det här finns en diskussion om källan och om källorna! Och denna diskussion är öppen för alla att vara delaktiga i, vilket ju i sig är ganska ovanligt. Så på just denna punkt skulle man kunna uttrycka sig, kan Wikipedia inte vara mera källkritiskt – deras grundprincip är så källkritiskt som det bara går. Därför är det ganska motsägelsefullt att tala om Wikipedia som bristande i trovärdighet. Beroende på hur man ser på själva källan, kan den anses vara både trovärdig och bristfällig i trovärdighet. Med andra ord: De som menar att Wikipedia inte är trovärdigt, har både rätt och fel. Det handlar däremot inte om själva texten i sig – dokumentet, utan om med vilka bakomliggande frågor och diskussion som vi använder texten. Utan kunskapen om och diskussionen kring källans egenskaper och syfte (i detta fall Wikipedia) kan vi egentligen inte bedöma själva dokumentet/faktatexten! Nyckeln till att kunna använda källor på rätt sätt, är alltså inte att frukta den ökända klipp- och klistra metoden. Det är fel att klippa och klistra, men vi måste prata om varför det är fel och inte undvika diskussionen – och här anser många att Wikipedia kan vara till stor hjälp som plats för att träna hur man tänker källkritiskt, eftersom det är så pass transparent. Vi kan också lära oss mera om hur en källa kommer till tack vare Wikipedia, om vi jämför med exempelvis böcker och andra traditionella medier där vi bara kan se till själva slutprodukten. Detta är ju inte lika lätt på en webbplats som exempelvis Länkskafferiet, där vi bara har en träfflista som är ”trovärdig”. Vi måste studera verkliga exempel på felaktig fakta, för att kunna lära oss av dem.

Ett litet urval av webbplatser med djurfakta:

RÄDDA DJUREN – med fakta om och speciell omtanke för de djur som far illa.

”Rädda djuren” är först och främst en väldigt snygg och fräsch hemsida med fakta om djur och framförallt ett sätt och en plats att som ung ta ställning för utsatta djur. Hemsidan ”Rädda djuren” är en juniorklubb till organisationen ”Djurens rätt”. Här kan vi lära oss mer om vanliga familjedjur och om djur i lantbruket. Vi får också läsa mera om djur som exempelvis blir kläder, är med i djurförsök, blir mat, jagas och är med i underhållningsindustrin. Det som står på hemsidan anser jag personligen är anpassat för elever på mellanstadiet – texten är enkel och det är lätt att hitta på hemsidan. Det finns också genomförlig information och kontaktuppgifter för de ansvariga för sidan.

ROVDJURSSKOLAN: rovdjursfakta i olika former och på olika nivåer.

Rovdjursfakta om ”The Big 5” – våra fem största rovdjur i Sverige: Björnen, Vargen, Järven, Lodjuret och Människan. På hemsidan kan du gå till ”klassrummet” där du kan lära dig mera om rovdjuren genom att läsa, titta på filmklipp, lyssna på ljud, titta på bilder, spela spel, läsa rovdjursnyheter och fråga forskare. I ”lärarrummet” som är en resurs för läraren, finns övningar, lärarguider och information om fortbildning.

Jag tycker detta är en mycket trevlig sida! Framförallt väl anpassad för skolan med bland annat bilder som elever gratis får använda i sina skolarbeten. Ett plus är att faktatexten finns på tre olika nivåer, med en bland annat lättläst nivå i pdf-format som är enkel att skriva ut och komplett med väl avgränsade stycken och fina färgbilder. För vuxna finns hemsidan för ”Rovdjurscentret – de fem stora”, som också står bakom ”Rovdjursskolan”. Deras syfte är att sprida information om våra fem största rovdjur. Så här skriver de själva om sin verksamhet:

”Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara ett oberoende, nationellt kunskaps- och informationscenter om de stora rovdjuren. Vi vill helt enkelt vara Sveriges bästa kommunikatör och informatör i dessa frågor. Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara en trovärdig förmedlare av faktabaserad information. Därför samarbetar vi med forskare, myndigheter och en lång rad intresseorganisationer med rovdjur på agendan”.

(Rovdjurscentret De 5 Stora, 2013-04-24)

Jag uppdaterar och bygger på denna lista efter hand! Den kan göras oändligt lång!

Hälsningar,

Isabella

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s