Källkritik med årskurs 2 på Skytteanska skolan

Hur arbetar man egentligen med källkritik i årskurs 2 på lågstadiet? Jag har sammanställt en lista med länkar och information om hur man kan arbeta med källkritik för lågstadiet. Ni hittar den lite längre ner i detta inlägg. (Många av länkarna tipsar också Skolverket om här).

KÄLLKRITIK FÖR ÅK 2 PÅ MINA SKOLOR:

När jag har besökt årskurs 2 på mina skolor, har vi börjat med en introduktion i källkritik genom att granska tryckta källor – facklitteratur med fakta om djur. Vi har också pratat lite om vad en källa är och att det finns olika källor som har olika egenskaper – exempelvis ett skelett, en vattenkälla, en muntlig källa (ex. när man intervjuar en person), en gravsten, en bok, digitala källor och så vidare.

Innan jag besöker klassen, har eleverna fått förbereda sig med inläsning av faktatext för det djur som vi ska fördjupa oss i för tillfället. Klass 2 på Skytteanska skolan har till exempel fått lära sig mer om fladdermusen och klass 2 i Timmernabben kommer att lära sig mera om ekorren.

Eleverna får ett litet häfte med faktatexter från två olika källor/faktaböcker. Faktatexten är luftig och lättläst med många illustrationer. Tillsammans med faktatexterna har de även fått en tankekarta som de själva kan sitta och fylla i efter hand som de lär sig mer om djuret. När jag sedan kommer och besöker klassen vid ett senare tillfälle, använder vi tankekartorna och faktatexterna som underlag för den ”källkritiska granskningen”.Jag skriver inom citationstecken, eftersom källkritisk granskning i detta fall menas med att vi granskar faktatexten och letar efter fel tillsammans och uppmärksammar att det kan förekomma olika faktauppgifter i olika källor.

Det är en introduktion och en början till hur man kan prata om källor och hur man kan bedöma dessa. Ett mål är att lära ut att vi måste ha viss kunskap i ämnet som vi ska granska – eller åtminstone veta var vi kan hitta den informationen (glöm inte att diskutera vad information är).

När jag sedan träffar eleverna nästa gång – går de i årskurs 4 och då fortsätter vi den källkritiska diskussionen tillsammans, fast denna gång för digitala källor på internet, när vi bland annat bedömer en webbplats trovärdighet.

Dagens lektion i källkritik med tvåorna bjöd på många intressanta frågeställningar om fladdermöss. Hur många myggor kan fladdermöss egentligen äta på ett år? Kan vi höra fladdermössen prata med varandra? Är spindlar insekter? Hur stora blir flyghundarna och hur små är de minsta fladdermössen…? Nästa vecka träffar jag tvåorna på Tillingeskolan och då ska vi istället granska fakta om ekorren!

För dagens lektion har jag använt dessa faktaböcker om fladdermöss:

Fladdermöss (inbunden)

ANDRA SÄTT ATT ARBETA MED KÄLLKRITIK FÖR FÖRSKOLEKLASSEN OCH UPPÅT:

NOSA PÅ NÄTET” – ökad mediekunnighet för barn i åldern 5-8 år

bild

 

 

 

 

Jag kan börja med att tipsa om materialet ”Nosa på nätet” från Statens medieråd, som är anpassat för de yngre barnen i förskoleklass och på lågstadiet. Materialet är lämpligt för åldrarna 5-8 år. I paketet ingår: en sagobok om källkritik, lärarhandledning, ppt-presentation, diskussionsfrågor och diplom. ”Nosa på nätet” går att beställa gratis via Statens medieråds hemsida.

 

KOLLA KÄLLANS LATHUND – Internet: en guldgruva eller soptipp?

Symbol för Kolla källan

Kolla Källan (Skolverket) har sammanställt en enkel och praktisk lathund för ”källkritik på internet”. Lathundarna går att beställa hem gratis och är lämpliga att dela ut i klassen under en lektion i källkritik. Personligen tycker jag att Kolla Källans broschyr är bra att ha med som ett stöd och en mall för när vi diskuterar källkritik och informationssökning – för exempelvis bedömning av digitala källors (men även tryckta källors) trovärdighet. Jag har en klassuppsättning av dessa lathundar och har med mig när jag besöker klasser i källkritik. Här kan man beställa hem eller skriva ut lathunden.

Kolla Källans Lathund.

TERRA SCANIAE: Källkritik för historiska (arkeologiska) källor

Webbplatsen ”Terra Scaniae” är en pedagogisk resurs som riktar sig mot skolans elever och lärare. Ansvariga för webbplatsen är Kultur Skåne och Region Skånes Kulturförvaltning för att sprida kunskap i historia (fokus ligger på Skånes historia och kulturarv). Berättelserna är skrivna av författare i barn- och ungdomslitteratur (bland andra Gull Åkerblom och Åsa Storck) och faktatexterna är sammanställda av diverse ämnesexperter, som exempelvis arkeologer, historiker, professorer, lärare, bibliotekarier, etnologer, fotografer, skribenter och antikvarier med mera.

Under ”pedagogiska resurser” hittar man material och tips anpassade för lärare och elever. Här kan man bekanta sig mera med historiska källor som gamla kartor, bilder och filmer. Skolverket tipsar om ”Terra Scaniaes” spel ”Historiedetektiven” – där man tillsammans med ett gäng arkeologer ska fastställa identiteten på ett mystiskt skelett. En mycket användbar och tillförlitlig resurs för kunskap i historia för kanske främst mellanstadiet, och för övning i att hantera olika typer av källor! (För varje artikel finns även en gedigen källförteckning).

”Spelet innehåller moment som källkritik, problemlösning och ett tillvägagångssätt som är förankrat i verkligheten. Det är upplagt på ett enkelt och lättförståeligt sätt, för att budskapet ska nå en bred målgrupp.

Målgruppen är tänkt att vara mellanstadieelever, men kan säkert vara till nöje för andra åldrar”.

(Citat hämtat från Terra Scaniae, 2013-05-07)

Annonser

En reaktion på ”Källkritik med årskurs 2 på Skytteanska skolan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s