BOKTIPS FÖR UNGDOM: Tusen gånger starkare av Christina Herrström

”Saga var fri. Fri från allt. Först älskade vi henne. Sedan älskade vi henne ännu mer. Hon förändrade allt. För oss alla. Varenda en. Hon blev ett hot. Och ett löfte”.

”Tusen gånger starkare” är helt enkelt oemotståndlig – det finns en styrka i berättelsen som letar sig in i varje liten vrå, blåser liv i karaktärerna och budskapet och lämnar läsaren nästan stum. Det är en stark skildring av hur det kan kan vara att vara ung och utgöra en del i en större helhet (i detta fall en grupp = högstadieklass) med komplexa och ändå till synes förutbestämda sociala strukturer.

Man läser och man minns – man återupplever allt igen och tack vare att berättelsen är lite dragen till sin spets, kan man i tanken ”testa” olika sociala och pedagogiska situationer genom att vända och vrida på maktfördelning, sociala strukturer, mänskliga relationer och rollfördelningen i skolan och klassrummet, konsekvens och handlande. Berättelsen är bitvis poetisk – dofterna, ljuden, färgerna – upplevelsen är filmisk och flyter fram, men tack vare det delikata och enkla språket finns ett djup också i skildringarna som sliter tag i läsaren och man rycks med från första sidan.

Författaren använder sig mycket av symbolik. Här är ett utdrag från boken som jag fastnade för (huvudpersonen Signe beskriver den nya eleven i klassen, Saga alldeles i början av boken):

”Det är underligt, men jag tänker på en skalad rå potatis när jag tänker på Saga. Hon liknar inte på minsta vis en potatis, men någonting i fräschheten då man klyver en potatis påminner om henne. En klarhet, en isande renhet. Samtidigt påminner hon inte alls om en potatis, för en potatis kommer från jorden och mörkret och Saga har någonting flygande över sig, som en lekfull vind från havet. Eller stjärnorna”.

(Herrström, Christina. Tusen gånger starkare (2006), s. 54)

Saga finns med i berättelsen långt innan hon faktiskt gör entré. Det är genom huvudpersonen Signes betraktelser av olika fenomen i och omkring klassen, klasskamraterna och lärarna som vi får hintar om vem den där Saga egentligen är. Vi förstår tidigt att hon är starkare än någon annan och att hon också kommer att försvinna. Vi förstår också att ingen kommer ha någon aning om hur eller varför hon först plötsligt dyker upp och sedan försvinner lika plötsligt. Men under den korta tid som Saga är en del av klassen, kommer hon att förändra allt för Signe och hennes klasskamrater.

Signe betraktar allt lite på avstånd och är aldrig riktigt delaktig i det som händer, men räknar sig ändå ofta till ”vi” när hon berättar om något som har hänt. Vi förstår att andra i klassen har förutfattade meningar om vem Signe är, men under ytan brinner hon lika mycket och kanske ännu mer av en vilja som är lika stark som Sagas – som hon beundrar så mycket. Och med henne hoppas man hela tiden att hon ska ställa sig upp, kasta av sig all sin rädsla och det som håller henne tillbaka och visa alla vem hon egentligen är och hur stark och modig hon är. Men man inser samtidigt att det finns en annan tanke med Signe. Signe har en annan uppgift, som är minst lika viktig som Sagas, men som kommer i slutet av boken och till och med efter bokens slut. Trots att det känns som om man som läsare hela tiden vet lite mer än vad som står, att man anar vad som komma skall – minskar inte spänningen. Tvärt om. Man dras direkt med i berättelsen och den är lättsmält, trots att den tar upp tunga ämnen om hur det egentligen är, bortom den perfekta fasaden.

Och vem är då Saga?

Saga gör entré i boken på sidan 52 och hela kapitlet (nr 7) ägnas åt henne. Hon kommer när det ännu är sommarvarmt och ljummet i luften, tidigt på höstterminen. Det beskrivs som en ovanligt vacker oktober och denna varma och mjuka, innerliga beskrivning av värmen i luften, får ännu mera färg, eftersom vi vet att vi nu ska få träffa den där Saga.

Saga är den nya eleven och hon får börja med att ställa sig framför hela klassen och presentera sig. Och det är nu man som läsare känner hur tid och rum uppslukas och blir till ingenting, då Saga står inför klassen och är… sig själv. Alla häpnar inför vem hon är och inför vilket mod och vilken styrka hon har. Hon gör det som ingen annan kunnat eller kommer kunna och Signe frågar tyst för sig själv:

”Hur kunde man vara som hon? Helt oförställd?”

(Tusen gånger starkare, s. 54)

Hon beskrivs som så naturlig som om hon varit en del av naturen själv – hennes hud är solbränd och Signe beskriver att det känns som att Saga stigit upp ur ett hav som är genomskinligt och turkosblått. Det som Saga har sett, det liv hon har levt innan hon kom till deras klass, är helt främmande för dem (hon har rest runt och bott i flera olika länder med sin pappa). Och när Saga berättar om allt som hon har upplevt, häpnar de alla med öppna munnar och förundran i ögonen. Det är framförallt den som Saga är som skapar den förändring som sen sker i klassen.

Saga ser på dem utan att döma någon eller göra skillnad på någon av dem. Efter mötet med henne förändras rollfördelningen och alla blir mjukare mot varandra – de står plötsligt tillsammans som en helhet. Det blir ett litet avbrott innan allt kaos sedan bryter ut – konsekvensen av att några börjar leta sig tillbaka till den gamla, ”trygga” ordningen och rollfördelningen igen, och som egentligen inte kräver så mycket av dem. Finns det egentligen någon som är lika stark/modig som Saga? Hon är ju den som vågar säga ifrån när ingen annan gör det och som visar dem hur djupt ner maktstrukturer och ojämlikhet kan sitta.

Jag rekommenderar varmt denna boken!

MER OM FÖRFATTAREN, BOKEN & FILMEN:

Författaren heter Christina Herrström och har bland annat skrivit de uppmärksammade böckerna ”Glappet” och ”Ebba & Didrik”. Så här berättar Christina om hennes ungdomsbok ”Glappet” (som kom ut 1998 och som följer liknande teman som ”Tusen gånger starkare”):

Glappet kan betyda många saker. Det finns ett glapp mellan barn och vuxen där man på något sätt förväntas reda ut vem man ska vara, ett glapp mellan å ena sidan drömmar och retorik, å andra sidan krass verklighet. Det finns ett glapp mellan huvudpersonerna, bästisarna Ella och Josefin, som först verkar obetydligt men som får nästan vansinniga följder. Där är glapp mellan dem i skolan som har status och tillåts ta för sig och dem i skuggan, men som kanske också drömmer. Det finns ett glapp mellan könen, mellan allt man förväntas vara men som inte går att få ihop”.

(Citat: Christina Herrström,2008-03-01. Hämtat från: dagensbok.com, 2013-05-15)

Hur kan man arbeta vidare med boken & filmen i skolan? Hur har andra gjort?

Många skolor och högstadieklasser har använt denna bok som underlag för intressanta och viktiga diskussioner. Här är några tips på hur man kan arbeta med boken och filmen!

Wikin ”Tusen gånger starkare”

En wiki som är uppbyggd kring olika samtalsfrågor som rör boken. Frågorna rör ex. ”Att bryta mönster”, ”Lärarna i boken” & ”Vem duger”.

Diskussionsfrågor – Stenkullen

Här hittar ni en utförlig samling diskussionsfrågor för hela boken ”Tusen gånger starkare”.

Bloggen ”Att lära tillsammans”

Läs blogginlägget om hur bokens tema kan användas för att diskutera andra situationer, på ungdomars fritid och i skolan.

Här kan ni läsa mer om Christina Herrströms liv och författarskap:

I en intervju för M Magasin: ””Alla tider i mitt liv existerar samtidigt”.

I en intervju på dagensbok.com om ”Glappet”: ”Vi är den nya kvinnan”.

Här hittar ni mer information om filmerna & tv-serierna av hennes böcker:

Glappet (Tv-serie som visades första gången i SVT 1997)

Boken Glappet

Tv-serien Glappet

Ebba & Didrik (Tv-serie 1990)

Boken Ebba & Didrik

Tv-serien Ebba & Didrik

Tusen gånger starkare (film, regisserad av Peter Schidt 2010)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s