Unga killar med självskadebeteenden

Författaren Niclas Christoffers andra bok heter ”Som James Dean fast snyggare” och är liksom hans första bok, ”Som Zlatan fast bättre”:

9789186775179_large_som-zlatan-fast-battre_haftad…en lättläst och mycket viktig bok som tar upp ett ämne som sällan berörs i svenska ungdomsböcker idag och fokuserar på killar med självskadebeteende och är därför ett mycket viktigt bidrag till den skönlitterära scenen.

En dramatisk effekt är framsidans glättiga, perfekta yta – ett foto på en kille som för tankarna till unga flickidoler som ID eller Justin Bieber… Jag reagerade först på att den verkade så ytlig och liksom skrattade till när jag såg boken. Men när jag vände och såg baksidan hajade till. Den visar ett par blodiga fötter och baksidan av den perfekta ytan och ett dolt självskadebeteende.

Mitt i allt det skrämmande perfekta och den sterila och ekande tomma eftersmaken som följer därur, märker man hur författaren tydligt satt sin prägel på texten genom den humor som finns där och som är härligt uppfriskande. Då är den på sina ställen bisarr och jag får rysningar längs ryggraden. Det finns en risk att det kan bli lite för skruvat, men det känns allt som allt ganska trovärdigt ändå. Det är inte bara tung läsning, utan också läsning med ett underhållningsvärde. Boken är en citatmaskin och pumpar ut det ena bisarra citatet efter det andra…. Som när lillebrodern i början säger att han ska bli plastikkirurg som sin mamma och operera fula människor, för att han är smart. Det är ju rysligt. De här båda sönerna är ett perfekt bevis på att barn speglar sig i sina föräldrars inre och yttre. Jag slås av hur ensamma de här människorna måste vara och hur beroende de är av att allt det materiella och ytliga ska klaffa – hur de kontrollerar sin omgivning och allt för att känna sig lyckade. Det måste vara nästintill omöjligt att vara lycklig på de premisserna. Så här ser deras universum ut innan bilolyckan. Och de lever sitt sköra paradis som om det bara fanns ett manus att följa.

”Han ritar sin familj. Hans bror är i allra högsta grad levande och ler stort på bilden. Pappa slänger sig efter en volleyboll i sanden, medan mamma ligger och solar sin tvättbräda med en scarf runt halsen. Han ritar snabbt och resultatet blir riktigt bra. ”Min familj” viskar han. ”Som jag inte har längre”…

Efter smällen är pappan invalidiserad och sitter i rullstol och kan varken prata eller äta själv. Lillebror John är död. Mamma Jill verkar vara ganska oskadd, men hon är trött och inte sig lik. Hon verkar inte bry sig om sitt yttre längre. Jim är också oskadd utåt sett, men inuti honom är allt som en enda stor mardröm och han önskar att han fick vakna ur den eller dö. Han kan inte smälta den vändning som livet tog i och med bilolyckan och han kan inte hantera det.

Jacob växlar mellan att tänka svarta och hopplösa tankar om hur livet blivit och brutalt vardagliga och känslolösa tankar om framtiden och om han kommer in på teaterskolan eller inte. En dag i skolan, under en lunchrast när han fått ett samtal från sin pappas assistent på mobilen, sköljer alla känslorna över honom och han låser in sig på toaletten och skadar sig själv för första gången. Under en kort stund känns det som om all smärta försvinner och han glömmer allt som bekymrar honom. Ändå intalar han sig att det är första och sista gången han gör det…

Vad jag tyckte om boken:

Helt okej faktiskt! Jag tycker framförallt att den har sitt värde i och med att den tar upp ett viktigt ämne som inte har behandlats i stor utsträckning i ungdomsböcker tidigare. Boken flyter på bra och spänningen ligger på en lagom nivå. Stundtals blir den lite seg och den tar en ganska oväntad vändning mot slutet… Någonstans i mitten av boken tycker jag att den lämnar ämnet lite och går mot att vara en ganska ”vanlig” ungdomsbok. Den kunde ha stuckit ut lite mer och behandlat ämnet lite mer, men å andra sidan visar detta på en problematik som är mer komplex än så och inte så svart och vit. Huvudpersonen är ju en helt vanlig kille och hans självskadebeteenden är för hans omgivning mycket svåra att upptäcka. Det är nog det jag tar med mig mest från min läsning av denna boken och det är en viktig lärdom.

Boken finns att låna på Gymnasiebiblioteket, där det även går att låna Niclas Christoffers andra bok ”Som Zlatan fast bättre”.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s