TOPPLISTA – 16 oförglömliga vuxenromaner

Jag fick en önskan av en läsare att dela med mig av min tio-i-topp-lista. Inget kunde göra mig gladare! Vilken rejäl utmaning det blev! Och samtidigt skänkte det mig flera rogivande och stärkande stunder då jag gick igenom min bokhylla hemma, läste igenom min gamla blogg med bokrecensioner och bläddrade igenom bokdagböcker – drömde mig tillbaka och mindes böcker jag inte tänkt så mycket på, men som drabbat mig oerhört starkt en gång i tiden.

Jag inser att det finns många olika sätt att konstruera en topplista på och det är nog just val av urval som är det knivigaste. Jag har till slut landat i att mitt urval grundar sig på böcker jag fortfarande idag minns den där fysiska avtrycks-känslan av; böcker jag läst sönder i olika tider av livet och böcker som på något sätt väckt känslor jag kanske haft djupt inom mig, men aldrig öppnat upp förrän i stunden för läsningen.

I slutet av detta inlägg hittar ni ytterligare titlar som jag vill framhålla för att de är läsvärda på olika sätt (i de fall då jag har skrivit en recension av boken, har jag skapat en länk så att ni kan klicka på titeln för att ta er vidare till recensionen).

Utan inbördes ordning; här har ni  mina starkaste och mest oförglömliga läsupplevelser bland vuxenromaner som jag har läst genom åren! (Ni som är uppmärksamma märker att det inte är tio titlar utan hela 16 stycken – det gick bara inte att få ner det till tio…).

Stoner

Jag har nog aldrig varit med om något brutalare, vackrare och sorgligare slut. Den känslan när jag satt i bilen och läste de sista meningarna i ”Stoner” – där och då, stannade tiden. Det känns fortfarande som om hela universum frös och alla stjärnor exploderade. Vilket öde, vilket liv, vilken bok! Den lämnar mig fortfarande stum av förundran. Vilket mästerverk.

Oceanen vid vägens slut

Fantastisk. Kan fortfarande inte smälta vad det var som egentligen utspelade sig. ”Oceanen vid vägens slut” är som den knäppaste mardrömmen man aldrig mera vill drömma igen och den mest surrealistiskt ljuvliga drömmen man bara vill drömma igen. Lite som när man för första gången gick och såg ”Amelie de Montmartre”. Man förstod ingenting (kanske hade det också lite att göra med att jag såg den på franska med fransk text), men visste att från och med denna dagen hade ens sinnen blivit ett snäpp skarpare. Som om man var ensam om att se en ny färg eller känna en ny doft.

Stolthet & Fördom

Min mest sönderlästa bok som jag snarare har bosatt mig i än läst, varenda gång jag har varit olyckligt kär. Jag kan liksom inte leva utan den. Jag tycker den är helt magisk och innehåller ALLT som gör en bok till den mest romantiska, perfekta kärlekssagan. Det bästa ordet jag kommer på att beskriva den med är: bitterljuv. Lägg därtill att den är galet underhållande. Och jag älskar att den är skriven av en kvinna som levde på 1700-talet. Avgudar Jane Austen.

Bildresultat för jane austen stolthet och fördom

Vårt behov av tröst

Jag har aldrig drabbats starkare litterärt än av Stig Dagerman i novellen ”Vårt behov av tröst”. Det går inte att göra en sådan här lista utan att den finns med. När jag läste den första gången, kunde jag känna hur mitt hjärta fullständigt kapitulerade för den brutala skönheten och sorgen som pulserar i varje liten molekyl av hans text. Det var en sådan stark upplevelse att allt stannade upp. Stig Dagerman har för evigt ristat upp ett sår i mitt hjärta. Jag har novellen i en låda tillsammans med mina dikter hemma. Ibland, när jag vill få fatt i i livets pulsåder igen och känna att jag lever, ruska om mitt medvetande… då plockar jag fram den och läser, uppslukad av skönheten i det skrivna ordet.

Bildresultat för vårt behov av tröst

Stjärnans ögonblick

Jag äger många romaner av den brasilianska författaren Clarice Lispector. Hennes böcker står som lockande, pastelliga, karameller i bokhyllan. Jag har läst två av dem; ”Stjärnans ögonblick” och ”Passionen enligt GH”. Båda sorgliga, märkliga och drömmiga, som om de är skrivna på ett främmande språk. Clarice Lispector har det mest underliga språk jag träffat på. Och jag beundrar henne för att hon vågar använda orden på det sätt hon gör. Samtidigt finns det en naturlig förklaring till varför jag ”bara” har läst två av hennes romaner, när jag har så många fler hemma; de kräver så mycket av dig som läsare. Att läsa ”Passionen enligt GH” var den största utmaningen jag någonsin mött som läsare. Jag fick liksom putta på mig själv mentalt för att komma framåt. Men inte av den anledningen att det var dåligt, utan för att jag aldrig tidigare upplevt det koncentrat av prosa eller den klaustrofobiska, surrealistiska mättnaden som flödar fram.

Att läsa ”Stjärnans ögonblick” var mer som att sväva på moln; som att drömma i vaket tillstånd, men inte riktigt veta var dröm och verklighet kan och ska fogas samman. Det var länge sedan jag läste ”Stjärnans ögonblick” nu, men den ljuder fortfarande stilla, melankoliskt och oskuldsfullt. Det var en vacker, tunn och märklig roman om, som jag minns det, en ung och ensam kvinna på jakt efter något ogripbart eller gripbart i sitt liv? Ett annat mentalt tillstånd? Ja, ni märker, det går knappt att berätta vad den handlar om, eftersom Clarice Lispectors romaner har så avgrundsdjupa stup att gå vilse eller finna hem i. Allt beroende på vad man tolkar in i sin egna läsupplevelse. Läs och njut av Clarice Lispectors dödligt vackra och sällsamma språk.

Bildresultat för stjärnan ögonblick

Fyrväktaren

Som en ren, vacker och oskuldsfull saga för vuxna minns jag ”Fyrväktaren”. En ganska tunn roman som väckte filosofiska funderingar hos mig. En roman att läsa i perioder av livet då man står på randen av något stort och kanske skrämmande och har möjlighet att blåsa liv i ens sinnen och själ med ny luft för att se på saker och ting från andra vinklar. Jag njuter av Jeanette Wintersons språk. Det liknar inget annat!

Bildresultat för fyrväktaren

Aprilhäxan

På något märkligt sätt kopplar jag samman ”Aprilhäxan” med ”Fyrväktaren” – kanske på grund av att språket och den poetiska och filosofiska tyngden finns i båda. Att öppna deras romaner och börja läsa, är som att kasta sig ut i ett oändligt blåsande molnhav. Outgrundliga och tankeväckande med starka karaktärer.

Bildresultat för aprilhäxan

Torka aldrig tårar utan handskar

Sällan får jag ett slag i magen av en bok så tidigt i berättelsen som jag får av denna: Jonas Gardells  trilogi ”Torka aldrig tårar utan handskar”, som handlar om hur AIDS-epidemin drog in över Sverige på 80-talet. Det är något med den som får mig att vilja stänga ute allt annat som sker ute i världen, blunda och bara lyssna till Jonas ord och minnena som ännu finns kvar och som blir så levande så här… Hans ord som vibrerar så mjukt och skört, så stilla. Orden letar sig in i varje liten vrå och lämnar djupa spår.

Bildresultat för torka aldrig tårar bok

Målarens döttrar

En bok jag drunknade i under gymnasietiden. Och efter att ha läst den minns jag att jag gick direkt till vårt skolbibliotek för att se om det fanns fler av författaren Anna Karin Palm.

Det är nu så länge sedan jag läste ”Målarens döttrar” att jag inte minns något direkt konkret av handlingen. Däremot har känslan av att läsa den stannat kvar och jag är redo för att läsa om den! Jag minns att den var så vackert skriven och jag förälskade mig framförallt i språket, men även i karaktärerna och i handlingen. En unik bok som fångade mig under en unik period av mitt liv. Lite kul är det allt att den just nu är aktuell i ny och fin utgåva:

Bildresultat för målarens döttrar

Priset på vatten i Finistère

Innanför pärmen i mitt egna exemplar av Bodil Malmstens ”Priset på vatten i Finistère” står det: ”Köpt i ett skyfall i Uppsala – tiden för farväl” den 7 juli 2008. Jag hade bott i min lägenhet i Uppsala under två år och skulle den sommaren packa ned allt för att flytta hem till Kalmar igen. Det enda som fanns kvar var ett lakan, en säng, en tallrik och inte mycket mera. Bara så att jag kunde bo där några dagar till under tiden som jag packade.

Jag minns att jag hängde upp lakanet så att det skulle bli mer levande, att jag gick ut i gummistövlar för att plocka hem de sista blommorna, att jag gick och köpte mig en bok för att fästa mina tankar vid något. Denna bok smakar fortfarande tårar av avsked och farväl – och för det kommer den alltid att vara mycket speciell för mig. Ibland plockar jag fram den för att bara läsa några meningar eller ett helt kapitel. Hennes ord är smärtsamt vackra i alla möjliga och omöjliga konstellationer. Varför läser vi inte mer Bodil Malmsten?! Det är en tanke jag alltid får när hennes ord dyker upp någonstans.

Bildresultat för priset på vatten i

Sputnikälskling

Kanske det mest poetiska och drömmiga som någonsin skrivits om omöjlig, olycklig kärlek? Jag finner inga ord för hur vacker den är. En sådan där bok som lurar lite bakom axeln – där finns en längtan efter att få upptäcka den om och om igen och kanske förstå mer och mer för varje gång eller upptäcka det dolda som författaren har gömt i texten…

Bildresultat för sputnikälskling

Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät

Denna är precis som ”Stolhet och fördom” – en numera sönderläst bok med gulnade och buckliga sidor om den stora, stora kärleken som stormar in i ens liv när man är som minst förberedd. Också denna minns jag som en poetisk och mycket sorglig, tunn bok som väckte stora frågor om livet.

Bildresultat för vid floden piedra

Huset Buddenbrook

Magisk tegelsten. En sådan där bok jag tänker på som ett mästerverk – förtjusande komplett, fulländad i sin storslagna prakt och avgrundslösa djup (det finns många lager att upptäcka och gå vilse i). Språket är fantastiskt – levande och mustiskt och jag tänker säkert tusen gånger under läsningens gång att sådan här prosa skrivs aldrig mer. Den dog med Thomas Mann.

När jag läste avsnittet om unga Toni Buddenbrooks och hennes nyfunna bekantskap Mårten i Travemunde där hon vistades några sommarveckor, slogs jag av hur skönt det måste ha varit att komma bort från alla sammanhang och bara få vara utan telefoner och sociala medier. Som att komma till en annan planet och hitta sig själv igen.

Bildresultat för huset buddenbrooks

Hyresgästerna

Alltså, den här boken! Jag vet inte var jag ska börja. Den slog undan benen på mig, höll mig i ett stålgrepp, svek mig och kramade musten ur mig. Sarah Waters förtrollar med sin ljuvliga, förledande och mörka historia som ständigt förändras, växer och krymper – är hal, klaustrofobisk, olustig, krypande, otäck och på samma gång oemotståndlig. Hon förhäxar och förtrollar om vartannat. Jag vet inte hur många gånger jag har stannat upp för att skriva upp meningar som är helt perfekt ihopsatta. Språket är utsökt och hon har en närmast överjordisk, genialisk berättarförmåga.

Bildresultat för hyresgästerna

Mina drömmars stad

Det är svårt att beskriva allt det som ”Mina drömmars stad” fick mig att känna. Den bestående känslan idag är vördnad och respekt inför alla dessa levnadsöden – om liv som tog slut alldeles för fort och där de bekymmerslösa känslorna var både sällsamma och intensiva. En läsupplevelse jag är lycklig över att jag dessutom fick dela med min pojkvän – vi läste den tillsammans och turades om att läsa högt för varandra. Ett fint minne som också gör boken extra speciell för mig.

Bildresultat för mina drömmars stad

Sagan om ringen – trilogin

J.R.R Tolkien var den som öppnade upp mina sinnen och hjärta för en helt ny och förtrollande genre. Under högstadiet och gymnasiet tog jag med mig hans böcker ut i gräset, där jag la mig tillrätta under ett träd i trädgården med läskande hemmagjord flädersaft, kladdkaka och en spinnande katt inom räckhåll. Om jag blundar kan jag höra de ekande hovslagen från ringvålnaderna som kommer närmare, närmare!! Ja, det går liksom inte att beskriva hur ljuvt det var att uppslukas av en annan värld på det sättet som bara är möjligt när J.R.R. Tolkien är berättaren.

Fler, läsvärda titlar:

Abu-Jaber – Diana – Nymåne

Ajar, Émile – Med livet framför sig

Barbery, Muriel – Igelkottens elegans

Bengtsson, Frans Gunnar – Röde Orm

Bennett, Alan – The Uncommon Reader

Bergman, Hjalmar – Flickan i frack

Bergman, Hjalmar – Markurells i Wadköping

Bohman, Therese – Den andra kvinnan

Bohman, Therese – Den drunknade

Bouraoui, Nina – Dockan Bella

Bouraoui, Nina – Innan männen

Bouraoui, Nina – Kärlekens geografi

Bourdouxhe, Madeleine – En spik, en ros

Bourdouxhe, Madeleine – Gilles kvinna

Brontë, Anne – Främlingen på Wildfell Hall

Brontë, Emily – Svindlande höjder

Camus, Albert – Främlingen

Dagerman, Stig – Ormen

Dumas, Alexandre – De tre musketörerna

Frank, Anne – Anne Franks dagbok

Hemingway, Ernest – A Farewell to Arms

Hemingway, Ernest – Och solen har sin gång

Hill, Susan – Kvinnan i svart

Krauss, Nicole – Kärlekens historia

Lagerkvist, Pär – Dvärgen

Lagerlöf, Selma – Jerusalem

McEwan, Ian – På Chesil Beach

McFarlane, Mhairi – You Had Me at Hello

Michell, Tom – Pingvinlektionerna

Morton, Kate – Huset vid sjön

Murakami, Haruki – Norwegian Wood

Nicholls, David – En dag

Nicholls, David – Vi

Ohlsson, Linda – Nu vill jag sjunga dig milda sånger

Sandberg, Kristina – Att föda ett barn

Sandberg, Kristina – Sörja för de sina

Sandberg, Kristina – Liv till varje pris

Setterfield, Diane – Den trettonde historien

Thell, Lotta – I skuggan av värmen

Thúy, Kim – Ru

Tolkien, J.R.R – Bilbo

Turgenjev, Ivan – Min första kärlek

Vallgren, Carl-Johan – Den vidunderliga kärlekens historia

Winspear, Jacqueline – Serien om Maisie Dobbs

Voltaire – Candide

Woolf, Virginia – Mrs Dalloway

Annonser

2 reaktioner på ”TOPPLISTA – 16 oförglömliga vuxenromaner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s