Alla inlägg av bibblabella

Pojken i graven – frågor till kap 1-6

Bildresultat för pojken i graven

Nu är vi igång för fullt med läsningen av ”Pojken  graven” som är vår lässurrsbok i år för fyrorna! På Krungårdsskolan har vi delat in klassen i fyra läsgrupper. Upplägget är samtal och läsning av boken under den tid då vi träffas i läsgrupperna. Varje vecka får eleverna olika uppdrag att utföra hemma. Nästa gång vi ses går vi igenom uppdragen. Vissa veckor får även eleverna läsläxa, eftersom vi vill hinna igenom hela boken till författaren besöker oss – och det är ganska knappt om tid.

Läsförståelsefrågor till varje kapitel läggs upp av mig, skolbibliotekarien, i det Team på Office 365 vi använder för att kommunicera pedagoger emellan. Där lägger vi även upp uppdrag, vecko- och -lässurrsplanering med mera.

Jag tänkte jag skulle bli bättre på att dela med mig av mina läsförståelsefrågor – både till ”Pojken i graven” och till ”Falafelflickorna” som vi jobbade med förra terminen på Alsteråskolan. Jag vet nämligen hur glad man blir när man söker runt efter lärarhandledningar, arbetsmaterial och läsförståelsefrågor – det är verkligen guld värt! Så här kommer frågor till kapitel 1-6! Jag kommer fylla på efter hand som kommande kapitel blir färdiga.

Läsförståelsefrågor Pojken i graven kap 1-2

Läsförståelsefrågor Pojken i graven kap 3-4

Läsförståelsefrågor Pojken i graven kap 5-6

Önskar er en härlig sportlovs-tisdag! 

Bokcirkel för åttorna!

 

”En sekund i taget” presenterades med hjälp av bilder inspirerade ur boken samt citat hämtade ur den. Eleverna fick titta på bilderna och tillsammans fundera över vilka vi möter i boken, när den utspelar sig, vad den handlar om etc. 

På alla hjärtans dag, dagen innan eleverna gick på sportlov, hade vi en första träff i vår bokcirkel som vi kommer ha varje fredag med några elever i åk 8 på Krungårdsskolan i Blomstermåla.

Några elever i åk 8 hade valt att förbättra sitt läsflyt och stärka sin läsförståelse på sitt språkval, läraren och jag valde därför bokcirkelformen eftersom den är en tacksam arbetsform för att skapa en gemensam läsupplevelse, stärka upp elevernas läsförståelse, fånga upp deras intresse och tankar i mindre grupper och frisätta mer tid åt samtal av det lästa. Till första träffen hade jag slagit in två böcker som jag tillsammans med läraren hade valt ut; den historiska romanen ”Uppdraget” av Camilla Lagerqvist och Sofia Nordins dystopiska ungdomsroman ”En sekund i taget” – båda två jättestarka läsupplevelser för mig med inte alltför mycket textmassa. Två vita paket blev det, men med varsin bild; en bok med en bild på en svart ros och den andra boken med en bild på ett tårfyllt öga. Sedan fick hälften av gänget titta och fundera över bilderna och citaten som jag hade laminerat för den ena boken, övriga halvan fick fundera över den andra bokens bilder och citat.

Citat ur ”Uppdraget” – eleverna fick läsa upp citaten för varandra och vi funderade tillsammans vad de kunde säga oss om boken.
Bilder inspirerade ur boken ”Uppdraget” och dess handling.

Eleverna fick därefter berätta vad de hade för tankar om vem eller vilka boken kunde tänkas handla om, när den utspelade sig, var den utspelade sig och vad den kunde handla om. Vi talade även lite om vad böckerna kunde tillhöra för genrer. Efter det fick de som ville läsa upp citaten högt för sina klasskamrater.

Efter att vi hade reflekterat lite till, fick eleverna se titlarna till böckerna och de fick gissa sig till vilken titel som hörde till vilken bok och varför de trodde det. Därefter fick två elever öppna paketen och dessa två fick även läsa baksidestexten för sina kamrater. Vi ställde upp böckerna och röstade för vilken bok vi skulle läsa i vår bokcirkel; alla valde ”Uppdraget”!

När vi hade läst baksidestexten på båda böckerna, fick eleverna rösta vilken bok de ville läsa i bokcirkeln. Alla valde ”Uppdraget” av Camilla Lagerqvist!

Eftersom vi hade en kvart kvar på lektionen, började vi med att högläsa första kapitlet tillsammans, därefter frågade läraren om eleverna tyckte det skulle bli roligt och spännande att arbeta på detta sätt (som de inte är vana vid sedan tidigare) och alla verkade positivt inställda – jag ser mycket fram emot fredagarna med detta gäng i åttan!

Lässurr 2020!

Bildresultat för pojken i graven

Den 21 och 22 april i år är det ÄNTLIGEN dags för Lässurr för våra fyror igen! I Mönsterås kommun har vi en tradition av att arbeta med Lässurr i förskoleklass och åk 4 varje vår och i år kommer Camilla Lagerqvist och besöker samtliga fjärdeklassare. Vi har valt ut boken ”Pojken i graven” att arbeta extra med inför hennes besök! På Krungårdsskolan kommer vi dra igång ett läsprojekt redan idag kring boken och det ska bli så spännande och roligt att köra igång!

Önskar er alla en riktigt bra start på denna vecka! Snart är det februari och jag hoppas in i det sista på att vintern ska komma så att man på allvar sedan kan längta efter våren! 

Och det bästa julbokstipset sparar jag till sist…

”Jag stannade till vid ett. Det var jättestort, som ett helt ritpapper och föreställde ett snötäckt landskap med en stjärnhimmel över. Genom snön susade en släde fram, dragen av två stora vita hästar. Människorna i släden satt nerbäddade under stora skinnfällar. Släden var på väg mot en gammal gård där det sken varmt i alla fönstren. Där skulle jag ha varit, tänkte jag. Det borde ha varit jag som satt där under skinnfällarna och skulle på julkalas i den gamla gården”. 

Här kommer mitt sista och bästa julbokstips – sparat till sist! Lite senare än jag hade tänkt, känner ni att det blir för övermäktigt att läsa en julbok efter nyår, förstår jag er, då har ni istället en oförglömlig julberättelse till nästa jul ❤

Snösystern” är en av de vackraste böckerna jag har läst inom genren. Med sina magnifika illustrationer som vecklar ut sig som rosor som slår ut om vintern, fyllde den upp mig som läsare med en hel rymd av värme och ljus samtidigt som den var vemodig och sorglig. När jag läste de sista raderna i denna bok, satt jag med tårar i ögonen, men på ett bra sätt om ni förstår vad jag menar!

”Snösystern” handlar om pojken Julian som ända tills för bara några månader sedan ser fram emot julen med dubbel förtjusning. Han fyller nämligen år på julafton. Men denna julen är ingenting som det brukar.

När vi möter Julian i boken simmar han fram och tillbaka i simbassängen. Man förstår tidigt att någonting inte är som det ska med Julian. När han ska gå hem möter han en flicka som heter Hedvig som lyser upp allt det gråa med sitt leende. Julian kan inte låta bli att bli glad när han tänker på Hedvig och de träffas flera gånger. För varje gång känner han att hon är den ända som han kan vara sig själv med efter det hemska som hände för bara några månader sedan…

Julians familj bär på en stor sorg. Juni, Julians äldsta syster finns inte längre. Juni som var den som alltid skrattade, alltid förde glädje med sig i allt hon gjorde. Nu när hon inte finns mer, hur kan julen någonsin bli som den en gång var? Julian blir bara mer och mer nedstämd ju närmare det är till julafton. Han går och letar efter tecken på att julen närmare sig där hemma, men hans föräldrar är lika grå och allvarliga som om de vore suddiga kopior av sina svurna jag. Den enda som för med sig julstämning är Hedvig. Hedvig bjuder hem Julian till sitt hem; ett gammalt fint hus där det är adventsfint i vartenda fönster, där mysiga brasor sprakar i vartenda rum och där det är julpyntat precis överallt, till och med i städskrubben!

Men det är något märkligt med Hedvig och huset där hon bor… Varför är det aldrig någon annan hemma i huset? En dag smyger det runt en gammal mystisk gubbe med en nyckel i handen i trädgården. Vem är han? Och varför verkar det vara helt omöjligt att lära Hedvig att simma?

Gnistrande vacker på alla sätt! Illustrationerna är som tavlor man kan drunkna i, de fångar så fint in julstämningen, Julians känslostämningar, Hedvigs glädje och det där dunkla, det man inte riktigt ännu kan begripa eller förstå… Superfin julberättelse ❤

Dyksommar

Ända sedan jag läste ”Fågeln i mig flyger vart den vill” – inspirerad av Berta Hanssons måleri och barndom, har jag fängslats alldeles hänförd av Sara Lundbergs konst. Jag skulle så gärna vilja ha några stora färgglada tavlor av henne hemma. Det är något med de starka kontrastfulla färgerna, de breda penseldragen som både fångar in en barnslig naivitet men som inte minst fångar in de fina nyanserna i karaktärernas känslotillstånd och som skapar ljus och rymd bottnad med någonting mörkt, svårfångat.

”Varför vill man inte leva när hundar och fjärilar och himlar finns? Hur kan man inte vilja leva när jag finns? Det kan ingen svara på, det bara är så”. 

Dyksommar” är ett gemensamt verk av Sara Lundberg som har målat bilderna och Sara Stridsberg som står för textens innehåll. Det handlar om sorgen som plötsligt kan drabba en, sorgen som kan vara svår att begripa sig på, sorgen som kanske växer och blir till något annat men som består, någonstans ändå.

”Dyksommar” innehåller mindre text än ”Fågeln i mig flyger vart den vill” och känns mer som om man hade gått runt i en stor luftig sal och bara betraktat tavla efter tavla. Orden är få men kärnfulla och fångar på ett rakt och naket vis in huvudpersonens sinnesstämningar. Berättelsen känns väldigt personlig med flera och djupa bottnar. Det är minnet från en tid som berättas av en kvinna som tänker tillbaka på en kort tid i sin barndom; tiden som var lycklig ena sekunden och nästa inte. En tid då hennes pappa plötsligt var borta. Vart tog han vägen? Länge undrar hon, tills hon får något slags svar och ändå inte. Hon får söka svar inom sig själv, på egen hand men också med hjälp av en plötslig och flyktig bekantskap; en annan äldre flicka som av en slump kommer in i hennes liv och fyller det med mening igen. Tillsammans dyker de och simmar jorden runt en hel sommar och när slutet av sommaren kommer, är det slutet på början av någonting nytt.

”Vi ligger i solen och tittar på flygplanen som ritar tunna streck på himlen över sjukhuset. Ibland somnar jag i gräset”.

En fantastisk upplevelse är det att långsamt vända blad, låta sig drunkna i Lundbergs sprakande palett som lever sitt eget liv – det behövs inga ord, det är redan en rymd av ljus och mörker.

Norrsken: Resan till Jotundalen

bokomslag Norrsken: Resan till Jotundalen

Ett gnistrande boktips på en onsdag inför jullovet! Den här boken läste jag ut under en lunchrast och drömde mig bort en stund till en sagovärld så olik vår och ändå med den där känslan av hemtrevnad och lugn… 

När jag första gången såg boken blev jag helt häpen och hänförd över grafiken, och mycket riktigt är hela ritprocessen digital. Malin Falch ritar allt i programmet Photoshop med hjälp av ett ritbord. Så coolt! Känslan är att det inte kan dröja länge innan vi får se berättelsen om hur Sonja möter de fantastiska sagoväsen långt upp i nordligaste norr, bioduken och jag tror vi är många som skulle tycka det vore mäktigt.

Jag gillar berättelsen som tar avstamp i en ganska grå vardag någonstans i en sömnig by i Norge, där Sonja och hennes familj bor. Man lär känna flickan Sonja som äventyrslysten och dagdrömmande. Hon vill hellre vara ute med sin häst Stjärna än inomhus och öppna fina paket efter sin konfirmation. Hon drömmer om ett helt annat liv där hon får vara ute på äventyr i vildmarken och som om någon hade kunnat höra hennes önskan, slår den in betydligt fortare än hon kan ana och drömma om. Hennes farbror Henrik kommer tillbaka från en lång vandring i Lofoten bara för att få gratulera Sonja till hennes konfirmation. Med sig har han en gammal brosch som han tror har tillhört en viking. Och på natten när alla sover, söker sig en främmande pojke till huset för att leta efter broschen som han säger tillhör honom… Det är något både främmande och samtidigt bekant med pojken som heter Espen och Sonja följer med honom tillbaka till den magiska värld där han hör hemma. Hon upptäcker att denna nya värld är både gnistrande skön och på samma gång mörkare och mera ondskefull än hon kunnat ana… Och genom att hon nu som människa har beträtt den nya världen, äventyrar hon livet för sina nya vänner…

Detta är första delen i serien ”Norrsken” –  en underbar mix av folktro och nordiska sagor där den magiska parallellvärlden Jotundalen står i centrum , boken tog slut alldeles för fort och nu längtar jag till fortsättningen då vi får lära känna Sonja och hennes vänner ytterligare! Författaren säger i en intervju till Boktugg att hon åtminstone har tänkt sig tre delar och det låter ju fantastiskt!

Bildresultat för norrsken malin falch

Boktips i juletid!

Boktips i juletid!

Under hösten har Caisa Landenius som är filialföreståndare på Fliseryds integrerade folk- och skolbibliotek tillsammans med mig, skolbibliotekarie i Fliseryd med jämna mellanrum bjudit in fritidsbarnen till en mysig bokstund i vårt lilla bibliotek! Under bokstunderna har vi presenterat våra favoriter just nu av de nyutkomna böckerna; såväl skön- som facklitteratur. Vissa tillfällen har vi enats om ett tema; som den gången då vi tände ljusslingor och levande ljus och läste mysrysiga spökhistorier.

Idag skulle vi haft årets sista bokstund i vintrigt tema, tyvärr blev bokstunden inställd. Jag vill ändå presentera några av böckerna här på bloggen så att de ändå kommer till del som boktips inför julen! Av dagens urval fanns en härlig blandning av juliga och vintriga böcker och nyutkommen fräsch litteratur utifrån andra ämnen och teman – ja, något som skulle kunna passa för alla helt enkelt!

Lite kort om några av böckerna som vi hade tänkt presentera idag:

Maja & jullovsmysteriet

En av mina nya julboksfavoriter – en bok som känns som om den redan har gått som julkalender. Denna lilla bok är en sådan fantastisk kombo mellan mysigt, spännande och juligt och så är den även en fin skildring av vänskap också. Läs mer om vad jag tyckte om boken i mitt tidigare blogginlägg HÄR.

Expedition Rädda revet

Många meter under mig mot den sandiga bottnen simmar en sköldpadda som inte är så stor som de två andra vi såg tidigare. Det ser ut som om den flyger … Jag ser ner i vattnet igen. Där är sköldpaddan. Sköldpaddan och jag. För ett ögonblick är det bara den och jag.

Jag har tidigare läst Christina Wahldéns böcker om Hawa som jag tyckt väldigt mycket om och kan rekommendera! Det kändes därför kul att välja ännu en av Wahldéns böcker – Expedition Rädda revet som kom ut i september i år. Den handlar om Alice som följer med sin mamma till en liten ö i Stora Barriärrevet; Lady Elliot Island (tycker så mycket om namnet eftersom jag får Anne på Grönkulla-vibbar) där hennes mamma ska forska om sköldpaddor och hur deras äggläggning påverkas av klimatet. Där på ön ser hon till en början bara det vackra; allt är stränder och hav; mjukt och blått och varmt är det. Men successivt går det upp för henne att allt inte står rätt till. Det är bara på ytan allt verkar vara som vanligt… men under ytan finns tecknen för den som är uppmärksam på att klimatet har påverkat och kommer påverka jordens största organism: korallrevet, avsevärt. En bok fullspäckad med fakta att lära om livet i havet och vad vi kan göra för att hinna göra skillnad för framtiden.

Witchboy-serien 

En spännande och fartfylld serietecknad serie av Molly Ostertag som kretsar kring magi och drömmar. Del 2 är ute just nu och del 3 är på väg! Serien handlar om 13 åriga Aster som dras till häxmagi, en form av magi som bara får utövas av kvinnor i hans släkt. Tung förväntan ligger på honom och de andra pojkarna i släkten som när de har uppnått en viss ålder förväntas klara av ett prov som handlar om att de ska kunna formskifta från människo- till djurskepnad. Allt ställs på sin spets när en ny form av ondska dyker upp i samhället, en ondska som verkar infiltrera formskiftarna. Det verkar som om Aster är den enda av dem som kan rädda dem alla, men för att lyckas med det måste han tillämpa den för honom förbjudna häxmagin… En hoppfull serie om att våga vara den man är och inte vad någon annan tycker eller vill att man ska vara.

Den hemliga julgästen

Den hemliga julgästen (inbunden)

Avslutar med denna söta bilderbok om björnen som skulle gå i ide, men som istället kom av sig och bjöd in alla sina grannar på julfest – det var bara det att ingen kom… Snyft!

En rörande historia om det där med fördomar, med ett lyckligt och superjuligt slut! Supersöta illustrationer och mycket igenkänning är det i gesterna hos de gulliga djuren som bor i skogen. (Hittade tyvärr ingen större bild ;)).

Ett lyckat läsprojekt som avslutades i torsdags!

Läraren Annika Forsberg och skolbibliotekarien Isabella Johansson överlämnade inte bara ett utan två läsborgarmärken till Rasmus Persson eftersom han har läst så många böcker. Det är Akademibokhandeln som sponsrar med läsborgarmärken.

Under höstterminen har jag tillsammans med klass 2 på Krungårdsskolan och deras klasslärare Annika Forsberg i Blomstermåla haft ett lyckats läsprojekt som jag skulle vilja berätta om! 

Christmas, Dekoration, Holiday, Xmas, Firande, Design

Finalen av projektet hade vi i torsdags då klassen samlades i gradängen i det integrerade folk- och skolbiblioteket för att få sina medaljer och diplom; de läsborgarmärken som Akademibokhandeln i Kalmar sponsrat oss. Vi ville fira deras fantastiska prestationer och visa på hur viktigt det är att ha förmågan att skapa sig förståelse för en text; i det här fallet en skönlitterär text. Alltför ofta lämnas barn och unga ensamma i sin läsning och när de då vacklar, har de ingen tillhands att fråga, ingen som stöttar, utmanar och peppar dem för att öva upp sin läsförståelse. Alltför ofta möter jag barn och unga som kommer tillbaka till biblioteket med en bok de säger var tråkig, där jag förstår att det finns så mycket mer bakom den attityden; deras läsförståelse har stora brister, de saknar guidning av en vuxen (läs exempelvis om läsandets cirkel), det är aldrig någon som frågar dem om det lästa, det saknas ett samtal om texten som de möter (se detta klipp när Anne-Marie Körling samtalar om läsning med barn). de saknar förförståelse för boken, om den ingår i en serie eller inte, vad de handlar om, om det är lagom mycket text, och så vidare. Allt hänger ihop och den gemensamma nämnaren i denna tänkta cirkel är det viktiga vuxenstödet som hela tiden är återkommande under processens gång.

Under medaljutdelningen fick även klassen ett vackert diplom där det står att de tillsammans under hösten har läst 147 böcker! Det är en maffig siffra, men vi har varit noga med att man för att få en bock i protokollet ska ha visat för en vuxen att man har förstått bokens innehåll genom att ha kunnat återberätta och samtala om boken. Annars har man fått gå tillbaka och läsa om stycken, kapitel eller i vissa fall hela boken. Ibland har vi även bytt bok då vi har känt att boken är alldeles för svår och hittat en som ligger på en lagom utmanande nivå, det ska ju heller inte vara för lätt utan finnas ord i boken som för eleverna är nya och som därmed övar upp deras läsförståelse och ordförråd genom att de medvetet frågar efter ord de inte förstår.

Det låter kanske självklart för oss som har en god läsförståelse i grunden, att man ska kunna förstå det man läser, men sanningen är den att läsförståelsen inte kommer automatiskt bara för att man avkodar fint och klarar av att läsa ut boken. Ibland kan barn och unga också ”mörka” att de inte förstår, därför är det så viktigt att vi ställer dessa frågor: vad har du läst, vad handlade det om, vad tyckte du… Inte bara som kontrollfrågor utan även för att skapa en kultur där vi samtalar om det lästa, ett pågående aldrig avslutat samtal som vi alla är en del av, för att skapa läslust, bryta negativa attityder, stötta och guida fram genom ”läsdjungeln”. Jag möter många barn och ungdomar som lämnar tillbaka böcker som de aldrig riktigt har förstått, eftersom deras läsförståelse brister. Det kan vara att de inte stannar upp vid ett ord de inte förstår, att de inte tar reda på vad det betyder för att kunna gå vidare och förstå en helhet i textens innehåll, vad författaren vill förmedla. Det där lilla ordet kan vara otroligt betydelsefullt för hela läsupplevelsen. I detta projekt ville vi öva barnen i att stanna upp så fort de mötte ett ord de inte förstod, fråga kompisen bredvid eller pedagogen i ens läsgrupp. Vi hade totalt fem läsgrupper och sju pedagoger inkopplade som mest och därför hade vi stora möjligheter att stötta eleven genom hela läsprocessen och detta var ett våra krav för att genomföra projektet – att vi skulle kunna vara många stöttande vuxna för varje barn! Jag själv hade som mest fyra läsande par i biblioteket och det var fantastiskt roligt!

Som skolbibliotekarie har min roll också varit att hitta lämplig litteratur, att se till att den har funnits tillgänglig i flera exemplar (vi har kört parläsning) under projektets gång. Jag har sett till att böckerna har funnits på plats i ett klassrumsbibliotek, så att det har kunnat vara smidigt att byta eller välja ny bok när det har behövts.

Detta har varit en glädjens projekt och jag gör så gärna om detta upplägg! Jag kommer ta med mig den härliga, positiva känslan in i nästa termin och tala mig varmt om detta projekt, så får vi se om det blir tillfälle att testa det i en liten annan tappning med en annan klass. Hur själva upplägget sedan kommer att se ut på de andra enheterna är svårt att säga, eftersom resurserna ser så olika ut på de olika skolor, det viktigaste är att kärnan finns där; kärnan av att visa på hur läsförståelsen skapas och att fira stort när läsförståelsen väl infinner sig – men också att inte släppa barnen när de tycks vara ”självgående”, utan fortsätta förvalta och värna om den också i framtiden!

Maja & jullovsmysteriet

Bildresultat för maja och jullovsmysteriet wahlströms

Vad kan passa bättre idag (en dag då det sägs att det ska börja snöa) än att boktipsa om denna (L)JU(V)LIGA bok! I helgen läste jag ut Maja & jullovsmysteriet av Anna-Carin Collin och jag måste erkänna att jag också älskar den så mycket som alla andra tycks göra; det känns ju som om den redan har gått som julkalender (borde det inte vara dags snart!?) Stämningen är så rackarns mysig rakt igenom, en perfekt bok att inleda advents- och julmyset med!

I denna bok för vi träffa Maja som har turen (eller kanske inte för vissa som vill sprida ut sina presenter på ett år ;)) att fylla år dagen innan julafton! När julen börjar närma sig får hon ett högst oväntat besked: hennes pappa har ärvt ett gammalt slott (!) och hela familjen ska bums flytta ut dit för en testomgång under jullovet! Maja vill absolut inte detta, hon är helt förtvivlad och känner absolut inget förväntansfullt pirr inför att bo på ett gammalt slott med potential till spökig stämning. Här får jag jättestarka Greveholms-vibbar (tillhör generationen som såg den som barn och tycker fortfarande den är bäst), en hög mysfaktor infinner sig när man som läsare får kliva in i slottets mystiska värld – ett slott som såklart också har en ruvande hemlighet. För det första råder det märkliga omständigheter kring hur slottet kom till Majas familjs ägo. Slottets ägarinna; en gammal hollywood-kändis vid namn Gloria bestämde nämligen att slottet skulle förbli obebott i femtio år efter hennes död. Varför? Detta är en av frågorna som Maja utan att hon från början vill, börjar studera närmare. Till hennes hjälp har hon sin bästis Ingo, som kommer för att bo på slottet under jullovet. Och nästan med en gång börjar mystiska saker att hända. Ett barn hörs gråta ifrån den västra flygeln som ingen någonsin har kunnat öppna… och det går upp för Maja och Ingo att slottet verkar ha en egen vilja och känslan är att det inte är vänligt inställd mot sina nya inneboende…

Om ni som jag, har lyckats missa denna gnistrande julkula till bok, läs den! Blir inget bättre tillfälle än just nu när det är som mest grått och man bara längtar efter värme och ljus! 

Skuggan

Hej!

Här kommer ett snabbt boktips på en disig, dimmig, grå måndag! Det kan behövas! I helgen läste jag ut denna fantastiska pärla om tolvåriga Nuwa som börjar en skola för blivande drakberidare, flickor som får lära sig att tämja drakar med hjälp av magi…

Författaren Helen Ekeroth har skrivit en glödande inledning i och med bok ett i denna nya fantasytrilogi, ”Drakberidaren” och jag häpnar över det mäktiga slutet med en massa häftiga, actionfyllda cliffhangers. Ekeroth är mycket skicklig på att få läsaren att uppleva känslan av att inte kunna lita på någon, inklusive huvudpersonen! Läsupplevelsen av ”Skuggan” var så nära filmisk att det kändes som om jag hade upplevt händelserna på bioduken – det var förvånansvärt enkelt att skapa sig inre bilder och att känna in den elektriska spänningen och dramatiken, framförallt i slutet när äventyret mörknar markant. Och vilket slut sen!

LÄS DEN! En oförglömlig upplevelse väntar er, om ni gillar känslan av att uppleva en annan värld – så olik vår egen, men ändå med många likheter och drag: vänskap, kärlek, svek, djupa hemligheter fördolda i dunklet kryddat med övernaturligheter och magi!