Kategoriarkiv: ÅRSKURS 6

Läsförståelsefrågor till ”Falafelflickorna”!

Omslagsbild: Falafelflickorna

Hej! Hoppas ni alla har en härlig start på denna nya vecka!

I höstas hade vi läsgrupper på Alsteråskolan, i åk 6. Vi hade köpt in ”Falafelflickorna” som klassuppsättning och körde därefter igång och läste boken tillsammans under hela höstterminen. Det var verkligen ett jätteroligt läsprojekt – tänk vad fint det är med läsgruppssamtal, jag minns att vi kom in på alla möjliga ämnen och lärde verkligen känna varandra i vår grupp i bibblan.

Varje torsdagsmorgon lästes ett kapitel och efter lunch började vi lektionen med att sammanfatta det lästa kapitlet, därefter delade vi upp oss på tre grupper (två lärare och jag, skolbibliotekarien). I grupperna samtalade vi under ca 40 minuter om det lästa med hjälp av båda läsförståelsefrågor och öppna frågor utifrån Aiden Chambers.

Eleverna hade i början av terminen fått varsitt fint bokmärke med läsgruppsamtalets gyllene regler (ställ nyfikna frågor, respektera varandras tankar och känslor, lyssna aktivt till punkt, fördela ordet) på ena sidan och förslag på öppna frågor på andra sidan. Vi övade under hösten extra mycket på just att ställa nyfikna följdfrågor till varandra.

När jag gjorde frågorna tänkte jag extra mycket på att ha med många frågor med koppling till egna livet. Jag tycker det blir bäst samtal om man har en blandning av text-till-själv-koppling, text-till-världen-koppling och text-till-text-koppling (det som också ibland benämns som på raden-, mellan raden-, bortom raden-frågor).

VARSÅGODA! Här kommer både läsprojektsplanering och läsförståelsefrågor till boken!

Läsprojektsplanering Falafelflickorna åk 6

Läsförståelsefrågor Fafalfelflickorna

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!