Kategoriarkiv: Bibblabella listar

Barn och ungdomsböcker jag önskar att jag fick bo i…

Här kommer en liten lista över böcker jag vill bo i! Egentligen är det ganska många böcker som kvalar in på denna listan, men nu tänker jag alltså böcker jag, verkligen, verkligen, verkligen vill bo i och inte bara göra inhopp i då och då för skojs skull. Det här är nämligen allvarliga saker :). Vi börjar med barn- och ungdomsböckerna:

Anne på Grönkulla

Skulle jag bara få välja en bok och skulle jag bara få en önskan, skulle jag inte tveka en sekund. Det hade blivit ”Anne på Grönkulla” alla dagar! Finns inga böcker som har påverkat mig så mycket som de om Anne på Prince Edwards ö. Jag kan heller inte tänka mig något mera romantiskt än att få vara Anne och leva hennes liv.

Lotta-böckerna

Jag och min syster upptäckte de nötta flickböckerna från 60- och 70-talen med de röda pärmarna från Wahlströms förlag, när vi hälsade på hos vår Farmor och tittade in i våra fastrars gamla flickrum. I bokhyllorna fanns det fullt av Lotta-böcker och vi lånade hem nästan alla. Somrarna som följde började vi samla på Lotta-böcker och sökte på nätet och köpte hem på stört när vi hade hittat en titel vi ännu inte hade i vår växande samling. Det finns nog inget mera nostalgiskt för mig när jag tänker på mina ungdoms somrar, än Lotta-böcker, fläderblomssaft och kladdkaka.

Lookwood & Co

En nyligen funnen pärla! Hade jag varit barn idag, hade jag med största sannolikhet lekt spökagent med min bästis Elin. Frågan är bara vem som hade varit vem av Lucy, Lookwood och George. (Vi hade nog slagits om Lucy, för det minns jag, var ett namn vi tyckte var fint från Narnia-böckerna).

Jag är ju så jävla easy going

Så underbart rörig och tokig är denna ungdomsboken av Jenny Jägerfeld. Jag hade nog kanske inte velat vara specifikt huvudpersonen, men helt klart vara en del av hennes värld på något hörn.  Den som fascinerar mig allra mest är nog den som Joanna blir kär i; vackra och mystiska Audrey (ibland påminner hon lite om Maya i ”Lex bok”, fast med en stor skillnad: att hon är helt sig själv). Jag tror jag kanske hade velat vara Audrey ( Älskar förövrigt namnet från Twin Peaks). Grym personlighet, klädstil och vilket rum!

Nästan alla Mårten Melins böcker

Att leva i Mårten Melins böcker, skulle kännas glittrigt och tryggt. Som att hela tiden falla på mjuka, fluffiga, rosa moln och inte behöva vara rädd. Jag älskar den där stämningen som bara han lyckas skapa i sina världar – en mix av det bästa mellan magi och realism. Och det allra bästa med Mårten Melins böcker är att kärleken får ta så stor plats!

Rika Rolf

Åh, det hade varit fint att vara en figur i ”Rika Rolf” med blåsande snedlugg och klurigt, hemlighetsfullt leende och en egen spark att köra runt på i Paris! Det skulle vara vår och jag skulle bo högt uppe i ett snirkligt franskt hus med höga fönster, röda, mjuka sammetsfåtöljer och nära till stadens alla doftande butiker och hörn.

Mademoiselle Oiseau

Allt med ”Mademoiselle Oiseau” är så färgstarkt att man nästan får lite ont i ögonen. Det finns nog ingen som har en så vacker tapet som Mademoiselle Oiseau har i sin salong. Jag tänker på den med de röda vallmoblommorna. Men jag hade ändå inte velat bo i hennes magnifika lägenhet. Den jag hade velat vara, är den färglösa och gråa flickan Isabella. Som kontrast mot allt det himlastormande graciösa, magnifika och luxuösa, tycker jag att det är Isabella som står för det vackra, verkliga och oskuldsfulla. Och det hade varit häftigt att se det hon ser i Paris.

Harry Potter

Åh, alltså åh. Det är nästan jobbigt att ibland fantisera om Hogwarts när man vet att man ändå aldrig kommer få uppleva den världen. Det hade ju varit SÅ häftigt, eller hur?! Undrar bara vilken färg på halsduken man skulle få?!

Narnia-böckerna

När jag gick på lågstadiet läste min bästis Pappa ibland högt för oss ur Narniaböckerna. Och efter det, var det kört. Varenda gång vi lekte, hette någon av oss alltid Lucy. Vi romantiserade Narnia så mycket att det påverkade våra egna liv och jag kommer nog alltid drömma om att själv hitta den där garderoben och kliva in i ett snövitt, magiskt landskap med vänliga, tedrickande fauner och dödliga faror som lurar bakom varje trädstam.

Tordyveln flyger i skymningen

Stämningen i Maria Gripes ”Tordyveln flyger i skymningen” är så somrig! Skulle det vara möjligt att få uppleva ett riktigt sommarlov som barn igen, skulle jag önska mig ett som såg ut på pricken som det i ”Tordyveln flyger i skymningen”! Och då hade jag gärna varit någon annan än Jonas, eftersom Jonas hade varit den perfekta kompanjonen, då han är så modig. Hade man själv blivit lite skraj eller fått kalla fötter, hade Jonas varit bra att ha som kompis – någon som tog när en på jorden igen med sitt eviga malande och dikterande!

Cirkeln

Hade kunnat dö för att vara en av Cirkelns medlemmar. Det hade varit så grymt. Älskar känslan av att det råder ständig solförmörkelse över hela Engelsfors.

Delirium

Vissa dystopier är alldeles för deppiga för att man ska vilja leva i dem. Hungerspelen är en av dem som är lite väl mycket av det där mörka och deppiga för att jag ska vilja hoppa in i den utan vidare. Delirium är också en dystopisk serie som har sina deppiga drag, men där finns något som gör att jag ändå gärna hade velat uppleva känslan av att vakna upp och inse att alla utom en själv är som sömniga zombies, hjärnmanipulerade att tro att kärlek är fel och något man till varje pris ska kämpa emot. Jag hade gärna varit Lena Haloway – först kuvad och som alla andra, sedan rebellisk och full av liv, förälskad och brinnande i sin iver att överleva. Det hade varit så hjärtslitande och pirrigt och fullt av kontraster.

Saving Francesca

Åh vad jag hade velat vara Francesca Spinelli och tillhöra det där hjärtevärmande och fina gänget som hon hänger med. Vilket rörigt och härligt sätt att hitta sig själv och möta sitt vuxna liv på! Allt skulle vara sådär äppelgrönt och fint som det är på omslaget! Det hade varit som att leva highschool drömmen, fast ändå inte, eftersom Francesca och gänget är så udda och ocoola.

Mysiga ljudböcker för barn!

Hej!

Jag brukar mestadels lyssna på vuxenromaner i bilen, men under de senaste veckorna har jag plöjt en massa barn- och ungdomsböcker istället!  Här kommer två fina ljudbokstips att lyssna på – trevlig helg på er!

Besökarens skugga

OmslagBesokaren-liten

Serien ”Krabbsjögrund” är nog den mest mysrysiga serie jag vet för barn och unga! Böckerna är skrivna av författarna Lena Ollmark och Mats Wähnblad och det har hittills givits ut sex delar. Och jag är deras största fan! 🙂 En biofilm planeras att spelas in hösten 2015! Så håll utkik och läs gärna böckerna innan den kommer, om ni ännu inte har gjort det! Titta gärna in på den jättefina hemsidan också, där du kan läsa mer om författarna, bokserien, spelet och filmen!

Jag älskar stämningen, miljöerna, personerna, skärgårds- och båttermerna, sägnerna och spökhistorierna som sprängs in i berättelsen. I dagarna har jag sträck-lyssnat på ”Besökarens skugga” som är del fem i serien och efter ett ganska långt uppehåll sedan jag sist läste serien, slås jag av hur bra det här är! Böckerna utspelar sig i Krabbsjögrund (bara namnet får mig att rysa ända in i märgen) och handlar om pojken Karl Dymling som bor med sin morfar, när hans mamma under tiden ska jobba på ett forskningsfartyg.

Tidigare har Karl och hans mamma bara bott i Krabbsjögrund över somrarna som sommargästar, så för Karl känns det till en början lite märkligt att stanna kvar där även efter sommarens slut. För honom är Krabbsjögrund en riktig sommaridyll med charmiga kullerstensgator, glassätande turister, blått hav och pittoreska, blommande trädgårdar. Men när hösten kommer, börjar något mörkt och hotfullt ruva i skuggorna och det känns i luften att ingenting riktigt är som det ska… Det är ondskan som iklär sig olika skepnader och får gamla hemligheter och intriger att åter komma upp till ytan bland invånarna i den lilla staden. Och det blir Karl och bästa vännen Sara som först lite motvilligt dras med i äventyren för att försöka komma till bukt med ondskan och ta reda på sanningen som kan rädda Krabbsjögrund…

Passar utmärkt som högläsningsböcker och är extra spännande att lyssna på!

Katten som älskade regn

https://i2.wp.com/www.leopardforlag.se/wp-content/uploads/2012/03/Katten-som-%C3%A4lskade-regn-775x1024.jpg

Mitt nästa ljudbokstips är Henning Mankells barnbok Katten som älskade regn. Visst är den söt? Omslaget ovan är en nyutgåva från 2012, men boken kom första gången ut 1992.

Boken handlar om Lukas som ska fylla sex år. Han ligger klarvaken mitt i natten och väntar på att klockan ska bli sju, då han ÄNTLIGEN ska få öppna sina födelsedagspresenter! Han funderar och funderar över vad det kan vara, vad han allra helst skulle vilja ha och vad han absolut inte vill ha. Och han kommer fram till att det säkert blir något som mamma och pappa tycker är ”nyttigt”, som en dödstråkig matta eller lampa.

När familjen kommer in för att sjunga för honom, blir han först jättebesviken. Läppen börjar darra och det blir liksom alldeles varmt bakom ögonlocken, som om han när som helst ska börja gråta. De har visserligen en fin tårta med ljus på en bricka, men den enda paketen de har är en gammal, brun kartong utan varken papper eller snören. Lukas är helt säker på att den innehåller ett par gamla skor… Men så börjar han höra ett konstigt ljud. Någonting piper och ljudet kommer från lådan! Plötsligt sticker det upp någonting svart ur locket.. En svart tass! Och då går det upp för honom att han har fått en alldeles egen katt i födelsedagspresent! En svart katt som är det finaste han någonsin har fått. Lukas älskar sin katt, som han börjar kalla för ”Natt”. Tillsammans blir de oskiljaktiga till den dag då Natt försvinner, spårlöst…

En jättefin bok om hur det känns att längta efter någonting väldigt, väldigt mycket och hur det är att älska något väldigt, väldigt mycket. Men den handlar också om djupare livsfrågor som frihet, liv och död, sorg och saknad…


Mina starkaste ljudboksupplevelser

Hej!

Eftersom jag kör mycket i min tjänst och dessutom pendlar varje dag, har det blivit mycket ljudboksläsning i bilen genom åren. Vid det här laget har jag en hel del favoriter som jag tänkte tipsa om – både bland böcker och uppläsare!

Det finns inget bättre än att sitta i en varm bil med blicken rakt fram och lyssna på en riktigt, riktigt bra ljudbok! Det uppstår en slags meditativ känsla, när man sitter där djupt koncentrerad på körningen och samtidigt djupt försjunken i läsningen, när man får grubbla och sväva bort i fantasin… Jag kan helt enkelt inte vara utan den läsningen!

En riktigt bra bok kan läsas av många olika uppläsare och ändå upplevas som ganska bra. Men en bok med vissa brister kan ju faktiskt höjas väldigt mycket bara tack vare uppläsarens inlevelse och känsla. Inte sällan känner man sig lite bortskämd när man ibland inte ger vissa uppläsare en chans… Gärna vill man ju hålla sig till samma uppläsare, för att man liksom har hittat rätt. Här har jag upplevt att det brukar vara de allra första minuterna efter att man har växlat till en ny bok och uppläsare som man behöver för att vänja sig och ”ställa om”. Sedan brukar det funka bra, om det nu inte är en ren katastrof…

Jag brukar tycka det är skönt att växla mellan att lyssna till röster som inte är monotona, utan verkligen fångar känslan i boken OCH röster som är ganska så monotona, men på ett lugnt och avskalat sätt.  De ska helst inte vara för gälla och skrikande (det har jag mycket svårt för) utan förmedla ett lugn och gärna ha en djupare och melodisk stämma som lever sig in i olika roller och känslostämningar. Gärna mycket pauser också, så att man får tid att sjunka in rejält i berättelsen. Vilka är era favoriter och har ni fastnat får några speciella?

Här är några av mina favorit-uppläsare!

Katarina Ewerlöf

Jonas Gardell (läser med väldigt stor inlevelse)

Staffan Göthe

Krister Henriksson (läser med väldigt stor inlevelse)

Anna Maria Käll

Favorit-ljudböcker!

APRILHÄXAN

Författare: Maj Gull Axelsson

Uppläsare: Gunilla Röör

FYRVÄKTAREN

Författare: Jeanette Winterson

Uppläsare: Regina Lund

DEN TRETTONDE HISTORIEN

Författare: Diane Setterfield

Uppläsare: Anna Maria Käll

TORKA ALDRIG TÅRAR UTAN HANDSKAR

Författare: Jonas Gardell

Uppläsare: Jonas Gardell

STONER

Författare: John Williams

Uppläsare: Björn Granath

EGENMÄKTIGT FÖRFARANDE: EN ROMAN OM KÄRLEK

Författare: Lena Andersson

Uppläsare: Lena Andersson

KVINNAN I SVART

Författare: Susan Hill

Uppläsare: Björn Granath

HARRY POTTER (hela serien)

Författare: J K Rowling

Uppläsare: Krister Henriksson

SPRINGA MED ÅROR

Författare: Cilla Naumann

Uppläsare: Mirja Turestedt

Hoppas ni får en riktigt fin måndag i den vita snön!

Nostalgi i kubik

Ibland bara måste man blicka tillbaka och minnas de där (första) litterära utflykterna man tog. Och då menar jag även innan man kunde läsa! Jag minns att jag kunde hålla en bok lika mycket (om inte mer ibland) kär, trots att jag inte förstod ett dugg av vad den handlade om och vad författaren hade för budskap. Många gånger var bilderna nog. Jag tror det är viktigt att vi inte underskattar att språk inte alltid behöver förmedlas och kommuniceras i text. Det finns så mycket mer! Jag tror också att man som liten har ett väldigt stort behov av att få vara nyfiken och frågande och att få drömma loss. Det behöver inte alltid finnas klara svar, man behöver inte alltid förstå allt – det finns ju också ett ständigt berättande i oss själva – vi fyller i tomrummen. På så sätt målar vi ord, där ord inte finns. Och på det sättet gör vi boken till vår bok – vi får en relation till den som stannar kvar länge…

Här är mina minnen ihop-pusslade i en explosion av ”nostalgi i kubik”. Kanske delar vi några med varandra?

bild-8

Lille Prinsen. Den fanns på två språk hemma hos oss när jag var liten. Franska och svenska. När jag läste franska på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, försökte jag mig ibland på mig att läsa Lille Prinsen, mening för mening på franska. Men hela boken klarade jag inte – det blev på svenska som jag läste ut den och jag tyckte den var HELT FANTASTISK. Känns svårt att inte ha denna lilla bok i sitt liv eller i sin bokhylla. Den är bara så fin.

bild-9

Är man som jag född på 80-talet och var liten på 90-talet, kunde man inte undgå ”Den vita stenen” som åter blev populär tack vare att tv-serien sändes igen. Boken är skriven av Gunnel Linde, 1964. Den sändes i tv-rutorna första gången 1973 och finns att se igen i SVT:s öppna arkiv HÄR. Jag minns att ”Vita stenen” också blev en tacksam lek att leka med kompisarna efter skolan eller på sommarlovet. Precis som vi ofta lekte ”Röda rosen” och ”hemliga spioner”.

bild-9

Hos min Farmor fanns mina fastrars flickböcker från 60- och 70-talen i en bokhylla i deras gamla flickrum. Jag fastnade mest av allt för Lotta-böckerna av Merri Vik och dem läste jag och min syster om och om igen på sommarloven ända in på gymnasiet. Vi började även att samla på så många Lotta-böcker vi kunde hitta och det var en rolig hobby. För mig kommer de alltid vara mig kära! En av de första böckerna jag läste (förutom KiirkegaardsRobban och alla de andra polarna”) var Anna Sewells ”Black Beauty”. Tyvärr hade jag ingen bild på den boken, så ”Svarta hingsten” får hoppa in istället. Jag minns att jag älskade ”Black Beauty”, men den var också den första sorgliga boken på allvar som jag läste på egen hand och detta gör att den blev en oförglömlig läsupplevelse för mig…

bild-2

Hos Farmor fanns också de fina, slitna böckerna om ”Kulla-Gulla” av Martha Sandwall-Bergström, som jag många gånger ville läsa, men som av någon anledning aldrig blev av.

bild-3

En av sagorna jag älskade mest som liten, var ”Elddonet” av H.C Andersen (som publicerades första gången 1835). Jag vet faktiskt inte varför jag dyrkade denna saga så innerligt, men jag tror det var för att jag tyckte mycket om illustrationerna av de jättestora hundarna. De var fascinerande tyckte jag. Sedan tror jag det även var för att min första kontakt med sagan, var genom att lyssna på den på ett kassettband som jag hade fått av mina föräldrar. Kassettbandet var fullt av massa klassiska sagor, men ”Elddonet” förblev min favorit.

bild-5

”Agnes Cecilia” alltså! Om jag minns rätt, så fick jag den i födelsedagspresent (eller julklapp) av en av mina fastrar. Jag tror jag var tio/elva eller tolv. Jag kan även ha varit yngre, men inte äldre. ”Agnes Cecilia” av Maria Gripe var och är fortfarande en av mina starkaste läsupplevelser. För mig är den helt oförglömlig.

bild-6

När jag var liten hade jag en bästis som älskade ”Trollkarlen från Oz” av L. Frank Baum och Narnia-böckerna av C.S Lewis. Jag minns att det var tack vare henne som denna fantastiska och oändliga värld öppnade sig för mig och jag har henne att tacka för mycket av mitt intresse för att skriva och läsa. Hennes pappa läste högt ur vissa avsnitt ur ”Narnia-böckerna” när vi gick på lågstadiet och bodde grannar med varandra. Vi ägnade timmar åt att hitta på lekar som var en salig och underbar röra av de böcker vi läst och våra egna hopkok. På så vis blev verkligheten en plats för sagorna och vice versa.

bild-1

En av de första böckerna. Så söt <3.

Bokpoddslistan!

Under regniga och gråmulna vårdagar…

… kan det vara bland det mysigaste som finns att krypa ihop och lyssna på en bokpodd! Glada nyheter är att det numera ploppar upp fler och fler bokpoddar och att fler och fler verkar vilja ha en alldeles egen!

Så här kommer en liten lista över några bokpoddar att upptäcka! En del av dem har jag tipsat om tidigare, men många av dem är också nya – hoppas ni gillar dem!

Allt vi säger är sant

Allt vi säger är sant

Lisa Bjärbo och Per Bengtsson pratar personligt på mysig dialekt om ungdomslitteratur. Ibland dyker Sveriges mest uppmärksammade och hyllade bokbloggare, Linda Odén upp som gäst i deras podcasts. 

HUR LYSSNAR MAN?

Direkt på hemsidan, HÄR eller via Soundcloud (som också finns som app).

Bibliotekspodden ”Solen”

solen_alice_patrik_elias

Eftersom jag själv är bibliotekarie, tycker jag det är himla fint att det finns en bokpodd där tre livs levande bibliotekarier sitter och pratar om böcker! ”Solen” är Stockholms stadsbiblioteks alldeles egna podcast. Varje avsnitt av ”Solen” går i olika teman och bland dessa har de bland annat avverkat: ”Hjältar och förebilder”, ”Japan”, ”Det roliga avsnittet”…

HUR LYSSNAR MAN?

Via hemsidan, HÄR eller via Itunes.

Bokpodden

Bokpodden

En av Sveriges mest omtalade bokbloggar måste ju ändå vara ”Bokhora”, där bland annat vår nya läsambassadör och ungdomsboksförfattare Johanna Lindbäck skriver. Deras podcast heter kort och gott: ”bokpodden”. Jag drar slutsatsen om att denna bokpodd måste vara bokpoddarnas bokpodd… med tanke på namnet…

”Bokpodden” sändes i höstas, men verkar nu ha ett litet uppehåll. På ”Bokhora” står det att de snart ska komma igång med nya avsnitt. Tills dess kanske du vill lyssna på de ”gamla”?

HUR LYSSNAR MAN?

Lyssnar gör du enklast via Itunes, där alla avsnitten finns samlade HÄR.

Sandra och Michelle

bild (8)

Detta är en ny podcast som vännerna Sandra Beijer och Michelle Pino har ihop. Sandra Beijer har jag skrivit lite om tidigare. Hon har bloggen ”Niotillfem” och är aktuell som författare med sin bok ”Det handlar om dig”. Det är nästan på pricken en månad tills den kommer till landets bokhandlar. Man blir självklart nyfiken på en podd, när poddavsnitten är döpta till så kreativa saker som: ”Oförklarliga mysterier och mystiska oförklarligheter” och ”Singelpodden”… Det ska tilläggas att denna blogg inte är en utpräglad bokpodd, utan vännerna pratar mest om sådant som rör livet i stort. Det senaste avsnittet är dock tillägnat deras kärlek till böcker!

HUR LYSSNAR MAN?

Itunes, där alla avsnitt finns samlade och där du även kan prenumerera på alla avsnitten. På Sandras blogg kan du läsa lite mer om varför de bestämde sig för att starta upp en podcast tillsammans.

ABF och Natur & Kulturs bokcirkel

Detta är en väldigt fin idé! En slags ”cirkel-podd” i tre avsnitt där den nigeriansk-amerikanska boken ”Öppen stad” av författaren Teju Cole diskuteras och läses.

HUR LYSSNAR MAN?

hemsidan kan du läsa mer och hitta länkar till Soundcloud och alla tre avsnitten.

The Penguin Podcast

Penguin Books UK’s avatar

The Penguin Podcast är en podcast på engelska (brittisk dialekt). Det går ganska snabbt när de börjar prata, så det gäller att hänga med! Det finns många, många avsnitt och de täcker både vuxen, barn- och ungdomslitteratur.

HUR LYSSNAR MAN?

Soundcloud har alla avsnitt HÄR.

Hanna och Hildas podcast

hannaohilda’s avatar

Ungdomsboksbloggen ”Tonårsboken” som drivs av tjejerna Hanna och Hilda har också en egen podcast om lite allt möjligt.

FLER TIPS!

Hur gör man en egen podcast?

Är du sugen på att göra din egna podcast eller bara är nyfiken på hur det går till med podcasting? Jag har hittat ett blogginlägg på ”Debutantbloggen” där man kan läsa mer om detta!

Trevlig helg!

Önskar Isabella

Om pojkars läsning… Här kommer en liten länklista!

LÄNKLISTA: POJKARS LÄSNING

IMG_1508_2

Ett tips till Dig som letar efter bra läsning om unga pojkars och mäns läsning; börja då med att ta dig en titt på Peter Alsbjers blogg, där han i detta inlägg listar länkar som är väldigt bra att utgå från.

(Jag fyller på med fler bra länkar efter hand)!

Var man kan söka projektbidrag:

Läsfrämjande insatser (Kulurrådet)

Så här ser en ansökan ut

Generella villkor för ansökan 2014

Bloggat om pojkars läsning:

Förstudie till unga pojkar och män läser (Peter Alsbjers blogg)

Pojkars läsning (Peter Alsbjers blogg)

Studier & forskning:

Biblioteket – en kvinnlig institution?

Pojkars uppfattning om bokläsning

Projekt:

Idrott & Läsning (Kulturrådet)

Unga män & pojkar läser – en rapport från en förstudie

Att läsa är också en sport (Regionbibliotek Stockholm)

Pojkar läser (Värnamo kommun)

Hur hittar man läslusten när den inte finns eller behöver väckas igen?

Jag skulle vilja likna lusten att läsa vid en blomma. Det finns dagar då den slokar trots att solen lyser på den och trots att alla förhållanden verkar vara så perfekta som de någonsin kan vara. Men precis som så mycket annat, kan läslusten i perioder försvinna. Den kan självklart inte blomma bekymmerslöst hela tiden.

Hur kan vi då själva göra för att hitta tillbaka till läslusten och hur kan vi som vuxna bemöta barn och unga för att väcka deras läslust (oavsett om den aldrig tidigare har funnits där eller om den tillfälligt bara har slocknat)? Här har jag, i brist på tid för eget bloggande, samlat några tips från webben som berör läslust och läsning – kloka tips som är väl värda att testa också i praktiken!!

Första tipset har jag hittat på favoritbloggen ”Tonårsboken”, där Elin och Hanna berättar hur de själva gör för att få tillbaka lusten att läsa:

TONÅRSBOKEN: ”Stryk alla måsten!”

Bilden är hämtad från Sydsvenskans artikel om Elin & Hanna som driver bloggenTonårsboken tillsammans.

Klicka på bilden för att ta dig till källan! Där kan du också läsa en intressant artikel om Elin & Hanna.

JENNY LINDH (bibliotekarien med egen frågespalt i DN): ”Bota förlorad läslust med litteratur som svider”.

Min bokhyllas programledare Jenny Lindh och Mark Levengood. Foto: SR

Jenny Lindh till vänster, Mark Levengood till höger, i SR:s radioprogram ”Min bokhylla”. Klicka på bilden för att komma till ursprungskällan!

OBS! Man kan inte annat än älska Jenny Lindhs svar, oavsett vilken fråga som ställs, är språket i Jennys spalt en njutning att läsa – vilken härlig humor hon har, vilken förebild och solstråle hon är, Jenny!

AKADEMIBOKHANDELN: ”Lusten väcks när vi läser tillsammans”

. Fotograf: Paulina Westerlind

Bildkälla: Akademibokhandeln, 2013-10-09

Klicka på bilden för att komma till källans ursprung!

JOHAN UNENGE: ”Vuxna måste engagera sig i ungas läsning”

Johan Unenge Foto: Ulrica Zwenger

Klicka på bilden för att komma till källan!

Till alldeles nyligen (då Johanna Lindbäck tog över) har Johan Unenge varit vår läsambassadör i Sverige. Klicka på länken, så kommer du till en läsvärd och klok artikel där Unenge delar med sig av sina tankar kring ungas läsning och vilket ansvar vi som vuxna har för att väcka läslusten och stötta barnen i detta. Artikeln avslutar med tio tips som är riktade till föräldrar (hur man kan få sina barn att läsa mer).

JOHANNA LINDBÄCK: ”Vikten av manliga läsande förebilder!”

Johanna Lindbäck är vår nya läsambassadör. I hennes gästkrönika på ”Bolla” lyfter hon på ett klockrent sätt fram vikten av fler, läsande förebilder (läs = manliga). Mycket bra skrivet Johanna!

Klicka på bilden för att komma till källan!

LINDA ODÉN: ”Att vara läsande förebild som lärare”

Linda Odén är en annan av mina favoritbokbloggare. Linda är även lärare och bloggar här om hur det är att vara just lärare OCH inspirerande, läsande förebild för unga i skolan.

https://i0.wp.com/www.litteraturmagazinet.se/content/images/uploaded/list_19914/194236_1452978979.jpg_max.jpg

MÅRTEN SANDÉN: ”Vikten av manliga läsande förebilder”

_134

Författaren Mårten Sandén riktar sig till män som inte läser i ett öppet brev som publicerades på bloggen ”Bokhora” 7 oktober 2013.

LÄSRESAN (en blogg om böcker och resor): ”Skapa inspirerande miljöer kring böcker & läsning”

TEMA VATTEN

Detta inlägg ägnas uteslutande åt VATTEN. Här kommer tips från skolbiblioteket på information och litteratur i ämnet Vatten!

Vattendroppe

Klicka på bilden för källa!

TEMAPAKET VATTEN – NE SKOLA

En otroligt bra pedagogisk resurs är NE SKOLA – ett viktigt komplement till Wikipedia (som annars vanligtvis används av de flesta av oss). NE SKOLA erbjuder skolan olika temapaket som berör ämnen som är möjliga att koppla till olika skolämnen och ett av dessa paket handlar just om vatten! Detta får vi givetvis inte missa!!

Vad är ett temapaket?

Temapaketen på NE Skola är alla anpassade till läroplanerna för skolan. De innehåller färdigt undervisningsmaterial med övningar, illustrationer, animationer, reportage, möjlighet till att fråga en expert i ämnet, lärarhandledningar, relaterade artiklar, filmer, fördjupningsfrågor med mera. Materialet relaterar till ett visst syfte och centralt innehåll i läroplanerna och för ämnena.

Vad har vi – lärare och elever – att förhålla oss till när det gäller upphovsrätt på NE (användning av någon annans verk):

NE har en omfattande del som på ett lättläst och strukturerat sätt går igenom exakt hur du får lov att använda deras text, bilder etc. De har även en jättebra länklista över flera webbplatser där det står om upphovsrätt och om hur och var du kan hitta gratisbilder på nätet.

VAD VI HITTAR I SKOLBIBLIOTEKET:

På andra våningen i biblioteket på Krungårdsskolan, finns en hel våning med fack- och skönlitteratur för skolan. Dessa får enbart lånas av skolan och det är också möjligt att låna böckerna så länge man behöver dem i ett arbetsmoment. Det går alltså att sätta en längre lånetid om det skulle behövas. En av våra ”sötaste” hyllor (böcker med ljusblå prick märkt med ”lättfack”) är den där våra lättlästa böcker står. Om vatten hittar vi här bland annat dessa fina böcker:

Min första strandkantsbok

av Anja Baklien

Min första strandkantsbok

En liten bok om strandkantens alla växter och djur som inbjuder läsare till att själv på ut i naturen (gärna iklädd gummistövlar) och utforska livet i och omkring havet. (Har man en egen bok, finns det plats att notera alla fynd man gör av djuren och växterna i boken). Författaren berättar kortfattat med härliga fotografier och illustrationer om det myllrande livet vid havets stränder, vi får möta allt ifrån mindre krabbor och sjöstjärnor till stora trutar, vackra vita näckrosor och vattenklöver som kan bilda stora, flytande gungmattor på myrar och kärr. Du kan också lära dig var munnen sitter på en sjöstjärna, vad en manet gillar att äta, varför blåstången kan flyta på vattenytan, hur fjärilen luktar, när på dygnet man har störst chans att träffa på en padda och mycket, mycket mera…

Hylla: Lättfack (Ue.05 u)

Utgiven: 2012

6-9 år (en rekommendation)

Kalla fakta om is

av Lena Sjöberg

Denna boken (som så många nya faktaböcker på Lättfack-hyllan) är en ren fröjd att bläddra i! Illustrationerna breder ut sig på sida efter sida – de är vackra och stämningsfulla och rubrikerna lockar läsaren till att läsa och lära sig mer, ja, allt om is! En faktabok som verkligen inbjuder till ämnesövergripande arbete – en utgångspunkt för alla åldrar, även om boken rekommenderas för åldern 6-9 år.

Hylla: Lättfack (Ud u)

Utgiven: 2010

Så här står det på bokens baksida:

”Alla vet att isen är kall och att den smälter när det blir varmt. Men det finns mycket annat att veta! Hur kom man till exempel på att man kunde frysa mat? Varför låter isen som en råmande ko? Hur kan forsande vatten frysa? Vilka djur övervintrar i is? Och vem är egentligen den mystiske ismannen?

Bildkälla: Lena Sjöberg

Bildkälla: Lena Sjöberg

Blött, sött och salt: allt om vatten

av Kristin Dahl

 

 

 

 

 

 

 

Boken heter ”Allt om vatten” och passar utmärkt om man exempelvis ska arbeta om vatten i projekt- och temaarbeten. HÄR kan berättar Emma Lindström på bloggen ”Barnboksprat” mer om hur de använde boken i ett projektarbete om vatten på den förskola där hon jobbar.

Hylla: Lättfack (U u)

Utgiven 2010

Så här skriver hon:

”Det är spännande med vatten, har vi kommit fram till, eftersom det är så mycket som ryms inom detta område, vilket beror på att vatten är källan till livet på jorden.  Som ett faktaunderlag har jag använt mig av boken Blött, sött och salt – Allt om vatten. Detta är en faktabok som egentligen passar bättre för lite äldre barn än 3-4åringarna på min avdelning. Men jag har använt mig av bilderna och gjort om informationen för att passa målgruppen”.

Citat: Emma Lindström (Blött, sött och salt, Barnboksprat 2011-03-17)

Se havet: Blött och blandat från vågsvall till avgrundsdjup

av Erik Mellgren

Se havet : Blött och blandat från vågsvall till avgrundsdjup

På baksidan av boken kan vi läsa:

”Följ med på en spännande resa i havens djup. Upptäck en helt ny värld bland snabbsimmare och tvärvändare, flyttfiskar och koraller, plankton och valar. Läs om monstervågor, dykning och fula, farliga fiskar. Du får också veta mer om havsforskning, hur nya öar uppstår och mycket annat som har med hav, vatten och vågor att göra”.

Och så här skriver bokförlaget Adlibris om Erik Mellgrens bok:

”En gång för mycket, mycket länge sedan uppstod livet i vattnet, och i flera miljarder år fanns inget liv på land, allt levde nere i havet. Under våra nio första månader lever människan i vatten i våra mammors magar, och vatten och hav har i alla tider fascinerat oss. Kanske för att det är så stort och okontrollerbart, eller för att det under havsytan finns ett rikt och fängslande liv som ofta är dolt för oss”.

Så använder unga sociala medier – aktuella undersökningar & föreläsningar i ämnet

MITT FÖRSTA INLÄGG EFTER sommarens ledighet, kommer beröra ämnet ”unga och sociala medier”. Här kommer lite tips på aktuella undersökningar, föreläsningar och läsning i detta mycket viktiga ämne!

Så använder unga sociala medier

Urplay hittar man många bra föreläsningar som berör skolbibliotekarien och lärarens arbete. Bland annat kan man lyssna på Olle Cox från Friends som berättar mer om hur unga använder sociala medier och hur vi som skolpersonal kan arbeta förebyggande med detta. Några av de kanske viktigaste punkterna som tas upp under föreläsningen är:

”Prata med barn och unga hur man är schysst på nätet.

– Visa intresse och skaffa kunskap.

– Barn gör som du gör! Var en positiv förebild!

– Var en klok nätguide och sätt rimliga gränser.

– Barn behöver stöd. Lyssna och agera”.

Citat: Olle Cox

Mycket av detta arbete görs redan, men behöver enligt Olle också aktualiseras. Han berättar under föreläsningen, att det här med kränkningar på nätet långt ifrån är en nyhet, men att det hände någonting efter ”Instragram-upploppen” i Göteborg 2012. Undersökningar visar att barn och unga känner sig osäkra på vem de ska vända sig till om det skulle hända något. Samtidigt visar samma undersökningar, att hälften av lärarna inte arbetar förebyggande, trots att skolan har ett ansvar vid nätkränkningar. Barn och unga behöver vuxnas stöd, de behöver få verktyg och utveckla kompetenser för att kunna handskas med kränkningar på och utanför nätet. Vuxna kan bidra med otroligt mycket. ”Vi har en social kompetens som vi måste bidra med”, säger Olle Cox. Ett exempel på hur man kan arbeta förebyggande, kan vara att i skolan diskutera olika scenarier och verkliga ”case” tillsammans. Lyssna på föreläsningen med Olle Cox! Det sägs otroligt mycket som är viktigt för all skolpersonal att ta till sig av.

AKTUELL UNDERSÖKNING & MER LÄSNING I SAMMA TEMA:

EU Kids Banner Large

 

 

 

 

EU Kids Online
Några intressanta resultat som ses i EUKOs senaste undersökningar är bland annat att:

– ”Barn och unga redan har befintliga strategier för hur man handskas med negativt innehåll på nätet.

– Förutsättningarna på och utanför internet hör samman.

– Saknar barnen en verktygslåda för att kunna handskas med saker utanför nätet, saknar man dem även på nätet”.

Citat: Olle Cox

Skolverket

Klicka dig vidare under Skolverkets flik ”Skolutveckling” och läs mer om ”Källkritik och säkert internet i skolan”. I den senaste undersökningen (2013) kan man bland annat läsa om en ökad tillgång till datorer och internet i skolan, samtidigt som behovet av undervisning i källkritik för elever och kompetensutveckling för personal ökar.

Fler länkar till undersökningar om it-användning, informationssökning och källkritik som Skolverket har sammanställt, hittar ni HÄR.

ANDRA BRA LÄNKAR I ÄMNET:

Mediebarn

Friends

Internetforskning

Internetstatistik

Nordicom

Ann Frisén

Elza Dunkels forskningsblogg ”Nätkulturer”

Lättläst fakta om djur: Vad kan vi hitta på nätet?

Just nu är fyrorna på en av mina skolor igång med det spännande arbetet att söka fakta om olika djur. I första hand har vi letat efter fakta i tryckt format – från de böcker som redan finns i vårt bibliotek som finns i skolans lokaler. Det finns många bra böcker med lättläst och aktuell fakta som har fina och inspirerande illustrationer. Vi hittade fakta om alla djur utom kungskrabban – däremot fanns det mycket fakta om just krabbor i största allmänhet. Vi fick alltså gå vidare med att leta fakta om kungskrabban på nätet. Och då är den stora frågan: Var hittar vi trovärdig och aktuell fakta om djur på rätt nivå? Jag har i detta inlägg valt ut några söktjänster som jag tittar lite närmare på.

Som ni kommer märka, krävs här ett ”källkritiskt” tänk för att kunna avgöra om en viss söktjänst är lämplig ”i mitt fall”. Lämpligheten har i sin tur att göra med vad vi vill veta, vilken svårighetsnivå vi vill lägga oss på, vilket syfte vi har med frågan och vilken typ av skolarbete vi arbetar med etc. Bristen på tid gör att många inte använder ett ”källkritiskt” tänk, man vill snarare att det ska gå så snabbt som möjligt och man ägnar inte mycket förarbete åt att söka och samla in fakta. I detta fall började elevernas arbetsprocess inte med själva inhämtandet av fakta – det stod jag som skolbibliotekarie för – men en annan gång kanske fokus faktiskt ligger på själva sökprocessen, och då hoppas jag att detta kan vara till hjälp!

En avgörande del i informationssökningen och processen att hitta information, handlar om att formulera frågor. Frågor som också förutsätter en sökning som sker på ett varierat sätt där stor vikt läggs vid att väga källor mot varandra.

1. LÄNKSKAFFERIET 

Jag brukar börja med att ta en titt på Länkskafferiet. Söker vi i Länkskafferiet istället för att börja i en stor sökmotor som exempelvis Google, vet vi att vi utgår från kvalitetsgranskade länkar som har granskats och handplockats av en expertpanel bestående av bibliotekarier och lärare (till skillnad från Google där träfflistan och ordningen på träffarna inte i första hand har med trovärdighet att göra och där träfflistan sammanställs av en dator). Träffarna ger därför en hög trovärdighet och är förhoppningsvis relevanta för vår sökfråga/sökterm (här ställs krav på söktekniken och valet av sökterm). Och därför blir det också färre träffar. Det är inte ovanligt att vi inte alls får någon träff för vissa söktermer i Länkskafferiet och då får vi kanske söka oss till andra sökmotorer eller katalogtjänster.

Ett stort plus när man använder Länkskafferiet, är användarvänligheten. Det är lätt att förstå hur man söker i katalogtjänsten och man kan lätt se över vad det är för typ av länk och vad den handlar om innan man väljer att klicka vidare på själva länken. Panelen har redan gjort förarbetet med att skriva en liten text under länken, om artikelns eller webbplatsens syfte etc. Dessutom är hela tjänsten anpassad för att användas av skolelever och skolpersonal för skolan – vilket är tydligt exempelvis med möjlighet att söka på skolämnen. Det största pluset tycker jag personligen är att Länkskafferiet i så hög grad håller sig till kvalitet snarare än kvantitet. Vi har ett stort behov av sådana här tjänster när den stora majoriteten av söktjänster på nätet är av en annan art – där träffarna bestäms av andra kriterier där kvaliteten får stå tillbaka.

2. WIKIPEDIA

Wikipedia har både för- och nackdelar – men är ur många avseende en unik tjänst och digitalt uppslagsverk som har en i grunden fin tanke med sin verksamhet. Här är det användarna själva som skapar innehållet och tillsammans bygger ut och redigerar artiklarna.

Ett av målen är att bygga ut en kunskapsbank för hela världen – ett mål som går hand i hand med tanken om att bidragarnas bidrag är lika mycket värda – och därför kan vem som helst skriva vad som helst och göra detta anonymt. Man behöver inte vara expert inom ämnet för att kunna skriva en artikel eller lägga till en mening, eller för den skull ta bort en – publiceringen sker direkt och utan några dröjsmål av exempelvis kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen är dock inte obefintlig – den sker bara i efterhand. Sedan är det ju betydligt svårare att hinna granska alla artiklar eftersom innehållet är långt ifrån överblickbart för en enda person. Patricia Diaz – lärare och författare till ”Webben i undervisningen” (2012) skriver om Wikipedia att, citat:

”Om hela det webbaserade uppslagsverket Wikipedia (wikipedia.org), på alla språk, vore en vanlig pappersbok skulle den bestå av 2 250 000 sidor och det skulle ta en vanlig läsare ungefär 123 år att läsa den (Socialnomics 2011)”.

(Patricia Diaz (2012, s. 41))

Det som talar för Wikipedia som söktjänst är att det här finns en diskussion om källan och om källorna! Och denna diskussion är öppen för alla att vara delaktiga i, vilket ju i sig är ganska ovanligt. Så på just denna punkt skulle man kunna uttrycka sig, kan Wikipedia inte vara mera källkritiskt – deras grundprincip är så källkritiskt som det bara går. Därför är det ganska motsägelsefullt att tala om Wikipedia som bristande i trovärdighet. Beroende på hur man ser på själva källan, kan den anses vara både trovärdig och bristfällig i trovärdighet. Med andra ord: De som menar att Wikipedia inte är trovärdigt, har både rätt och fel. Det handlar däremot inte om själva texten i sig – dokumentet, utan om med vilka bakomliggande frågor och diskussion som vi använder texten. Utan kunskapen om och diskussionen kring källans egenskaper och syfte (i detta fall Wikipedia) kan vi egentligen inte bedöma själva dokumentet/faktatexten! Nyckeln till att kunna använda källor på rätt sätt, är alltså inte att frukta den ökända klipp- och klistra metoden. Det är fel att klippa och klistra, men vi måste prata om varför det är fel och inte undvika diskussionen – och här anser många att Wikipedia kan vara till stor hjälp som plats för att träna hur man tänker källkritiskt, eftersom det är så pass transparent. Vi kan också lära oss mera om hur en källa kommer till tack vare Wikipedia, om vi jämför med exempelvis böcker och andra traditionella medier där vi bara kan se till själva slutprodukten. Detta är ju inte lika lätt på en webbplats som exempelvis Länkskafferiet, där vi bara har en träfflista som är ”trovärdig”. Vi måste studera verkliga exempel på felaktig fakta, för att kunna lära oss av dem.

Ett litet urval av webbplatser med djurfakta:

RÄDDA DJUREN – med fakta om och speciell omtanke för de djur som far illa.

”Rädda djuren” är först och främst en väldigt snygg och fräsch hemsida med fakta om djur och framförallt ett sätt och en plats att som ung ta ställning för utsatta djur. Hemsidan ”Rädda djuren” är en juniorklubb till organisationen ”Djurens rätt”. Här kan vi lära oss mer om vanliga familjedjur och om djur i lantbruket. Vi får också läsa mera om djur som exempelvis blir kläder, är med i djurförsök, blir mat, jagas och är med i underhållningsindustrin. Det som står på hemsidan anser jag personligen är anpassat för elever på mellanstadiet – texten är enkel och det är lätt att hitta på hemsidan. Det finns också genomförlig information och kontaktuppgifter för de ansvariga för sidan.

ROVDJURSSKOLAN: rovdjursfakta i olika former och på olika nivåer.

Rovdjursfakta om ”The Big 5” – våra fem största rovdjur i Sverige: Björnen, Vargen, Järven, Lodjuret och Människan. På hemsidan kan du gå till ”klassrummet” där du kan lära dig mera om rovdjuren genom att läsa, titta på filmklipp, lyssna på ljud, titta på bilder, spela spel, läsa rovdjursnyheter och fråga forskare. I ”lärarrummet” som är en resurs för läraren, finns övningar, lärarguider och information om fortbildning.

Jag tycker detta är en mycket trevlig sida! Framförallt väl anpassad för skolan med bland annat bilder som elever gratis får använda i sina skolarbeten. Ett plus är att faktatexten finns på tre olika nivåer, med en bland annat lättläst nivå i pdf-format som är enkel att skriva ut och komplett med väl avgränsade stycken och fina färgbilder. För vuxna finns hemsidan för ”Rovdjurscentret – de fem stora”, som också står bakom ”Rovdjursskolan”. Deras syfte är att sprida information om våra fem största rovdjur. Så här skriver de själva om sin verksamhet:

”Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara ett oberoende, nationellt kunskaps- och informationscenter om de stora rovdjuren. Vi vill helt enkelt vara Sveriges bästa kommunikatör och informatör i dessa frågor. Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara en trovärdig förmedlare av faktabaserad information. Därför samarbetar vi med forskare, myndigheter och en lång rad intresseorganisationer med rovdjur på agendan”.

(Rovdjurscentret De 5 Stora, 2013-04-24)

Jag uppdaterar och bygger på denna lista efter hand! Den kan göras oändligt lång!

Hälsningar,

Isabella