Kategoriarkiv: DJUR

Kurragömma

bild-1

”Djupt, djupt inne i sorgens mörker,

glimtar en annan sorts glädje fram,

en allvarligare glädje,

i grunden besläktad med sorg.

Se magnolian! Den blommar nu!

(Dikt av Barbro Lindgren, s. 85 i ”Kurragömma”)

Petrus Dahlins senaste mellanåldersbok är en riktigt ruggig sommarysare! I Kurragömma möter vi  13 åriga Astrid som tillsammans med sin mamma ska spendera några dagar i en sommarvarm spansk bergsby. Astrids pappa har nyligen gått bort och i sorgen efter honom vill hon allt annat än glömma honom. För att komma honom nära har de tagit med sig en karta som han gjort över en vandring i närheten av stugan de ska hyra i byn. Innan han drunknade i en tragisk fiskeolycka, lämnade han nämligen efter sig en detaljerad karta över vandringen.

Men ingenting blir som Astrid föreställt sig, även om hennes farhågor på många sätt besannas. Hennes mamma, som har svårt att sätta gränser mellan jobbet och det privata, tvingas åka till Gran Canaria för att klara upp en del saker på jobbet som reseledare. Astrid vägrar att följa med trots hennes mammas frenetiska övertalningsförsök. Till slut bestämmer de att det bara blir tal om en enda natt och skiljs åt. Astrids mamma tar en taxi till flygplatsen och Astrid börjar packa in sakerna i huset och gör sig hemmastadd. Men det visar sig snabbt att platsen där hon hamnat på är både ödslig och mystisk. När hon vistas i byn någon kilometer bort är det tydligt att ingen av byborna vill se henne där. En gammal kvinna ropar efter henne flera gånger att barn inte är välkomna där. Dörrarna till husen stängs när hon går förbi och folk vägrar att möta hennes blick.

Men Astrid är inte den som låter sig skrämmas. Hon lär sig att hitta i skogen och ner till sjön där hon badar nästa varje dag och hon blir vän med en vit hund som hon börjar kalla för Blanco. Till en början tycker hon det är härligt, avkopplande och svalkande att bada i sjön. De rykten hon får höra om sjöns mörka historia bekommer henne inte. Inte heller de obehagliga mardrömmar som väcker henne helt dyblöt och kallsvettig varje natt. Men långsamt kryper sjöns mörka historia henne närmare och hon kan till slut inte blunda för det fruktansvärda som har hänt där… Kan det ha någonting att göra med de blöta fotavtrycken på verandan? Eller de främmande barnen som dyker upp och vill leka kurragömma med henne…

”Kurragömma” är verkligen en riktig sommarysare! Till en början händer det inte så mycket i boken. Handlingen flyter liksom långsamt på, men på ett alltför oroväckande stillsamt sätt. Att Astrid bara reagerar med sunt förnuft, likgiltigt lugn och nyfikenhet bara ökar spänningen ytterligare! Man känner i varenda cell att någonting står väldigt fel till och att någonting oroväckande kommer att hända. Den stilla inledningen av berättelsen accelererar långsamt upp och blir mot slutet olidligt spännande. Som läsare ryser man av obehag när sjöns mörka historia flyter ut över kanterna och dränker allt ljus…

En andlös sommarrysare när den är som bäst!

Tankar inför Författardagen i Hässleholm och några ord om en fin bok…

Hej!

Rackarns! Det var länge sedan jag publicerade ett inlägg nu, så det är sannerligen på tiden! Idag tänkte jag uppmärksamma Anette Eggerts serie ”Djurräddarklubben”. Förra året var jag och några kollegor på Författardagen i Hässleholm, där bland andra Anette Eggert var med och berättade om sina böcker för barn. Nästa vecka, på tisdagen den 18 november är det dags igen för årets Författardag i Hässleholm. Ska bli mycket spännande att lyssna på författarna Johanna Lindbäck, Torsten Bengtsson, Thomas Halling, Karin Salmson, Lisa Bjärbo, Milena Bergquist, Catarina Schmidt, Elin Nilsson och Peter Ekberg!

Många av dem är kära och omtyckta författare för både mig och barnen på mina skolor.  Medan några av dem till min förtjusning är främmande för mig – alltid härligt att göra nya bekantskaper. Lisa Bjärbo fick jag tyvärr inte höra förra året, då hon tyvärr var sjuk och fick ställa in. Hoppas, hoppas hon dyker upp nästa vecka så att vi får höra henne berätta om ”hur man kan bli kär i en bok” <3. Elin Nilsson ska det bli kul att höra, då jag ju har läst hennes ”Flyt som en fjäril, stick som ett bi” – en skön ungdomsbok om en simmande tjej med brinnande kämpaglöd och styrka.

Jag tänkte avsluta detta inlägg med att skriva några rara ord om ”Djurräddarklubben”! En urgullig bok av Anette Eggert och illustratören Mia Maria Güettler (du måste bara kolla in hennes hemsida HÄR!).

bild-3

Djurräddarklubben är en sådan där bra klubb som vem som helst som sitter hemma och har lite dödskalletråkigt kan starta. I boken är det kompisarna Valle och Vilma som startar en djurräddarklubb, med syfte att rädda alla djur som befinner sig i knipa. I del 3, ”Fallet Bus & Balotelli” är det marsvinet Bus som behöver räddas. Han har nämligen ingen som verkar bry sig om honom. Bus bor visserligen hos någon (Vilmas granne), men behöver verkligen en riktig kompis. Valle och Vilma bestämmer sig för att rädda Bus från att dö ensam och bortglömd. De ska givetvis hitta en marsvinskompis åt Bus! Men hur fixar man fram ett annat marsvin så där på momangen?! De har ju varken pengar till att köpa ett eller någon aning om hur de ska kunna smuggla in ett nytt marsvin hos Vilmas granne – som dessutom råkar vara en riktig elaking… (!)

bild

bild-2