Kategoriarkiv: DJURFAKTA

Projekt Fladdermus!

Idag är det en stolt skolbibliotekarie som lägger den sista handen vid terminens allra sista samarbetsprojekt; Projekt Fladdermus som under några veckor har körts i klass 2 på Tillingeskolan i Timmernabben. Projektet har i princip varit återkommande på lågstadiet (framförallt i åk 2) sedan jag började arbeta som skolbibliotekarie på mina skolor, men har kommit i olika tappning beroende på de behov och förutsättningar som finns i den klass vi genomför det i.

Bildresultat för fladdermöss

Denna gång löpte projektet under cirka sex veckor. Första lektionen leddes av mig, skolbibliotekarien och under den lektionen pratade vi om fakta, källor, hur man söker i faktaböcker och vad som utgör en lämplig och trovärdig källa till fakta om fladdermöss. Under de lektioner som sedan följde tränade vi extra på att plocka ut stödord/nyckelord ur en faktatext om fladdermöss. Nyckelorden fick eleverna därefter placera in i en tankekarta med rubriker. Tankekartan användes sedan som utgångspunkt för eleverna när de skulle skriva sina egna faktatexter om fladdermöss. Slutresultatet blev tre, stora, jättefina affischer om fladdermöss med elevernas färdiga texter och illustrationer.

Bildresultat för fladdermöss

I slutet av projektet besökte även klassen förskoleklassen på skolan för en muntlig redovisning – som mer växte till att bli ett givande samtal och utbyte eleverna emellan, eftersom förskoleklassen själva under våren fördjupat sig i temat fladdermöss. De hade nämligen fått besök av faktaboksförfattaren Bengt-Erik Engholm, som skrivit boken ”Fladdermöss” (här kan ni läsa mer om hur jag tidigare år har arbetat med denna bok som utgångspunkt för källkritiksprojektet ”Projekt Fladdermus”) och som jag nu även själv har fått den stora äran att träffa! Förskoleklassbarnen fick varsin fladdermusbok att ta hem med Bengt-Erik Engholms autograf i!

Bildresultat för fladdermöss

Har ni vägarna förbi Timmernabbens bibliotek, är ni hjärtligt välkomna att besöka vår utställning under bibliotekets öppettider! Ni hittar de fina affischerna i fönstret i barnavdelningen!

Projekt Fladdermus!

Under nästan hela hösten har jag haft två parallella projekt i klass 2 och 3 på Tillingeskolan i Timmernabben; nämligen

PROJEKT FLADDERMUS! 

bild

I år är det nog tredje året i rad som jag kör detta upplägget och för varje gång blir det lite mer slipat! Det har kommit att bli ett mycket uppskattat projekt där vi når många kunskapskrav och fokuserar på läsförståelse i faktatexter – något som ofta får ligga i skuggan av läsförståelse i skönlitterära texter. Lägger man projektet på hösten i åk 3, kan man dessutom öva lite extra i många viktiga moment inför de nationella proven efter jullovet. Under de utvärderingar som jag och lärarna har haft, har vi diskuterat när det är som lämpligast att lägga projektet. Mina lärare tycker att man mycket väl kan köra det både i tvåan och trean, men viktigast är att se till elevernas förmågor och om de är redo för ett sådant projekt.

Jag brukar erbjuda projektet som ett källkritiksprojekt, men det är upp till varje lärare att bestämma syftet med projektet. Denna hösten har det varit ett stort fokus vid läsförståelse i faktatexter, vad en faktatext är, hur faktatexter kommer till, hur de publiceras och faktagranskas, hur man kan söka i en faktabok (med innehållsförteckning och register), hur man plockar ut viktiga nyckelord/stödord ur faktatexter, hur man kan använda sig av en tankekarta och hur man skriver egna meningar utifrån stödorden i en tankekarta. Det har varit mindre fokus vid projektets biprodukter: att tillsammans, i ett grupparbete göra en plansch om fladdermusen och att muntligt redovisa detta. Treorna kommer efter jul att besöka de andra klasserna på lågstadiet för att redovisa för dem!

Inför nästa fladdermusprojekt kommer jag slipa ännu mer på upplägget och har en del planer på hur man skulle kunna utveckla det ytterligare. Och jag har en idé som jag är väldigt peppad och nyfiken på att testa! Men den säger jag ingenting om än. 🙂 Är ni nyfikna på att testa upplägget, får ni jättegärna kontakta mig, så berättar jag mer!

bild-6

bild-1

bild-15

bild-4

bild-12

bild-5

bild-2

bild-3

bild-13

Trevlig helg!

Önskar,

Isabella

Projekt Fladdermus!

PROJEKT FLADDERMUS HAR STARTAT!

”PROJEKT FLADDERMUS” är ett samarbete mellan klassföreståndaren Annika, skolbibliotekarien Isabella och VFU-studenten/ den blivande läraren Denise på Krungårdsskolan i Blomstermåla, vecka  9 – 11.

Några veckor tillbaka har vi setts och planerat inför projektet som är ett mindre IKT-projekt med fokus på informationssökning och källkritik för  eleverna i åk 2.

I går träffades vi för allra första gången för lite sagostund och högläsning i bibblan. Jag, (Isabella) läste högt ur en jättesöt liten berättelse/faktabok om fladdermusen och ända tills då var det ännu okänt för eleverna vad projektet skulle handla om! Boken jag talar om är skriven av författaren Bengt Erik Engholm och ser ut så här, för alla nyfikna:

Högläsningen om fladdermusen väckte mängder av frågor hos de nyfikna och fantasifulla tvåorna, men de fick inte svar på så många. Istället fick de lova att spara dem alla i ”frågebanken” för att ta reda på dem under dessa veckor då vi arbetar med projektet i syfte att bli experter på fladdermusen!

Eftersom det är ett IKT-projekt i grund och botten, har vi delat in klassen i tre olika grupper:

BIBLIOTEKSGRUPPEN – I biblioteket med Isabella

IPAD-GRUPPEN – I klassrummet med Denise

DATOR-GRUPPEN – I klassrummet med Annika

Innan projektet drog igång idag, hade klassen fått en grundlig genomgång av källor och källkritik på nätet av lärarkandidaten Denise. Detta gjorde att de redan från start, visste vad en källa är och vad det innebär när man är källkritisk.

Dagens lektion gick ut på att finna olika källor i grupperna (för min del var vi i biblioteket och letade efter böcker om fladdermusen) för att därefter gemensamt välja ut de två bästa källorna, utifrån det vi skulle ta reda på. Vi kommer arbeta med en tankekarta och öva extra mycket på hur man plockar ut stödord under morgondagens lektion.

Nästa vecka kommer vi påbörja läsning och bearbetning av texterna och tankekartorna. Det blir en slutredovisning av projektet vecka 11, då vi kommer få se en massa fina affischer om fladdermusen! Vi kommer även att jämföra de olika gruppernas slutresultat, diskutera vad vi kommit fram till och väga för och nackdelar när det gäller informationssökning och material i ämnet.

Hälsningar,

Isabella!

TEMA VATTEN

Detta inlägg ägnas uteslutande åt VATTEN. Här kommer tips från skolbiblioteket på information och litteratur i ämnet Vatten!

Vattendroppe

Klicka på bilden för källa!

TEMAPAKET VATTEN – NE SKOLA

En otroligt bra pedagogisk resurs är NE SKOLA – ett viktigt komplement till Wikipedia (som annars vanligtvis används av de flesta av oss). NE SKOLA erbjuder skolan olika temapaket som berör ämnen som är möjliga att koppla till olika skolämnen och ett av dessa paket handlar just om vatten! Detta får vi givetvis inte missa!!

Vad är ett temapaket?

Temapaketen på NE Skola är alla anpassade till läroplanerna för skolan. De innehåller färdigt undervisningsmaterial med övningar, illustrationer, animationer, reportage, möjlighet till att fråga en expert i ämnet, lärarhandledningar, relaterade artiklar, filmer, fördjupningsfrågor med mera. Materialet relaterar till ett visst syfte och centralt innehåll i läroplanerna och för ämnena.

Vad har vi – lärare och elever – att förhålla oss till när det gäller upphovsrätt på NE (användning av någon annans verk):

NE har en omfattande del som på ett lättläst och strukturerat sätt går igenom exakt hur du får lov att använda deras text, bilder etc. De har även en jättebra länklista över flera webbplatser där det står om upphovsrätt och om hur och var du kan hitta gratisbilder på nätet.

VAD VI HITTAR I SKOLBIBLIOTEKET:

På andra våningen i biblioteket på Krungårdsskolan, finns en hel våning med fack- och skönlitteratur för skolan. Dessa får enbart lånas av skolan och det är också möjligt att låna böckerna så länge man behöver dem i ett arbetsmoment. Det går alltså att sätta en längre lånetid om det skulle behövas. En av våra ”sötaste” hyllor (böcker med ljusblå prick märkt med ”lättfack”) är den där våra lättlästa böcker står. Om vatten hittar vi här bland annat dessa fina böcker:

Min första strandkantsbok

av Anja Baklien

Min första strandkantsbok

En liten bok om strandkantens alla växter och djur som inbjuder läsare till att själv på ut i naturen (gärna iklädd gummistövlar) och utforska livet i och omkring havet. (Har man en egen bok, finns det plats att notera alla fynd man gör av djuren och växterna i boken). Författaren berättar kortfattat med härliga fotografier och illustrationer om det myllrande livet vid havets stränder, vi får möta allt ifrån mindre krabbor och sjöstjärnor till stora trutar, vackra vita näckrosor och vattenklöver som kan bilda stora, flytande gungmattor på myrar och kärr. Du kan också lära dig var munnen sitter på en sjöstjärna, vad en manet gillar att äta, varför blåstången kan flyta på vattenytan, hur fjärilen luktar, när på dygnet man har störst chans att träffa på en padda och mycket, mycket mera…

Hylla: Lättfack (Ue.05 u)

Utgiven: 2012

6-9 år (en rekommendation)

Kalla fakta om is

av Lena Sjöberg

Denna boken (som så många nya faktaböcker på Lättfack-hyllan) är en ren fröjd att bläddra i! Illustrationerna breder ut sig på sida efter sida – de är vackra och stämningsfulla och rubrikerna lockar läsaren till att läsa och lära sig mer, ja, allt om is! En faktabok som verkligen inbjuder till ämnesövergripande arbete – en utgångspunkt för alla åldrar, även om boken rekommenderas för åldern 6-9 år.

Hylla: Lättfack (Ud u)

Utgiven: 2010

Så här står det på bokens baksida:

”Alla vet att isen är kall och att den smälter när det blir varmt. Men det finns mycket annat att veta! Hur kom man till exempel på att man kunde frysa mat? Varför låter isen som en råmande ko? Hur kan forsande vatten frysa? Vilka djur övervintrar i is? Och vem är egentligen den mystiske ismannen?

Bildkälla: Lena Sjöberg

Bildkälla: Lena Sjöberg

Blött, sött och salt: allt om vatten

av Kristin Dahl

 

 

 

 

 

 

 

Boken heter ”Allt om vatten” och passar utmärkt om man exempelvis ska arbeta om vatten i projekt- och temaarbeten. HÄR kan berättar Emma Lindström på bloggen ”Barnboksprat” mer om hur de använde boken i ett projektarbete om vatten på den förskola där hon jobbar.

Hylla: Lättfack (U u)

Utgiven 2010

Så här skriver hon:

”Det är spännande med vatten, har vi kommit fram till, eftersom det är så mycket som ryms inom detta område, vilket beror på att vatten är källan till livet på jorden.  Som ett faktaunderlag har jag använt mig av boken Blött, sött och salt – Allt om vatten. Detta är en faktabok som egentligen passar bättre för lite äldre barn än 3-4åringarna på min avdelning. Men jag har använt mig av bilderna och gjort om informationen för att passa målgruppen”.

Citat: Emma Lindström (Blött, sött och salt, Barnboksprat 2011-03-17)

Se havet: Blött och blandat från vågsvall till avgrundsdjup

av Erik Mellgren

Se havet : Blött och blandat från vågsvall till avgrundsdjup

På baksidan av boken kan vi läsa:

”Följ med på en spännande resa i havens djup. Upptäck en helt ny värld bland snabbsimmare och tvärvändare, flyttfiskar och koraller, plankton och valar. Läs om monstervågor, dykning och fula, farliga fiskar. Du får också veta mer om havsforskning, hur nya öar uppstår och mycket annat som har med hav, vatten och vågor att göra”.

Och så här skriver bokförlaget Adlibris om Erik Mellgrens bok:

”En gång för mycket, mycket länge sedan uppstod livet i vattnet, och i flera miljarder år fanns inget liv på land, allt levde nere i havet. Under våra nio första månader lever människan i vatten i våra mammors magar, och vatten och hav har i alla tider fascinerat oss. Kanske för att det är så stort och okontrollerbart, eller för att det under havsytan finns ett rikt och fängslande liv som ofta är dolt för oss”.

Källkritik med årskurs 2 på Skytteanska skolan

Hur arbetar man egentligen med källkritik i årskurs 2 på lågstadiet? Jag har sammanställt en lista med länkar och information om hur man kan arbeta med källkritik för lågstadiet. Ni hittar den lite längre ner i detta inlägg. (Många av länkarna tipsar också Skolverket om här).

KÄLLKRITIK FÖR ÅK 2 PÅ MINA SKOLOR:

När jag har besökt årskurs 2 på mina skolor, har vi börjat med en introduktion i källkritik genom att granska tryckta källor – facklitteratur med fakta om djur. Vi har också pratat lite om vad en källa är och att det finns olika källor som har olika egenskaper – exempelvis ett skelett, en vattenkälla, en muntlig källa (ex. när man intervjuar en person), en gravsten, en bok, digitala källor och så vidare.

Innan jag besöker klassen, har eleverna fått förbereda sig med inläsning av faktatext för det djur som vi ska fördjupa oss i för tillfället. Klass 2 på Skytteanska skolan har till exempel fått lära sig mer om fladdermusen och klass 2 i Timmernabben kommer att lära sig mera om ekorren.

Eleverna får ett litet häfte med faktatexter från två olika källor/faktaböcker. Faktatexten är luftig och lättläst med många illustrationer. Tillsammans med faktatexterna har de även fått en tankekarta som de själva kan sitta och fylla i efter hand som de lär sig mer om djuret. När jag sedan kommer och besöker klassen vid ett senare tillfälle, använder vi tankekartorna och faktatexterna som underlag för den ”källkritiska granskningen”.Jag skriver inom citationstecken, eftersom källkritisk granskning i detta fall menas med att vi granskar faktatexten och letar efter fel tillsammans och uppmärksammar att det kan förekomma olika faktauppgifter i olika källor.

Det är en introduktion och en början till hur man kan prata om källor och hur man kan bedöma dessa. Ett mål är att lära ut att vi måste ha viss kunskap i ämnet som vi ska granska – eller åtminstone veta var vi kan hitta den informationen (glöm inte att diskutera vad information är).

När jag sedan träffar eleverna nästa gång – går de i årskurs 4 och då fortsätter vi den källkritiska diskussionen tillsammans, fast denna gång för digitala källor på internet, när vi bland annat bedömer en webbplats trovärdighet.

Dagens lektion i källkritik med tvåorna bjöd på många intressanta frågeställningar om fladdermöss. Hur många myggor kan fladdermöss egentligen äta på ett år? Kan vi höra fladdermössen prata med varandra? Är spindlar insekter? Hur stora blir flyghundarna och hur små är de minsta fladdermössen…? Nästa vecka träffar jag tvåorna på Tillingeskolan och då ska vi istället granska fakta om ekorren!

För dagens lektion har jag använt dessa faktaböcker om fladdermöss:

Fladdermöss (inbunden)

ANDRA SÄTT ATT ARBETA MED KÄLLKRITIK FÖR FÖRSKOLEKLASSEN OCH UPPÅT:

NOSA PÅ NÄTET” – ökad mediekunnighet för barn i åldern 5-8 år

bild

 

 

 

 

Jag kan börja med att tipsa om materialet ”Nosa på nätet” från Statens medieråd, som är anpassat för de yngre barnen i förskoleklass och på lågstadiet. Materialet är lämpligt för åldrarna 5-8 år. I paketet ingår: en sagobok om källkritik, lärarhandledning, ppt-presentation, diskussionsfrågor och diplom. ”Nosa på nätet” går att beställa gratis via Statens medieråds hemsida.

 

KOLLA KÄLLANS LATHUND – Internet: en guldgruva eller soptipp?

Symbol för Kolla källan

Kolla Källan (Skolverket) har sammanställt en enkel och praktisk lathund för ”källkritik på internet”. Lathundarna går att beställa hem gratis och är lämpliga att dela ut i klassen under en lektion i källkritik. Personligen tycker jag att Kolla Källans broschyr är bra att ha med som ett stöd och en mall för när vi diskuterar källkritik och informationssökning – för exempelvis bedömning av digitala källors (men även tryckta källors) trovärdighet. Jag har en klassuppsättning av dessa lathundar och har med mig när jag besöker klasser i källkritik. Här kan man beställa hem eller skriva ut lathunden.

Kolla Källans Lathund.

TERRA SCANIAE: Källkritik för historiska (arkeologiska) källor

Webbplatsen ”Terra Scaniae” är en pedagogisk resurs som riktar sig mot skolans elever och lärare. Ansvariga för webbplatsen är Kultur Skåne och Region Skånes Kulturförvaltning för att sprida kunskap i historia (fokus ligger på Skånes historia och kulturarv). Berättelserna är skrivna av författare i barn- och ungdomslitteratur (bland andra Gull Åkerblom och Åsa Storck) och faktatexterna är sammanställda av diverse ämnesexperter, som exempelvis arkeologer, historiker, professorer, lärare, bibliotekarier, etnologer, fotografer, skribenter och antikvarier med mera.

Under ”pedagogiska resurser” hittar man material och tips anpassade för lärare och elever. Här kan man bekanta sig mera med historiska källor som gamla kartor, bilder och filmer. Skolverket tipsar om ”Terra Scaniaes” spel ”Historiedetektiven” – där man tillsammans med ett gäng arkeologer ska fastställa identiteten på ett mystiskt skelett. En mycket användbar och tillförlitlig resurs för kunskap i historia för kanske främst mellanstadiet, och för övning i att hantera olika typer av källor! (För varje artikel finns även en gedigen källförteckning).

”Spelet innehåller moment som källkritik, problemlösning och ett tillvägagångssätt som är förankrat i verkligheten. Det är upplagt på ett enkelt och lättförståeligt sätt, för att budskapet ska nå en bred målgrupp.

Målgruppen är tänkt att vara mellanstadieelever, men kan säkert vara till nöje för andra åldrar”.

(Citat hämtat från Terra Scaniae, 2013-05-07)

Lättläst fakta om djur: Vad kan vi hitta på nätet?

Just nu är fyrorna på en av mina skolor igång med det spännande arbetet att söka fakta om olika djur. I första hand har vi letat efter fakta i tryckt format – från de böcker som redan finns i vårt bibliotek som finns i skolans lokaler. Det finns många bra böcker med lättläst och aktuell fakta som har fina och inspirerande illustrationer. Vi hittade fakta om alla djur utom kungskrabban – däremot fanns det mycket fakta om just krabbor i största allmänhet. Vi fick alltså gå vidare med att leta fakta om kungskrabban på nätet. Och då är den stora frågan: Var hittar vi trovärdig och aktuell fakta om djur på rätt nivå? Jag har i detta inlägg valt ut några söktjänster som jag tittar lite närmare på.

Som ni kommer märka, krävs här ett ”källkritiskt” tänk för att kunna avgöra om en viss söktjänst är lämplig ”i mitt fall”. Lämpligheten har i sin tur att göra med vad vi vill veta, vilken svårighetsnivå vi vill lägga oss på, vilket syfte vi har med frågan och vilken typ av skolarbete vi arbetar med etc. Bristen på tid gör att många inte använder ett ”källkritiskt” tänk, man vill snarare att det ska gå så snabbt som möjligt och man ägnar inte mycket förarbete åt att söka och samla in fakta. I detta fall började elevernas arbetsprocess inte med själva inhämtandet av fakta – det stod jag som skolbibliotekarie för – men en annan gång kanske fokus faktiskt ligger på själva sökprocessen, och då hoppas jag att detta kan vara till hjälp!

En avgörande del i informationssökningen och processen att hitta information, handlar om att formulera frågor. Frågor som också förutsätter en sökning som sker på ett varierat sätt där stor vikt läggs vid att väga källor mot varandra.

1. LÄNKSKAFFERIET 

Jag brukar börja med att ta en titt på Länkskafferiet. Söker vi i Länkskafferiet istället för att börja i en stor sökmotor som exempelvis Google, vet vi att vi utgår från kvalitetsgranskade länkar som har granskats och handplockats av en expertpanel bestående av bibliotekarier och lärare (till skillnad från Google där träfflistan och ordningen på träffarna inte i första hand har med trovärdighet att göra och där träfflistan sammanställs av en dator). Träffarna ger därför en hög trovärdighet och är förhoppningsvis relevanta för vår sökfråga/sökterm (här ställs krav på söktekniken och valet av sökterm). Och därför blir det också färre träffar. Det är inte ovanligt att vi inte alls får någon träff för vissa söktermer i Länkskafferiet och då får vi kanske söka oss till andra sökmotorer eller katalogtjänster.

Ett stort plus när man använder Länkskafferiet, är användarvänligheten. Det är lätt att förstå hur man söker i katalogtjänsten och man kan lätt se över vad det är för typ av länk och vad den handlar om innan man väljer att klicka vidare på själva länken. Panelen har redan gjort förarbetet med att skriva en liten text under länken, om artikelns eller webbplatsens syfte etc. Dessutom är hela tjänsten anpassad för att användas av skolelever och skolpersonal för skolan – vilket är tydligt exempelvis med möjlighet att söka på skolämnen. Det största pluset tycker jag personligen är att Länkskafferiet i så hög grad håller sig till kvalitet snarare än kvantitet. Vi har ett stort behov av sådana här tjänster när den stora majoriteten av söktjänster på nätet är av en annan art – där träffarna bestäms av andra kriterier där kvaliteten får stå tillbaka.

2. WIKIPEDIA

Wikipedia har både för- och nackdelar – men är ur många avseende en unik tjänst och digitalt uppslagsverk som har en i grunden fin tanke med sin verksamhet. Här är det användarna själva som skapar innehållet och tillsammans bygger ut och redigerar artiklarna.

Ett av målen är att bygga ut en kunskapsbank för hela världen – ett mål som går hand i hand med tanken om att bidragarnas bidrag är lika mycket värda – och därför kan vem som helst skriva vad som helst och göra detta anonymt. Man behöver inte vara expert inom ämnet för att kunna skriva en artikel eller lägga till en mening, eller för den skull ta bort en – publiceringen sker direkt och utan några dröjsmål av exempelvis kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen är dock inte obefintlig – den sker bara i efterhand. Sedan är det ju betydligt svårare att hinna granska alla artiklar eftersom innehållet är långt ifrån överblickbart för en enda person. Patricia Diaz – lärare och författare till ”Webben i undervisningen” (2012) skriver om Wikipedia att, citat:

”Om hela det webbaserade uppslagsverket Wikipedia (wikipedia.org), på alla språk, vore en vanlig pappersbok skulle den bestå av 2 250 000 sidor och det skulle ta en vanlig läsare ungefär 123 år att läsa den (Socialnomics 2011)”.

(Patricia Diaz (2012, s. 41))

Det som talar för Wikipedia som söktjänst är att det här finns en diskussion om källan och om källorna! Och denna diskussion är öppen för alla att vara delaktiga i, vilket ju i sig är ganska ovanligt. Så på just denna punkt skulle man kunna uttrycka sig, kan Wikipedia inte vara mera källkritiskt – deras grundprincip är så källkritiskt som det bara går. Därför är det ganska motsägelsefullt att tala om Wikipedia som bristande i trovärdighet. Beroende på hur man ser på själva källan, kan den anses vara både trovärdig och bristfällig i trovärdighet. Med andra ord: De som menar att Wikipedia inte är trovärdigt, har både rätt och fel. Det handlar däremot inte om själva texten i sig – dokumentet, utan om med vilka bakomliggande frågor och diskussion som vi använder texten. Utan kunskapen om och diskussionen kring källans egenskaper och syfte (i detta fall Wikipedia) kan vi egentligen inte bedöma själva dokumentet/faktatexten! Nyckeln till att kunna använda källor på rätt sätt, är alltså inte att frukta den ökända klipp- och klistra metoden. Det är fel att klippa och klistra, men vi måste prata om varför det är fel och inte undvika diskussionen – och här anser många att Wikipedia kan vara till stor hjälp som plats för att träna hur man tänker källkritiskt, eftersom det är så pass transparent. Vi kan också lära oss mera om hur en källa kommer till tack vare Wikipedia, om vi jämför med exempelvis böcker och andra traditionella medier där vi bara kan se till själva slutprodukten. Detta är ju inte lika lätt på en webbplats som exempelvis Länkskafferiet, där vi bara har en träfflista som är ”trovärdig”. Vi måste studera verkliga exempel på felaktig fakta, för att kunna lära oss av dem.

Ett litet urval av webbplatser med djurfakta:

RÄDDA DJUREN – med fakta om och speciell omtanke för de djur som far illa.

”Rädda djuren” är först och främst en väldigt snygg och fräsch hemsida med fakta om djur och framförallt ett sätt och en plats att som ung ta ställning för utsatta djur. Hemsidan ”Rädda djuren” är en juniorklubb till organisationen ”Djurens rätt”. Här kan vi lära oss mer om vanliga familjedjur och om djur i lantbruket. Vi får också läsa mera om djur som exempelvis blir kläder, är med i djurförsök, blir mat, jagas och är med i underhållningsindustrin. Det som står på hemsidan anser jag personligen är anpassat för elever på mellanstadiet – texten är enkel och det är lätt att hitta på hemsidan. Det finns också genomförlig information och kontaktuppgifter för de ansvariga för sidan.

ROVDJURSSKOLAN: rovdjursfakta i olika former och på olika nivåer.

Rovdjursfakta om ”The Big 5” – våra fem största rovdjur i Sverige: Björnen, Vargen, Järven, Lodjuret och Människan. På hemsidan kan du gå till ”klassrummet” där du kan lära dig mera om rovdjuren genom att läsa, titta på filmklipp, lyssna på ljud, titta på bilder, spela spel, läsa rovdjursnyheter och fråga forskare. I ”lärarrummet” som är en resurs för läraren, finns övningar, lärarguider och information om fortbildning.

Jag tycker detta är en mycket trevlig sida! Framförallt väl anpassad för skolan med bland annat bilder som elever gratis får använda i sina skolarbeten. Ett plus är att faktatexten finns på tre olika nivåer, med en bland annat lättläst nivå i pdf-format som är enkel att skriva ut och komplett med väl avgränsade stycken och fina färgbilder. För vuxna finns hemsidan för ”Rovdjurscentret – de fem stora”, som också står bakom ”Rovdjursskolan”. Deras syfte är att sprida information om våra fem största rovdjur. Så här skriver de själva om sin verksamhet:

”Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara ett oberoende, nationellt kunskaps- och informationscenter om de stora rovdjuren. Vi vill helt enkelt vara Sveriges bästa kommunikatör och informatör i dessa frågor. Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara en trovärdig förmedlare av faktabaserad information. Därför samarbetar vi med forskare, myndigheter och en lång rad intresseorganisationer med rovdjur på agendan”.

(Rovdjurscentret De 5 Stora, 2013-04-24)

Jag uppdaterar och bygger på denna lista efter hand! Den kan göras oändligt lång!

Hälsningar,

Isabella