Kategoriarkiv: DRÖMMAR

Sal 305

bild-2

Sal 305” av Ingelin Angerborn är den fristående fortsättningen på hennes mysrysare ”Rum 213” – en bok som är väldigt populär på våra bibliotek och som i princip vandrar från famn till famn och därmed utgör en av de där böckerna som nästan aldrig står inne på hyllan.

Jag minns att jag gillade ”Rum 213” väldigt mycket , men ”Sal 305” är nog ändå snäppet vassare med en framförallt rysigare känsla. I boken får vi träffa Elvira som tänker tillbaka på förra sommaren och det där märkliga som hände under kollot där Elvira tillsammans med kompisarna Meja och Bea spenderade några dagar under lovet.

Boken börjar med att Elvira får ett sms från sin pojkvän Melker där han skriver att det är slut. Elvira blir helt förstörd. Hans sms kommer som en blixt från en klar himmel och hon förstår ingenting. Hur kan han göra slut på det sättet? Genom ett sms? Hon är kluven över vad hon ska göra, men till slut störtar hon nerför trappan och cyklar iväg för att träffa honom.

Under cykelturen börjar det regna. Regndropparna flyter ihop med tårarna som rinner nerför hennes kinder och sedan minns hon inte mer. När hon vaknar upp visar det sig att hon har blivit påkörd av en bil. Föraren till bilen har ringt en ambulans som är påväg. Elvira har slagit i huvudet och varit medvetslös. Förmodligen har hon också fått hjärnskakning. Hon minns ingenting från när hon blev påkörd, men det är någonting med den där bilen som inte känns bra…

När hon kommer till sjukhuset tätnar spänningen och det blir bitvis riktigt rysligt! Elvira tvingas stanna på sjukhuset flera dagar för observation och under tiden börjar det hända mystiska saker. Hon sover dåligt om nätterna och när hon vaknar är det som om hon inte riktigt kan skilja mellan dröm och verklighet som liksom flyter ihop till en otäck smet. Från fönstret har hon utsikt mot ”Dåris”, det gamla mentalsjukhuset. Hur är det möjligt att det kan lysa från ett fönster inne på det övergivna hospitalet? Och hur kan det komma sig att ingen kan svara på vem pojken i sängen intill hennes var?

En riktigt härlig rysare att läsa nu i sommar!

 

 

 

Mademoiselle Oiseau är tillbaka!

https://i0.wp.com/www.rabensjogren.se/Global/Bilder_Rabensjogren/Kampanjsidor/oiseau/M2_16.jpg

Illustratör: Lovisa Burfitt

Äntligen är hon tillbaka! ❤

Eller borde jag inte skriva DEM?! För det är så många rara och fiffiga personer i serien om Mademoiselle Oiseau som gör att man längtar tillbaka till den där speciella sagovärlds-stämningen som man bara vill supa in! Titta bara på illustrationen av Lovisa Burfitt här ovan! Så fin!

Om ni vill höra mer om vad jag tyckte om första boken av Andrea de la Barre de Nanteuil och Lovisa Burfitt, kan ni kika in HÄR. Och vill ni höra författaren Andrea och illustratören Lovisa berätta mer om boken och Paris där den utspelar sig, måste ni bara titta på denna videon!

Första boken slutade lite vemodigt och höljt i dunkel. Mademoiselle Oiseau – den mystiska grannen som bor högst upp i flervåningshuset på avenue des Temps Perdus och som kommit att bli en kär vän till flickan Isabella, ger sig av på en flygande matta mitt i den varma augustinatten… Och nu är Isabella lämnad ensam att ta hand om lägenheten och alla Mademoiselle Oiseaus exotiska fåglar och katter. Isabella vankar av och an och drömmer ofta om Mademoiselle Oiseau på nätterna. Hon vaknar ofta av att det känns som om Mademoiselle Oiseau vill skicka henne meddelanden genom drömmarna. Men vad vill hon egentligen säga henne?

Illustratör: Lovisa Burfitt

Till sin hjälp har Isabella vännen Isis, som dessutom är släkt med Mademoiselle Oiseau. Tillsammans lägger de ett pussel av alla minnesfragment, drömmar och bortglömda saker som Mademoiselle och hennes systrar lämnar efter sig…

Andra delen i serien om Mademoiselle Oiseau är mycket mörkare och snäppet mera mystisk och inte minst surrealistisk än den första boken. Det nät av drömmar som Isabella och hennes vän Isis flätar samman blir bara mer och mer märklig för var dag som går. Det tillsammans med de overkligt vackra illustrationerna av Lovisa Burfitt blir en oemotståndlig kombination. Det finns liksom någonting gäckande i det mångbottnade pusslet om Mademoiselles liv som framträder allt tydligare. En riktig sagobok för alla åldrar, men kanske mest av allt för oss vuxna! ❤

Läs mer om böckerna här:

Rabén & Sjögren

Lena Kåreland för Svd

Carolina läser

Helena Höjenberg för Expressen

Kattugglan

Solskensdag med bokattack!

Hej!

Solen kom tillbaka och tog sig en promenad. Den kringelikrokade och sicksackade sig fram mellan molnen och inte för en endaste sekund gick den i moln idag! Det började redan igår, på kvällen, då himlen för ett ögonblick stod i brand och alla de mörka, blöta och kalla vattenpölarna liknade med ens små hackiga, blanka speglar. De lyste upp hela skolgården och synen var underbar, för den var så sällsam. Vi har inte varit bortskämda med ljus på våra kinder i denna månad – november, som snart tar slut…

bild-5

bild-6

Vilken tur då att människans minne är så kort, så att ett ögonblick av strålande solljus kan tvätta bort en hel månad av mörker! Jag tog en promenad under min lunch idag och upptäckte löv som såg genomskinligt gröna ut – sprängda av flytande klorofyll i solens gassande ljus. Jag upptäckte färgerna igen. Det gröna, frostbitna gräset, som här och där var silverstänkt och grågrönt, men på sina håll så grönt att den grönaste sommargräsmattan hade blivit avundsjuk. Jag snubblade nästan över tusenskönorna och en liten familj av rosafärgade klöverblommor. Och jag tänker som min farmor gjorde, att våren redan börjar på hösten och vintern. Det händer små saker hela tiden, som av olika anledningar inte är synliga för ögat, eftersom vi är så upptagna med att absorbera höst- och vintermörkret. Vi går upp i det och tycker synd om oss själva, när det under tiden växer och knakar under den mörka himlen av moln, dis och dimma. Kanske blir naturen inte starkare än så här? ❤

bild-4

bild-3

bild-1

Idag hade vi en bokattack, som liksom solen idag var ett mycket uppfriskande inslag! Terese och jag attackade två härliga böcker som heter ”Kapten Kalsong & den stora toalettattacken” och ”Stjärnklart Sally” för klass 3.

När Terese bokattackade Kapten Kalsong, blev det många spontana skratt i klassen! Speciellt när Terese berättade om toalettattacken och toalettestolarna som vaknade till liv för att äta upp alla lärare på skolan. Min bok ”Stjärnklart Sally” är en lite lugnare och stillsammare historia med en hel del julstämning. Boken handlar om Sally som önskar sig en stjärnkikare mer än allt annat här i kosmos. Hennes lärare Pär har berättat allt om rymden i skolan och Sally har blivit galet sugen på att kika på stjärnor och planeter i en alldeles egen stjärnkikare. Det är bara det att hennes föräldrar (som oftast är väldigt störiga och jobbiga) har bestämt att det inte ska bli några julklappar i år, för de ska åka på en upplevelse tillsammans. Sally bestämmer sig för att bli världens snällaste barn, för snälla barn får ju alltid julklappar, eller?!

bild-2

En härlig, glad och sprallig bok med underbara, roliga och mysiga illustrationer i färg av Jenny Karlsson. Lättläst, spännande och rolig av författarna Anna Ehn och Mia Öström, från Opal bokförlag (utgiven 2014-09-24). Kan tilläggas att denna boken är första delen i en ny serie om spralliga Sally! Kul, då har vi fler Sally-böcker att vänta!

Konstnären i bibblan…

bild-4

Igår berättade jag om vår läsfixarteater som vi hade för precis en vecka sedan på Alsteråskolan, som är en av mina skolor där vi har satt i gång med ”en läsande klass”. Under fem veckor framöver ska eleverna få träffa alla fem läsfixarna för att lära känna dem lite mer. Idag fick jag träffa första gruppen i bibblan! Vi satt i den röda soffan med gosedjuren, det varma septemberljuset utifrån och den härliga draktavlan på väggen och jag hade även släckt ner lite i bibblan, så att de små lamporna över soffan lyste som små stjärnor. Helt klart det mysigaste läsrummet på hela skolan!

Först pratade vi lite om vem ”Konstnären” är och vad hon är extra bra på. Jag frågade om de tyckte det var svårt att föreställa sig bilder i huvudet och till min överraskning tyckte de inte det! Vi pratade om våra olika sinnen och att man inte bara kan se bilder rulla i huvudet, utan även höra ljud, känna dofter, smaker och känslor. Här måste jag alltid pausa lite och tänka hur coolt det faktiskt är att vi kan känna alla sinnen när vi läser! Visst är det häftigt?!

bild-5

Sedan läste jag första kapitlet i ”Mio min Mio” som jag hade valt ut av Astrid Lindgrens böcker (som jag tycker funkar jättebra för konstnären eftersom de alla har ett väldigt målande språk). Jag pausade på nästan varje sida för att alla skulle få chansen att berätta vad de föreställde sig att de såg, hörde, doftade, smakade och kände. Här är några av de saker som vi pratade om tillsammans:

Hur det godaste äpplet smakar, luktar och ser ut…

Hur det känns att vara ensam…

Hur det känns för Bosse att inte ha några föräldrar…

Hur det godaste som finns luktar… (- här fick vi förslag på viol, rosor, godis och naturen…)

Hur en ande ser ut…

Hur ett drömland känns och ser ut…

När det var tio minuter kvar av vår stund i bibblan, fick eleverna sätta sig var de ville i biblioteket och måla något som de hade sett i sitt huvud under tiden som vi hade läst i boken. De flesta målade ett drömland som helt och hållet var gjort av godis! Här har vi ett av godisrikerna med en flytande chokladflod, träd av godisklubbor och en gräsmatta gjord av grön marsipan. Nästa vecka träffar jag nästa grupp och då ska det bli spännande och se vilka bilder de vill måla upp!

bild-6