Kategoriarkiv: ETIK

Högläsning & diskussion av ”Gilla hata horan” på högstadiet

Idag satt jag med under klassrådstiden i en åtta och fick ta del av högläsning och diskussioner av boken ”Gilla hata horan”. Jag har tidigare skrivit om boken i ett inlägg HÄR (läs om mina tankar kring boken och varför den är så viktig att diskutera). Först lästes inledningen av boken, därefter gavs tid för reflektion tillsammans kring frågor som berörde mobbning och hierarkiska strukturer i skolan.

Gilla "Hata horan!"

Så här börjar boken:

Jonna och Gloria är vänner. De går i nian på en skola där det finns tydliga uppdelningar i hierarkier. Jonna och Gloria är varken inne eller ute – de lämnas ifred och får vara sig själva. Jonna beskriver allt hon ser på ett levande sätt i färger och metaforer – hur livet i skolan känns i hjärtat och hur strukturerna ser ut. Hon beskriver sig och Gloria som väldigt olika: Gloria är överjordiskt vacker med sitt blonda hår och vackra ögon och sig själv beskriver hon vid sidan av Gloria som nästan färglös och intetsägande. De blev först vänner på skolbiblioteket, när de tog tag i Karin Boyes bok ”Kallocain” samtidigt – de delar sitt intresse för litteratur och när de får tid över sitter de gärna i bibblan och diskuterar dikter och litteratur tillsammans…

Frågor som togs upp i klassen och diskuterades:

Vad kan man göra om någon blir ”toalettdöpt”?

Vad man göra om man ser någon som sitter själv i matsalen?

Vad kan man göra om man får reda på om någon skär sig?

Hur kan man motverka det hierarkiska?

Hur kan man som elev bidra och motverka denna form av mobbning?

Kommentarer från eleverna på frågorna:

– Man kan sitta tillsammans med den som är ensam i matsalen (bryta strukturen).

– Reagera, säga ifrån, säga till någon annan (vuxen som ingriper, trygghetsteam, vem som helst).

– Prata med personen som skär sig (räcker oftast inte). Personen kan behöva professionell hjälp (samtalshjälp, BUP).

– Ta reda på vad det bottnar sig i (att personen skär sig).

Sammanfattande ord:

Oavsett var man befinner sig, finns och kommer det förmodligen alltid att finnas hierarkier som delar in oss i olika grupper. Vi måste stötta varandra och bygga upp varandras självkänsla – visa att vi alla är lika värda!

”Vad är det man glorifierar”? Ta ställning och tänk efter!

LÄS MER!

Friends hemsida – här finns lärarhandledning till boken och mer läsning om mobbning i skolan.

Friendsrapporten 2013 – Friends rapport från 2013 (36 698 barn har svarat på frågor om mobbning) visar bla. var femte barn har blivit kränkt av en annan elev i skolan det senaste året. VIKTIG LÄSNING!

Ur play – Olle Cox (från Friends) föreläsning om hur unga använder sociala medier.

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!

Ungas integritet på nätet – källkritik med niorna

På dagens lektioner i källkritik med 9A och 9B fokuserade jag mycket på de dilemman och den problematik som kommer ur att vi ger så mycket av oss själva som vi lämnar ut på nätet. Det spelar egentligen ingen roll i vilket syfte vi gör det, utan att vi gör det – ja, redan där finns det en inneboende problematik som har stark koppling till min och din integritet som människa, den del av dig och mig som är okränkbar.

Vi pratade om att villkoren på nätet där vi investerar i vår ”digitala” identitet, på flera sätt skiljer sig, men även liknar de villkor som vi har i det många kallar för det ”verkliga”, fysiska livet. Vi är egentligen en och samma människa, men kan med teknikens hjälp skapa olika identiteter för att ”spela” olika roller och här gör tekniken det väldigt lätt för oss att manipulera vår identitet på olika sätt.

Vi skapar mening och identitet på nätet utifrån olika behov vi har och utifrån att vi är sociala människor med tankar, känslor och drömmar. Problemet blir just när det blir en angelägenhet för alla, när vi inte längre har någon kontroll över konsekvenserna – och då blir vi väldigt sårbara som människor. När någonting växer och ändrar riktning och när det blir en ”grej” av ingenting, när ungdomar startar hatgrupper på facebook av missförstånd som egentligen är privat och skulle kunna redas ut på några minuter om bara de berörda satte sig ner och pratade mellan fyra ögon. Och då spelar det inte längre någon roll att vi är kloka nog att inse detta, för då har det redan gått för långt och blivit okontrollerbart. Därför är det så oerhört viktigt att tänka efter före och ta ansvar, för alla har vi frihet att välja och göra val. Och precis som Henrik Skieöld sa på föreläsningen på studiedagen: ”Lös konflikter offline mellan fyra ögon” och inte online där andra som aldrig var inblandade från början kan lägga sig i, tycka, tänka, hata eller gilla. För det är online som kraften i det sociala och kollektiva finns – där kan lätt små saker som kanske tycks obetydliga i den fysiska vardagen, växa och bli till någonting större och okontrollerbart, där vi som enskilda individer inte längre har någon kontroll över situationen.

Jämför med exempelvis tragedin på Instagram där omkring hundra unga tjejer blev kränkta när någon lade upp deras profilbilder och skrev djupt kränkande undertexter till detta som inte stämde. Både flickan som säger sig vara oskyldig och den person som nu trätt fram som skyldig (anonymt) är märkta av skuld. Och tar Instagram sitt ansvar och plockar bort bilder eller konton i sådana här fall? Läs även om detta som hände i Stockholm och som visar hur trög processen kan gå, från anmälan till konsekvens.

Just därför och av många andra anledningar, är det så viktigt att vi pratar med varandra om detta, att diskussionen redan är levande och att våra liv på nätet inte blir helt isolerade från det fysiska livet – att det finns en medvetenhet om vad mina val får för konsekvenser för mig själv och för andra. För det är så olika hur vi upplever det, när vi känner oss kränkta och var gränsen går för den personliga integriteten. Här måste vi lära av hur vi interagerar när vi möts i det fysiska livet, där vi har en mer naturlig känsla för vad som är etiskt rätt och riktigt.

Jag använde bland annat detta material till mina lektioner i ”integritet och källkritik på nätet”.

Fler länkar:

Elsa Dunkels forskningsblogg ”Nätkulturer” om barns och ungas nätkulturer, rättigheter, lärande och IT.

Statens medieråd – myndighet som bla. driver Safer Internet Centre inom EU-samarbetet Insafe för ökad mediekunnighet.

.SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur

Barnombudsmannen

Surfa lugnt

Safer Internet

Kränkt.se

IT-mamman

Datainspektionen

Ungdomsstyrelsen

Mediekompass

Mediebarn

Skolverket

Friends

Ungkonsument.se

Konsumentverket

Unicef barnkonventionen

Ungas_integritet_Ver2_omslag