Kategoriarkiv: HÖGLÄSNING

Mademoiselle Oiseau är tillbaka!

https://i0.wp.com/www.rabensjogren.se/Global/Bilder_Rabensjogren/Kampanjsidor/oiseau/M2_16.jpg

Illustratör: Lovisa Burfitt

Äntligen är hon tillbaka! ❤

Eller borde jag inte skriva DEM?! För det är så många rara och fiffiga personer i serien om Mademoiselle Oiseau som gör att man längtar tillbaka till den där speciella sagovärlds-stämningen som man bara vill supa in! Titta bara på illustrationen av Lovisa Burfitt här ovan! Så fin!

Om ni vill höra mer om vad jag tyckte om första boken av Andrea de la Barre de Nanteuil och Lovisa Burfitt, kan ni kika in HÄR. Och vill ni höra författaren Andrea och illustratören Lovisa berätta mer om boken och Paris där den utspelar sig, måste ni bara titta på denna videon!

Första boken slutade lite vemodigt och höljt i dunkel. Mademoiselle Oiseau – den mystiska grannen som bor högst upp i flervåningshuset på avenue des Temps Perdus och som kommit att bli en kär vän till flickan Isabella, ger sig av på en flygande matta mitt i den varma augustinatten… Och nu är Isabella lämnad ensam att ta hand om lägenheten och alla Mademoiselle Oiseaus exotiska fåglar och katter. Isabella vankar av och an och drömmer ofta om Mademoiselle Oiseau på nätterna. Hon vaknar ofta av att det känns som om Mademoiselle Oiseau vill skicka henne meddelanden genom drömmarna. Men vad vill hon egentligen säga henne?

Illustratör: Lovisa Burfitt

Till sin hjälp har Isabella vännen Isis, som dessutom är släkt med Mademoiselle Oiseau. Tillsammans lägger de ett pussel av alla minnesfragment, drömmar och bortglömda saker som Mademoiselle och hennes systrar lämnar efter sig…

Andra delen i serien om Mademoiselle Oiseau är mycket mörkare och snäppet mera mystisk och inte minst surrealistisk än den första boken. Det nät av drömmar som Isabella och hennes vän Isis flätar samman blir bara mer och mer märklig för var dag som går. Det tillsammans med de overkligt vackra illustrationerna av Lovisa Burfitt blir en oemotståndlig kombination. Det finns liksom någonting gäckande i det mångbottnade pusslet om Mademoiselles liv som framträder allt tydligare. En riktig sagobok för alla åldrar, men kanske mest av allt för oss vuxna! ❤

Läs mer om böckerna här:

Rabén & Sjögren

Lena Kåreland för Svd

Carolina läser

Helena Höjenberg för Expressen

Kattugglan

Mysiga ljudböcker för barn!

Hej!

Jag brukar mestadels lyssna på vuxenromaner i bilen, men under de senaste veckorna har jag plöjt en massa barn- och ungdomsböcker istället!  Här kommer två fina ljudbokstips att lyssna på – trevlig helg på er!

Besökarens skugga

OmslagBesokaren-liten

Serien ”Krabbsjögrund” är nog den mest mysrysiga serie jag vet för barn och unga! Böckerna är skrivna av författarna Lena Ollmark och Mats Wähnblad och det har hittills givits ut sex delar. Och jag är deras största fan! 🙂 En biofilm planeras att spelas in hösten 2015! Så håll utkik och läs gärna böckerna innan den kommer, om ni ännu inte har gjort det! Titta gärna in på den jättefina hemsidan också, där du kan läsa mer om författarna, bokserien, spelet och filmen!

Jag älskar stämningen, miljöerna, personerna, skärgårds- och båttermerna, sägnerna och spökhistorierna som sprängs in i berättelsen. I dagarna har jag sträck-lyssnat på ”Besökarens skugga” som är del fem i serien och efter ett ganska långt uppehåll sedan jag sist läste serien, slås jag av hur bra det här är! Böckerna utspelar sig i Krabbsjögrund (bara namnet får mig att rysa ända in i märgen) och handlar om pojken Karl Dymling som bor med sin morfar, när hans mamma under tiden ska jobba på ett forskningsfartyg.

Tidigare har Karl och hans mamma bara bott i Krabbsjögrund över somrarna som sommargästar, så för Karl känns det till en början lite märkligt att stanna kvar där även efter sommarens slut. För honom är Krabbsjögrund en riktig sommaridyll med charmiga kullerstensgator, glassätande turister, blått hav och pittoreska, blommande trädgårdar. Men när hösten kommer, börjar något mörkt och hotfullt ruva i skuggorna och det känns i luften att ingenting riktigt är som det ska… Det är ondskan som iklär sig olika skepnader och får gamla hemligheter och intriger att åter komma upp till ytan bland invånarna i den lilla staden. Och det blir Karl och bästa vännen Sara som först lite motvilligt dras med i äventyren för att försöka komma till bukt med ondskan och ta reda på sanningen som kan rädda Krabbsjögrund…

Passar utmärkt som högläsningsböcker och är extra spännande att lyssna på!

Katten som älskade regn

https://i2.wp.com/www.leopardforlag.se/wp-content/uploads/2012/03/Katten-som-%C3%A4lskade-regn-775x1024.jpg

Mitt nästa ljudbokstips är Henning Mankells barnbok Katten som älskade regn. Visst är den söt? Omslaget ovan är en nyutgåva från 2012, men boken kom första gången ut 1992.

Boken handlar om Lukas som ska fylla sex år. Han ligger klarvaken mitt i natten och väntar på att klockan ska bli sju, då han ÄNTLIGEN ska få öppna sina födelsedagspresenter! Han funderar och funderar över vad det kan vara, vad han allra helst skulle vilja ha och vad han absolut inte vill ha. Och han kommer fram till att det säkert blir något som mamma och pappa tycker är ”nyttigt”, som en dödstråkig matta eller lampa.

När familjen kommer in för att sjunga för honom, blir han först jättebesviken. Läppen börjar darra och det blir liksom alldeles varmt bakom ögonlocken, som om han när som helst ska börja gråta. De har visserligen en fin tårta med ljus på en bricka, men den enda paketen de har är en gammal, brun kartong utan varken papper eller snören. Lukas är helt säker på att den innehåller ett par gamla skor… Men så börjar han höra ett konstigt ljud. Någonting piper och ljudet kommer från lådan! Plötsligt sticker det upp någonting svart ur locket.. En svart tass! Och då går det upp för honom att han har fått en alldeles egen katt i födelsedagspresent! En svart katt som är det finaste han någonsin har fått. Lukas älskar sin katt, som han börjar kalla för ”Natt”. Tillsammans blir de oskiljaktiga till den dag då Natt försvinner, spårlöst…

En jättefin bok om hur det känns att längta efter någonting väldigt, väldigt mycket och hur det är att älska något väldigt, väldigt mycket. Men den handlar också om djupare livsfrågor som frihet, liv och död, sorg och saknad…


Pensionat Vidablicks gåta

Maria Gripes böcker är mig verkligen kära. Favoriterna är ”Agnes Cecilia: en sällsam historia” som jag läste som barn och ”Tordyveln flyger i skymningen” som jag läste i vuxen ålder, så sent som i somras. Jag älskar stämningen som finns i hennes böcker. Den känns så hemlighetsfull, romantisk och gåtfull på ett sådär alldeles lagom sätt. Hon lyckas med det som nästan ingen av de nya spänningsromanerna för barn lyckas med; att med små medel bygga upp en spänning som knyter sig fast och håller ett stengrepp om läsarens hjärta. Men det finns författare som lyckas och gör det fenomenalt bra. Tre av dem och nu talar vi om svenska författare, är Lena Ollmark, Mats Wänblad (framförallt deras serie om Krabbsjögrund) och Katarina Genar.

Pensionat Vidablicks gåtaKatarina Genars böcker påminner starkt om Maria Gripes, men det som skiljer dem och som gör dem så tacksamma är att de är betydligt mera lättlästa och passar fint för en lägre ålder. Maria Gripes har ett ålderdomligare och rikare språk (av naturliga skäl). De är också betydligt tjockare och med mera text, vilket böcker för barn förr i tiden ofta var. Katarina Genars är fantastiska för låg- och mellanstadiet och slukas i ett huj! De passar också utmärkt för högläsningsstunder i hemmet eller skolan. Just ”Pensionat Vidablicks gåta” är ju fantastisk att läsa just på sommaren, som sommarlovsbok- eller teater!

Jag har tidigare läst ”Den magiska kappan” och ”En hemlig vän” av Katarina Genar som jag gillat starkt. Och i går läste jag ut ”Pensionat Vidablicks gåta” som jag gillade lika mycket, men på ett lite annorlunda sätt. Jag vet inte hur många gånger jag fick ”Tordyveln-vibbar” av den och det var nog mycket därför som jag fick sådant lässug! Tordyveln är ju mycket mera invecklad, men där finns vissa likheter. Så gillade ni Marias Gripes ”Tordyveln…” är det här ett tips! Ni kanske har läst Tordyveln som unga och vill att era barn eller elever ska få uppleva samma känsla? Tveka inte då, utan skynda till er bibbla och låna, läs och tipsa vidare! ❤

Måste också säga att jag tycker de nya omslagen till Katarina Genars böcker är så charmiga och grymt sagolika! Det är Lina Bodén som är konstnären bakom dem! Här hittar ni till henne!

Nu vill jag önska er alla en härlig helg!

Systern från havet

bild-6

#läserjustnu

Jag läser ”Systern från havet” av Ulf Stark och Stina Wirsén. Här är sidan som fick hjärtat att snörpas ihop totalt. Flickan Sirkka står vid havet och tar av sig sitt röda hårband. Knyter fast det vid en röd ballong och ser den stiga mot himlen. Hon har kommit från Finland som krigsbarn till Sverige och längtar hem… Hon hoppas att ballongen flyger åt rätt håll, hem…

Tidlös, stark, vemodig, sorglig och ändå hoppfull och så viktig och aktuell! Läs den med barnen!

Illustrationerna är de vackraste. Det är så skönt för ögonen att följa de mjuka penseldragen som liksom upplöses i havets och jordens bruna, blåa och gråa toner… Som om de vore upplösta av tårar. En flickas tårar under ett krig som vi inte får glömma.

bild-2 bild-3 bild-5

Konstnären i bibblan – sista veckan!

Hej!

Idag kom sista gruppen för att besöka ”Konstnären i bibblan” och det var som vanligt en härlig högläsningsstund vi fick tillsammans! Ännu en grå, fuktig och regnig morgon, men så mycket skönare då att sitta i röda soffan i värmen och läsa ”Mio min Mio” och prata om hur ett riktigt gott äpple smakar, vilken färg det har, hur det känns att vara föräldralös från ett års ålder, hur det känns att inte ha syskon, hur det känns att längta riktigt mycket efter någonting, hur hösten ser ut och känns i hjärtat och hur en ande ser ut när han är instängd i en liten tom pilsnerflaska från Stockholms bryggerier… Jag kommer verkligen sakna den här stunden i veckan!

bild-3bild

bild-1

bild-2

Ha en trevlig dag!

Tjej-andar & blinkande stjärnhimlar över molnen…

Hej!

Igår var nästsista gången vi körde ”Konstnären i bibblan” på Alsteråskolan. Det var en grådaskig morgon och det kändes som om regndropparna hade fastnat någonstans mellan himlen och marken. Jag släckte ner lite i bibblan och tände våra myslampor vid röda soffan under draktavlan. Soffan fylldes helt med barn från trean och fyran och vi började med att prata om våra sinnen och hur vi kan aktivera dem när vi läser genom att föreställa oss vad vi ser, hur saker och ting känns, luktar, smakar och hörs. Jag pausade som vanligt på vissa ställen och de som då ville fick dela med sig av sina bilder, känslor, dofter, ljud och smaker, fick göra det. I slutet av lektionen spred barnen ut sig i bibblan och fick sitta och rita och skissa fram sina bilder på papper med färgkritor och blyerts. Och jag blev jätteglad när jag fick behålla ett gäng med teckningar!

Teckningarna är hur fina som helst. Det är blinkande stjärnhimlar, snälla spökandar med trötta ögon, skägg och glasögon, Mio-pojkar i röda luvor och blåa skor. Och kanske finast av allt: en tjej-ande med lång, tjock fläta! Tyckte det var så bra att jag blev stum när vi under läsningen, då vi diskuterade hur anden såg ut, fick förslaget att det ju faktiskt lika gärna kunde vara en tjej-ande som en gubb-ande! Hur bra som helst.

bild-6 bild-7

bild

bild-1

bild-4

bild-3

bild-5

bild-2

Nästa torsdag är sista gången!

Guldäpplen, hästar och tuggummiblåa andar…

I morse var det så dags för tredje gruppen att träffa konstnären i bibblan! Vi har ju som bekant haft högläsning ur ”Mio min Mio” för att öva oss i att skapa oss bilder i huvudet när vi läser och lyssnar. I slutet av lektionen har eleverna fått sätta sig i valfri hörna av biblioteket och måla av sina bilder i huvudet, i lugn och ro. Jag tänkte att vi skulle ta oss en titt på dagens tolkningar!

Första veckan dominerade tolkningar av ”Landet i fjärran”, det drömland som Mio kommer till med hjälp av anden i första kapitlet av ”Mio min Mio”. Andra veckan dominerade istället tolkningar av anden som Mio räddade ur pilsnerflaskan som låg intill bänken där han satt i Tegnérlunden, den där kvällen när han kände sig så ensam och ledsen.

Denna gång var det spridda skurar av tolkningar av andar, guldäpplen och hästar! Och av någon anledning var det också mer poppis att skissa utan färg med blyerts. Första gången var det ju väldigt färgstarka teckningar av godisland som vi fick se… Nu återstår två gånger av ”konstnären i bibblan” och jag är lika nyfiken som alltid på vilka bilder vi kommer få se nästa gång!

Se så fina teckningar som ritades idag i bibblan!

bild

bild-2

bild-4

bild-1

bild-3

/Isabella

 

Konstnären i bibblan – andra veckan…

Ingen dag i veckan börjar bättre än torsdagarna! Då träffar jag treorna och fyrorna i biblioteket på Alsteråskolan och har högläsning med dem!

bild

bild-1

bild-8

bild-7

Vi läser i ”Mio min Mio” och tränar på att aktivera alla våra sinnen för att få filmen att rulla i huvudet, genom att ta hjälp av vår läsfixare ”Konstnären”. Idag träffade jag ett nytt gäng med elever och jag vill så gärna dela med mig av deras bilder till er, eftersom de är så otroligt fina. Denna gången var det mycket fokus på anden i flaskan (förra gången var det ju fokus på ”Landet i fjärran”) och se så fina tolkningar av anden vi fick:

bild-5

bild-2

bild-3

bild-4

bild-6

Nästa vecka träffar jag en ny grupp och det ska bli spännande att se vilka tolkningar de gör av ”Mio min Mio”! 🙂

Konstnären i bibblan…

bild-4

Igår berättade jag om vår läsfixarteater som vi hade för precis en vecka sedan på Alsteråskolan, som är en av mina skolor där vi har satt i gång med ”en läsande klass”. Under fem veckor framöver ska eleverna få träffa alla fem läsfixarna för att lära känna dem lite mer. Idag fick jag träffa första gruppen i bibblan! Vi satt i den röda soffan med gosedjuren, det varma septemberljuset utifrån och den härliga draktavlan på väggen och jag hade även släckt ner lite i bibblan, så att de små lamporna över soffan lyste som små stjärnor. Helt klart det mysigaste läsrummet på hela skolan!

Först pratade vi lite om vem ”Konstnären” är och vad hon är extra bra på. Jag frågade om de tyckte det var svårt att föreställa sig bilder i huvudet och till min överraskning tyckte de inte det! Vi pratade om våra olika sinnen och att man inte bara kan se bilder rulla i huvudet, utan även höra ljud, känna dofter, smaker och känslor. Här måste jag alltid pausa lite och tänka hur coolt det faktiskt är att vi kan känna alla sinnen när vi läser! Visst är det häftigt?!

bild-5

Sedan läste jag första kapitlet i ”Mio min Mio” som jag hade valt ut av Astrid Lindgrens böcker (som jag tycker funkar jättebra för konstnären eftersom de alla har ett väldigt målande språk). Jag pausade på nästan varje sida för att alla skulle få chansen att berätta vad de föreställde sig att de såg, hörde, doftade, smakade och kände. Här är några av de saker som vi pratade om tillsammans:

Hur det godaste äpplet smakar, luktar och ser ut…

Hur det känns att vara ensam…

Hur det känns för Bosse att inte ha några föräldrar…

Hur det godaste som finns luktar… (- här fick vi förslag på viol, rosor, godis och naturen…)

Hur en ande ser ut…

Hur ett drömland känns och ser ut…

När det var tio minuter kvar av vår stund i bibblan, fick eleverna sätta sig var de ville i biblioteket och måla något som de hade sett i sitt huvud under tiden som vi hade läst i boken. De flesta målade ett drömland som helt och hållet var gjort av godis! Här har vi ett av godisrikerna med en flytande chokladflod, träd av godisklubbor och en gräsmatta gjord av grön marsipan. Nästa vecka träffar jag nästa grupp och då ska det bli spännande och se vilka bilder de vill måla upp!

bild-6

Läsfixarteater, rosa postitlappar & föräldramöte

Hej! Torsdagen förra veckan var en fullspäckad dag med läsfixarteater och föräldramöte på en av mina skolor; Alsteråskolan i Ålem!

LÄSFIXARTEATER PÅ MORGONEN

Vi hade planerat veckor innan; ordnat med rekvisita och läst på om våra respektive läsfixare (läsförståelsestrategierna som ”en läsande klass” har tagit fram) och mycket annat. Jag som skolbibliotekarie, hade fått i uppdrag att välja ut en passande bok – på lämplig nivå och som dessutom skulle vara nyligen utgiven och passa för samtliga läsfixare. Detta var ett ganska klurigt uppdrag som jag gladeligen tog mig an! Boken jag till slut valde, var den senaste delen ur serien ”Hotell Gyllene Knorren”; ”En bedragare på hotellet” av Gahrton & Unenge. Så här såg det ut inför teatern, då vi hade klurat ut var våra läsfixare skulle komma in i texten:

bild-3

Rosa hjärtformade postitlappar – hur fint som helst!

På torsdagsmorgonen samlades vi läsfixare i ett litet rum mellan två klassrum och smugglade in det vi behövde till teatern. Det var en salig röra av glaskulor, en cowboyhatt, lösmustascher, kameror, en väst, en äkta målarrock, penslar i olika storlekar, en mörkblå basker, ett förstoringsglas till detektiven, en mikrofon, en plingande, färgglad sjal, en rutig skjorta och ett lasso och massa andra coola attribut till konstnären, detektiven, reportern, cowboyen och spågumman. Vill ni veta mer om läsfixarna, tycker jag ni ska ta en närmare titt

HÄR! bild-5

Vi smög runt och viskade och var allmänt fnissiga, hemlighetsfulla och pirriga. Vi hade ju aldrig testat detta innan och barnen visste ingenting om vad som väntade dem! En av oss slog sig ner i klassrummet, redo att börja läsa högt ur boken. Postitlapparna skulle berätta när det var dags att plinga för att få hjälp av en läsfixare. Vi stod och gömde oss och tjuvlyssnade lite bakom en dörr – ingen såg oss och jag vill lova att barnen blev överraskade när spågumman gjorde entré med sin glaskula och plingande sjal över håret och pannan. En efter en gjorde vi entré – men den mest populära bland barnen var utan tvekan detektiven i sin fräcka mössa och förstoringsglas. Detektiven var också den som fick jobba mest – det var många kluriga ord i texten som behövde förklaras.

bild

Jag själv var konstnären – med basker, målarrock och penslar för att visa hur jag målade mina bilder i huvudet och fick ”filmen att rulla”. Tyvärr blev det ett litet missförstånd när jag skulle komma in. Postitlapparna satt så nära varandra i slutet av kapitlet, så när jag klev in, väntade högläsaren en helt annan läsfixare och det blev lite tokigt! Men vi redde ut situationen ganska bra ändå.

bild-4

Nu följer fem veckor för oss, då vi kommer träffa eleverna från klass 3 & 4 igen, men denna gång kommer de få träffa oss en och en för att fördjupa sig mer i vad varje läsfixarna kan göra. Jag kommer träffa eleverna i bibblan varje torsdagsmorgon i fem veckor. Val av text/bok återstår, men det lutar mot Astrid Lindgren som ju har ett väldigt målande språk i sina böcker. Valet står och väger mellan ”Mio min Mio” och ”Ronja Rövardotter”.

FÖRÄLDRAMÖTE PÅ KVÄLLEN

På torsdagskvällen hade vi föräldramöte för klass 3 och 4 och jag hade fyllt en hel bokhylla med fina böcker som passar extra bra att läsa högt och gjort högläsningstips-lappar. Under mötet var jag med en stund och pratade om den viktiga högläsningen. Jag pratade också om läsförståelse och vilka strategier man kan använda för att bli en god läsare. Jag erbjöd mig att hålla öppet en stund i bibblan om någon skulle vilja ha tips och låna hem högläsningsböcker! Bland annat en av mina absoluta favoritböcker, ”Mördarens apa” av Jakob Wegelius blev till min stora glädje utlånad av en mamma. En bra dag och kväll!

bild-2

 På kvällen var jag med på fyrornas föräldramöte och pratade om högläsning och läsförståelsestrategier. Jag gav också tips på bra högläsningsböcker i bibblan!