Kategoriarkiv: INSTAGRAM

Framtidens bibliotek 2015!

bild-1

På tisdagen åkte jag tillsammans med bibliotekarierna Alexandra Karlsson från Värnamo, Inga Andersson från Jenny Nyströmsskolan och ikt-pedagogen Hanna Carlsson till Stockholm för höjdpunkten ”Framtidens bibliotek” – en tvådagarskonferens som sätter bibliotekets roll och funktion i framtiden i fokus (anordnades av Conductive).

Moderatorer under konferensen var Rebecca Borg och Eric Haraldsson från Växjö som förra året fick det fina priset ”Årets skolbibliotek” – och de axlade verkligen rollen som moderatorer med bravur – härligt glada, finurliga och kloka! De gjorde verkligen en fin inramning och jag fick massa bra tips på fiffiga digitala verktyg (ex. AnswerGarden) att använda för kartläggningar, utvärderingar och samtalsdiskussioner. Fotot ovan är taget efter en av våra gruppdiskussioner där vi fick spåna fritt kring ”framtidens bibliotek” och hur vi vill att det ska vara och se ut. Ord som skrevs in många gånger av flera personer växte, men det var ”småorden” som var de klurigaste och fiffigaste. Vad sägs till exempel om: ljudbok på toaletten, boka en filosof, förfest på bibblan, pop up bibliotek och nischade bibliotek?

Om ni är nyfikna på hur samtalet gick under konferensen, är ett tips att följa det på twitter via hashtaggen #framtidens bibliotek.

Under första dagen tyckte jag det var speciellt intressant att höra arkitekten Peter Sahlin berätta om arkitektur i lärande och kreativa miljöer och hur han tillsammans med sina inredningsarkitekter designat Lidköpings nya stadsbibliotek och tack vare effektiva och funktionella lösningar lyckats stärka verksamheten genom att få nya låntagare och fler aktiviteter. Med hjälp av Google maps & streetview tog han oss med in i byggnaden och visade oss runt i alla underbara rum.

Det var också spännande att höra den danska barnbibliotekarien Jörgen Ledet berätta (på danska såklart = vi fick koncentrera oss rejält för att förstå) om deras läsfrämjande insatser för barn och ungdomar från 0 år och uppåt. De ägnade mycket tid åt att att exempelvis besöka områden som var särskilt utsatta socioekonomiskt genom att göra hembesök och dela ut bokpåsar och bokryggsäckar till barnen och deras föräldrar. Han berättade också att de ordnade med något som de kallade för ”book walk & talk”, som jag blev nyfiken på! Det är lite samma upplägg som för en blixtdejting – alla får cirkulera runt i ett stort rum och under en kort stund berätta för varandra om en bok de har läst. På så vis får alla boktips av varandra! Smart!

Jag hade också glädjen att lyssna till Hanna & Inga när de berättade om införandet av 1:1 på Jenny Nyströmsskolan i Kalmar där de både arbetade tillsammans som gymnasiebibliotekarier. Det var jätteintressant att lyssna till hur de resonerade kring hur 1:1 har utvecklat verksamheten och bibliotekarierollen. Jag beundrar verkligen Hanna & Inga mycket och de är verkligen ett perfekt team! Synd att de inte arbetar tillsammans längre. Hanna jobbar ju numera på Av Media i Kalmar som ikt-pedagog.

bild-3

Dagen avslutades med att Rebecca och Erics rektor Eva-Lotta Carlsson på Centrumskolan utifrån skolledarens perspektiv pratade om ”Nutidens skolbibliotek för framtidens medborgare”. Hon började sin presentation med att säga att hon arbetar på världens bästa skola och det var faktiskt svårt att inte få tårar i ögonen när hon pratade om sin skola och hur hon ser på sin roll som rektor. På Centrumskolan är en tredjedel av eleverna helt nyanlända och området där skolan är belägen i Växjö är det fjärde tuffaste området om man ser till socioekonomiska faktorer i hela Sverige. Eva-Lotta ser det som sin viktigaste uppgift att få dem att känna att de varenda dag, när de går hem från skolan ska känna sig som lyckade människor trots att de ser sig som andra klassens medborgare och hon menar att skolbibliotekariens expertkunskap är oumbärlig i detta arbete. Som rektor har hon ett stort ansvar att legitimera skolbibliotekarierna genom att till exempel ha med dem i skolans ledningsgrupp, men hon menar samtidigt att skolbibliotekarierna också måste ansvara för att legitimera sig själva. Hon menar bestämt att lärarkompetensen inte är den enda som ska finnas på en skola – det räcker inte i en modern och kulturprofilerad skola.

Efter Eva-Lottas föreläsning var det många spontana reaktioner och frågor som lyftes där vi bland annat kom fram till att rektor och skolledare ofta behöver ruskas om (= fortbildas, utbildas i frågan kring skolbibliotekariens kompetens i skolan och hur lärare och skolbibliotekarier kan samverka) och att det är skolbibliotekarien som då kan agera ”omruskare”.

bild-2

Direkt på torsdagsmorgonen den 29 januari var det så dags för mig att kliva upp på scenen och föreläsa! Spännande, pirrigt och väldigt roligt! Under cirka 40 minuter berättade jag om hur jag använder sociala medier som verktyg för att synliggöra mig själv och skolbiblioteksverksamheten ytterligare (bloggen Bibblabella, twitter och instagram). Jag berättade också om hur jag som skolbibliotekarie samarbetar med kuratorn och elevhälsan i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling (nätmobbning & traditionell mobbning). I detta arbete tycker jag det är så oerhört viktigt att man sätter samtalet med barnen och ungdomarna i första rummet. Just därför avrundade jag min presentation med att stanna upp vid och zooma in citat som sagts i samtal mellan mig och eleverna, när vi har pratat om sociala medier och nätmobbning. Många av citaten talar så starkt för sig själva, är underfundiga, kloka och väldigt träffande. Vi har så mycket att lära av barnen! Här är ett av citaten som sagts av en flicka i klass 3:

”Ibland kan man känna av grupptryck. Om man inte har till exempel Facebook eller Instagram, brukar dom säga att då har du ingen barndom”.

Och på tal om det! Parallellt med min föreläsning i Stockholm, är jag och en av kuratorerna på mina skolor i full färd med en förebyggande insats kring sociala medier i klass 4, 5 och 6 på Fliseryds skola. På torsdag träffar vi eleverna för andra gången och kommer då bland annat att fördjupa de diskussioner som vi hade sist med dem, men även låta eleverna få göra en film som vi ska visa för deras föräldrar under det föräldramöte som vi ska ha vecka 7. Vi började förra lektionen med att kartlägga vilka sociala medier som barnen använder. Tavlan fylldes på med nya ord i snabb takt och vi vuxna insåg att vi hade mycket att läsa på om! De sociala medier som har en grön plutt framför sig, enades eleverna om var de som var mest populära.

bild-4

Tillbakablicken över året som gått… 2013!

Nu är det dags att blicka tillbaka på året som gått! Här bjuder jag på en liten tillbakablick i form av ett kollage i bilder som jag har tagit under år 2013!

(Fotona är tagna av mig, Isabella och de flesta av dem finns även på min Instagram där jag heter @bibblabella).

Ni får gärna använda mina bilder, så länge ni anger mig som ”upphovsman”. Ni kan även länka tillbaka till min blogg, så att den som klickar på bilden länkas tillbaka till mig; ursprungskällan. Jag uppskattar även om ni skickar iväg ett mejl till mig där ni skriver att ni har använt någon eller några av mina bilder. Min mejladress är: isabella.johansson@monsteras.se

Med vänliga hälsningar,

Isabella

IMG_4267

cropped-bibblabella-dec-2012-145.jpg

Bibblabella dec 2012 063

Bibblabella dec 2012 040

Bibblabella dec 2012 012

Bellas bilder januari 2013 336

Bibblabella dec 2012 251

Årets första månader gick i vitt… Det var vackert och gnistrande.

IMG_1079

Fina boken ”Anna & Simon” var en av böckerna jag läste år 2013.

IMG_2814

Jag hade bokcirklar på Elevens val för åk 4-6 i etapper under hela året. Här sitter vi och läser högt ur en bok tillsammans i bibblan.

IMG_2223

I Fliseryd är jag ”bortskämd” med att få lappar och brev från eleverna. Här har jag fått en önskelista över böcker att köpa in till skolans bibliotek. Gissa om jag blir glad och tänker att jag har världens bästa jobb?!

IMG_1668

Ibland skriver även jag lappar. Här har jag tipsat om serien ”Pretty Little Liars” som jag vet är en favorit bland tjejerna i 5/6an i Fliseryd.

IMG_2834

Två underbara böcker att läsa högt ur och att titta på bilderna och prata om. Jag hade sagostund för förskoleklasserna några veckor på fredagarna och läste bland annat ur dessa…

IMG_3374

Illustration hämtad ur boken ”De glömda barnen” av Anette Skåhlberg, som var en av de bästa böckerna jag läste 2013.

IMG_1555

Strumpmannen. Vilken mysig och spännande liten serie det är! I just denna boken får vår lille strumpman kärleksbekymmer… ❤

IMG_1604

Jag läste den och blev lite besviken, precis som många andra blev. ”Den första flickan skogen möter” började väldigt bra, men slutet blev en besvikelse… Ändå måste man ju säga, är omslaget väldigt snyggt!

IMG_1666_2

IMG_1576

IMG_1571

IMG_3497

IMG_3512

IMG_3639

IMG_3674

IMG_2978

Vi läste och vi läste och vi pratade och vi läste… Fler härliga bilder från mina bokcirklar med eleverna på Krungårdsskolans mellanstadium.

IMG_2926

Så här såg det ut ibland på Instagram när jag tipsade eleverna om böcker. Här har jag använt en app som gör att man kan skriva över bilden. Boken jag läste heter ”Du och jag” och är skriven av Katarina von Bredow. Kan verkligen rekommenderas att läsa!

IMG_3648

Ännu en riktigt bra bok att högläsa tillsammans! ”Skuggan i väggen” av författaren Kerstin Lundberg Hahn är älskad av en hel klass i Blomstermåla <3.

IMG_2984

Så här såg min pågående läsning ut vid ett tillfälle under hösten. ”Aprilhäxan” blev en ny favoritbok – den gjorde mig stum, vilket språk och vilken författare hon är Maj Gull Axelsson!

IMG_2959

IMG_3672

En annan bok som berörde var John Greens ”Förr eller senare exploderar jag” om två cancersjuka ungdomar som träffas och blir djupt fästa vid varandra.

IMG_1663_2

Fint i hyllan med nya böcker och en ny ”pockethylla” för ungdom.

IMG_1782

Fusklappar för bokprat 😉

IMG_1665_2

IMG_2838

Mårten Melins böcker kan man förälska sig i. Så fina både på utsidan och insidan.

IMG_1993

Sista delen i serien ”Delirium” av Lauren Oliver kom till slut på svenska. Jag läste den och tyckte riktigt bra om den, även slutet!

IMG_2835

Detta var första boken jag läste av Viveca Sjögren och nu letar jag febrilt efter fler av henne! ”Himmel över Hassela” var helt enkelt underbar och den rekommenderar jag varmt, kanske speciellt passande för killar?

IMG_3964

Jag läste ”Frost” och bekantade mig med huvudpersonerna Grace och Sam. Människa och varulv som förälskar sig i varandra. En fin och vacker kärlekshistoria värd att läsa i lugn och ro, helst när det är frost eller snö ute.

IMG_3812IMG_3733

Fina, fina, fina (jag har inte tillräckligt med superlativ för denna bok) ”jag är ju så jävla easy going”! En av mina absoluta favoriter detta året, läs den snälla, rara!

IMG_1738

På väg till och från Bokmässan i Göteborg i år, fick denna boken av Emma Granholm hålla mig sällskap. En mycket fin ungdomsbok om kärlekens omvägar, skulle man kunna säga <3.

IMG_7751

Så här kan det se ut ibland på en skolbibliotekariers arbetsplats. Av någon oförklarlig anledning går alla böckerna i svart.

IMG_4364

Jag läste crossover-boken ”Antiloper” av Ester Roxberg. En ganska sorglig historia som är tillägnad författarens vän som tog livet av sig i unga år.

IMG_1485

Jag läste ”Malin + Rasmus = sant” som jag gillade starkt!

IMG_1548

Martin Widmark blev även detta år vår mest utlånade barn och ungdomsförfattare! Inte konstigt, när han skriver så fantastiska och härliga böcker som denna Nelly Rapp – deckare: ”Vampyrernas bal”.

IMG_4136

Under en bokcirkel hade vi tema: ”kortprosa” och läste Ingrid Olssons kortromaner. Det krävdes mycket tålamod för att ta sig igenom bara några få rader. Det tyckte i alla fall bokcirkel-medlemmarna! Vilket visar på behovet av att vi läser för att utmana och utveckla vår fantasi ännu mer.

IMG_1924

Coraline. En liten pärla. Här i serie-format.

IMG_3712

IMG_3815_2

Det hände mycket i slutet av år 2013! Jag var i Stockholm på konferensen ”Skolbibliotek 2013” som föreläsare under första dagen.

I december, strax innan jul ringde även radion upp mig och jag blev inbjuden till att vara med i deras studio och prata om mitt arbete som skolbibliotekarie!

Källkritik med årskurs 5 & 6 i Fliseryd

Idag var det dags att träffa årskurs 5 och 6 i Fliseryd för en första genomgång av ”källkritik och integritet”. Vi började med att prata om detta:

– Integritetsfrågor online (på nätet) kontra offline (utanför nätet).

– Vad ”personlig integritet” är för något och att vi som människor kan bli kränkta.

– Att man inte bör ange till exempel Wikipedia som källa och varför det är så viktigt att notera hur aktuell källan är.

– Det glapp som finns i svensk lagstiftning i samband med kränkningar på nätet.

– Hur man presenterar sig på internet och vad som bör lämnas ut/inte lämnas ut?

– Hur man undviker att råka ut för obehagliga situationer på nätet och i verkliga livet (om man har lagt ut personliga uppgifter på nätet och ändå vill vara anonym).

– Hur man kan undvika nätmobbning.

– Hur man ska lösa konflikter (offline, ”face to face” med endast de inblandade närvarande).

– Att det har blivit allt vanligare att man faktiskt lämnar ut personlig information till någon man inte känner, både på nätet och på exempelvis gatan. Detta är ett stort problem, eftersom det också blir vanligare med exempelvis kapade konton, personnummer och andra personliga uppgifter.

– Instagramupploppen i Göteborg strax innan jul 2012 och andra exempel på instagramkonton som har publicerat kränkande innehåll mot barn och ungdomar. Hur kan man skydda sig? Vad hade tjejerna kunnat göra?

– Skillnaden mellan att skriva privat och personligt och var gränsen egentligen går.

Vi avslutade med att sammanfatta det vi hade pratat om och gjorde en ”mind map” tilllsammans:

– Lämna inte ut för mycket personlig information, som exempelvis ditt telefonnummer.

– Tänk dig för innan du publicerar något på internet, till exempel en bild, text eller dagbok.

– På internet kan en bild eller text spridas vidare fort och vi har ingen kontroll över detta.

– ”Alla kan se allt”.

– Allt finns kvar.

– Lita inte på alla källor, på allt och alla.

– Var försiktig med vad du lägger ut, vad du säger eller skriver.

– Typ av källa – går den att lita på?

– Var försiktig med vem du addar/lägger till i olika forum och på sociala nätverk.

– Alla är inte den de utgör sig för att vara. ”Lisa – 14 år, kan vara Thomas 40 år”.

– Tänk efter noga innan du skaffar ett konto i olika nätverk och läs avtalen. Vad säger jag ”ja” till?

– Du behöver inte delge alla dina åsikter. Tänk på att något du skriver kanske kan såra eller uppfattas negativt och misstolkas. I det skriftliga språket finns ju ingen markör för ex. ironi. Det är lätt att missförstå när man inte kan höra personen, väga in hela sammanhanget eller syftet. Vi kan inte veta om personen skämtar eller menar allvar.

– Hur aktuell är informationen jag använder?

– Samla bevis (spara sms, bilder, ta skärmdumpar på konversationer etc.) för att förebygga nätmobbning.

– Dubbelkolla med andra källor eller någon som är duktig i ämnet.

Nästa gång jag träffar årskurs 5/6 i Fliseryd blir tisdagen vecka 21 och då kommer vi att gå igenom mera ”hur” man går till väga för att hitta tillförlitliga sidor och källor, hur man kan jämföra olika webbplatser, hur google och wikipedia fungerar med mera.

Till denna lektion använde jag följande material (klicka på den röda texten, så länkas du vidare till dokumenten i pdf-format):

”Schysst på nätet”– en pedagogisk handbok om mobbning (Friends & Telia, 2008)

Jag ❤ internet  – dina rättigheter och skyldigheter online (Statens medieråd, 2013)

Vuxenvärlden, hallå! – Ett diskussionsmaterial kopplat till ”Ungas integritet på nätet” (Stiftelsen för internetinfrastruktur, 2008)

Att ange källor i skolarbete (Celsiusskolans biblioteksgrupp, Våren 2006)

Hälsningar Isabella

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!

Ungas integritet på nätet – källkritik med niorna

På dagens lektioner i källkritik med 9A och 9B fokuserade jag mycket på de dilemman och den problematik som kommer ur att vi ger så mycket av oss själva som vi lämnar ut på nätet. Det spelar egentligen ingen roll i vilket syfte vi gör det, utan att vi gör det – ja, redan där finns det en inneboende problematik som har stark koppling till min och din integritet som människa, den del av dig och mig som är okränkbar.

Vi pratade om att villkoren på nätet där vi investerar i vår ”digitala” identitet, på flera sätt skiljer sig, men även liknar de villkor som vi har i det många kallar för det ”verkliga”, fysiska livet. Vi är egentligen en och samma människa, men kan med teknikens hjälp skapa olika identiteter för att ”spela” olika roller och här gör tekniken det väldigt lätt för oss att manipulera vår identitet på olika sätt.

Vi skapar mening och identitet på nätet utifrån olika behov vi har och utifrån att vi är sociala människor med tankar, känslor och drömmar. Problemet blir just när det blir en angelägenhet för alla, när vi inte längre har någon kontroll över konsekvenserna – och då blir vi väldigt sårbara som människor. När någonting växer och ändrar riktning och när det blir en ”grej” av ingenting, när ungdomar startar hatgrupper på facebook av missförstånd som egentligen är privat och skulle kunna redas ut på några minuter om bara de berörda satte sig ner och pratade mellan fyra ögon. Och då spelar det inte längre någon roll att vi är kloka nog att inse detta, för då har det redan gått för långt och blivit okontrollerbart. Därför är det så oerhört viktigt att tänka efter före och ta ansvar, för alla har vi frihet att välja och göra val. Och precis som Henrik Skieöld sa på föreläsningen på studiedagen: ”Lös konflikter offline mellan fyra ögon” och inte online där andra som aldrig var inblandade från början kan lägga sig i, tycka, tänka, hata eller gilla. För det är online som kraften i det sociala och kollektiva finns – där kan lätt små saker som kanske tycks obetydliga i den fysiska vardagen, växa och bli till någonting större och okontrollerbart, där vi som enskilda individer inte längre har någon kontroll över situationen.

Jämför med exempelvis tragedin på Instagram där omkring hundra unga tjejer blev kränkta när någon lade upp deras profilbilder och skrev djupt kränkande undertexter till detta som inte stämde. Både flickan som säger sig vara oskyldig och den person som nu trätt fram som skyldig (anonymt) är märkta av skuld. Och tar Instagram sitt ansvar och plockar bort bilder eller konton i sådana här fall? Läs även om detta som hände i Stockholm och som visar hur trög processen kan gå, från anmälan till konsekvens.

Just därför och av många andra anledningar, är det så viktigt att vi pratar med varandra om detta, att diskussionen redan är levande och att våra liv på nätet inte blir helt isolerade från det fysiska livet – att det finns en medvetenhet om vad mina val får för konsekvenser för mig själv och för andra. För det är så olika hur vi upplever det, när vi känner oss kränkta och var gränsen går för den personliga integriteten. Här måste vi lära av hur vi interagerar när vi möts i det fysiska livet, där vi har en mer naturlig känsla för vad som är etiskt rätt och riktigt.

Jag använde bland annat detta material till mina lektioner i ”integritet och källkritik på nätet”.

Fler länkar:

Elsa Dunkels forskningsblogg ”Nätkulturer” om barns och ungas nätkulturer, rättigheter, lärande och IT.

Statens medieråd – myndighet som bla. driver Safer Internet Centre inom EU-samarbetet Insafe för ökad mediekunnighet.

.SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur

Barnombudsmannen

Surfa lugnt

Safer Internet

Kränkt.se

IT-mamman

Datainspektionen

Ungdomsstyrelsen

Mediekompass

Mediebarn

Skolverket

Friends

Ungkonsument.se

Konsumentverket

Unicef barnkonventionen

Ungas_integritet_Ver2_omslag

Sociala medier väcker kluvna känslor

Summering av gårdagens konferens om sociala medier och twitter

Lågstadiet, Krungårdsskolan

I början av terminen önskade Krungårdsskolans kulturgrupp för Hälsofrämjande skola att jag som skolbibliotekarie under konferenstid skulle berätta lite mera om sociala medier och hur det går till när man twittrar.

Förra hösten höll jag i bloggprat för de av personalen som ville komma och lyssna. Vi ordnade med fika, särskolan gjorde en jättegod äppelpaj och det bjöds på kaffe. En del av lärarna kunde inte komma och vi kände därför att vi ville göra något liknande i år, för hela skolan. Högstadiets lärare kommer därför att få bloggprat relaterat till skolämnen den 3 december, också det under konferenstid.
Gårdagens ”twitter-prat” väckte många känslor och många var eniga om att det finns klara nackdelar med att sociala medier och framförallt mobiler och smartphones får en mer central roll i barn och ungdomars liv. Det är framförallt oförmågan att stanna i nuet och att vara social IRL som väcker upprörda känslor. Att man upplevs vara andra valet i ett möte eller konversation där mobilen far upp ur fickan. Är det så att vi har utvecklat ett beroende av att ständigt vara uppkopplade och att alltid ha mobilen i närheten?

Många menar att sociala medier är här för att stanna och att vi måste acceptera läget. Det viktigaste om vi väljer att acceptera situationen, är att vi fortsätter vara närvarande och att vi tar ett ansvar och informerar barn och unga om ”fällor” på nätet. Om vi inte själva är närvarande, hur ska vi då kunna upptäcka när barnen går vilse? Ur många aspekter är ju barnen väldigt utelämnade i den digitala världen, de är ensamma och vilsna utan att de vet om det själva. Vi måste visa på att det finns alternativ och att man kan använda sociala medier och medieverktyg på konstruktivt sätt och för andra ändamål. Sociala medier kan också vara en hjälp och ett stöd för att motivera eleverna i deras lärande mål.

Men visst blir man nedstämd, av alla rapporter som visar på hur vår integritet på nätet är så skör och utsatt. Mediekonsumtionen och medielandskapet i dag förändras i allt snabbare takt, det är i alla fall känslan. Är man inte uppkopplad, är känslan att man känner sig avtrubbad och isolerad. Många har nog upplevt den känslan. Vi vet att barn, framförallt under 13 år hoppar över hela datorgenerationen (i likhet med många u-länder) Istället för Facebook, skaffar de Instagram som inte har någon åldersgräns, lägger ut bilder på sig själva, ofta omedvetna om vilka signaler bilderna ger andra, och blir en del av den växande ”like”-kulturen.

För att visa på ”like-kulturen” på Instagram, har jag valt ut några vanliga taggar (hashtaggar med #) från unga flickor under 13 år från deras profiler på Instagram (ofta ”hjälper” också vännerna i nätverket till och taggar med liknande ord i kommentarsfälten. (Väldigt vanligt är också att man hashtaggar sitt kik-namn):

#hot #swedish girl #me #beautiful #follow #sweet #blondie #kissandhugs #blondi #girl #snygg #200 #followers #please ”likeforlikes #likeforlike #like4likes #commentforcomment #like #my #kik #name #LikeForTags ”instagirl ”thedailypic #söt ”pleeease ”help #me #to #get #200 #followers # people

Barnen och ungdomarna gör allt för att få så många likes/hjärtan och followers/följare som möjligt.
Och det är genom taggningen som man samtalar, det är genom taggningen som andra får veta att man existerar. Taggar man inte sina bilder och samtidigt väljer att ha dem privata, får ingen veta att man finns. Och det är ju att bli sedda och bekräftade som är ett så stort behov för dem…

Finns vi som närstående vuxna med på deras vänlista, är risken betydligt mindre att de råkar illa ut. Men det finns många som inte vet vad deras barn gör på internet. Därför, återigen, blir det så viktigt för föräldrar och  personal på skolan, att reflektera över sociala medier och hur de påverkar oss, inte bara unga, utan också vuxna och hur de styr våra värderingar och val i livet.

Ordlista:

Hashtaggar = taggning med tecknet # för att göra ordet sökbart för alla inom nätverket

Kik (messenger) = en gratis sms-tjänst via applikation i mobilen

”Kik me” = Lägg till mig på Kik, skriv till mig på Kik…

Fler länkar under temat:

Why kik App is so important among Instagram users

Kik Messenger – wikipedia

Nu har bedragarna hittat till Instagram

/Bibblabella

Instagram = visuell dagbok

Instagram är en mobilapplikation för smartphones som lanserades 2010. Till en början kan man säga att Instagram kompletterade andra sociala medier som Facebook och Twitter. Men trenden säger att situationen nu går mot det motsatta, med Instagram som den centrala funktionen. En allt starkare trend inom sociala medier är fotodelningstjänster, som exempelvis Flickr, Pinterest och just Instagram. Instagram är en visuell dagbok som används för kändisar såväl som för ”vanliga” människor.

Instagram köptes 2012 upp av Facebook och har i oktober 2012, 100 miljoner användare, varav flertalet är unga människor under 13 år. Instagram har ingen åldersgräns, vilket gör att alltfler unga i första hand går med i Instagram, innan de tar steget och går med i Facebook. En intressant diskussion är hur detta går ihop, när Instagram bygger på att användaren lägger upp bilder som sedan delas till andra sociala nätverk. En annan intressant aspekt att diskutera är varför det har blivit så populärt bland unga. Hur pass ytligt är egentligen fenomenet, när retuschering är en så pass central del i användningen? Man kan diskutera detta i det oändliga, men en sak är dock säker; Instagram fyller ett behov för många, där man exempelvis kan få ge utlopp för sin kreativitet (OCH sekundsnabb plåtning!).

Liten ordlista:

Likes = ”Jag gillar” – markeringen via knapptryck

Hashtaggar = Genom att använda # kan man göra inlägget/bilden sökbar. Exempel: #bibliotek (söker man på detta, får man träffar på bilder/inlägg som användare har taggat med ”bibliotek”.

Pushnotiser = meddelanden som sänds till dig när något har hänt (ex. när någon har gillat din bild eller börjat följa dig).

Feed = syftar på ”flödet av nya inlägg”

Här kan du läsa mera om Instragram:

Deepedition DigitalPR  (kunnig föreläsare i ämnet sociala medier bloggar om det senaste…)

Hur du kommer igång med Instagram

Hur Instagram blev det sociala mediet för unga

Facebook köper Instagram

Hon är störst i Norden på Instagram

Spär Instagram på like-kulturen?

/bibblabella