Kategoriarkiv: INTEGRITET PÅ NÄTET

”Hon gör källkritiken roligare”: Intervju för Skolverket & Kolla Källan!

Den 24 juni publicerades en intervju med mig på Skolverkets hemsida! Ni hittar intervjun HÄR!

Isabella Johansson med lärarkollegor

(CC SA BY Isabella Johansson & Ellinor Larsson)

Intervjun fokuserar framförallt min pedagogiska verksamhet som skolbibliotekarie i vår kommun med huvudsaklig uppgift i att ha undervisning i källkritik och informationssökning för elever i grundskolan. Jag berättar också lite om hur jag använder min blogg, Bibblabella. Intervjun avslutas med mina bästa tips till lärare och skolbibliotekariekollegor!

Det är en stor glädje att få bli förfrågad om att medverka i en intervju för Skolverket och Kolla Källans ovärderliga arbete med att samla material och inspirationstips som berör källkritik och informationssökning i skolan.

Jag vill också passa på att tacka Anna, Ellinor och Christer för att de ställde upp på fotograferingen med så kort varsel! Stort TACK också för alla retweets och tweets från fina kollegor på Twitter!

Trevlig sommar,

Önskar Isabella!

Källkritik med årskurs 5 & 6 i Fliseryd

Idag var det dags att träffa årskurs 5 och 6 i Fliseryd för en första genomgång av ”källkritik och integritet”. Vi började med att prata om detta:

– Integritetsfrågor online (på nätet) kontra offline (utanför nätet).

– Vad ”personlig integritet” är för något och att vi som människor kan bli kränkta.

– Att man inte bör ange till exempel Wikipedia som källa och varför det är så viktigt att notera hur aktuell källan är.

– Det glapp som finns i svensk lagstiftning i samband med kränkningar på nätet.

– Hur man presenterar sig på internet och vad som bör lämnas ut/inte lämnas ut?

– Hur man undviker att råka ut för obehagliga situationer på nätet och i verkliga livet (om man har lagt ut personliga uppgifter på nätet och ändå vill vara anonym).

– Hur man kan undvika nätmobbning.

– Hur man ska lösa konflikter (offline, ”face to face” med endast de inblandade närvarande).

– Att det har blivit allt vanligare att man faktiskt lämnar ut personlig information till någon man inte känner, både på nätet och på exempelvis gatan. Detta är ett stort problem, eftersom det också blir vanligare med exempelvis kapade konton, personnummer och andra personliga uppgifter.

– Instagramupploppen i Göteborg strax innan jul 2012 och andra exempel på instagramkonton som har publicerat kränkande innehåll mot barn och ungdomar. Hur kan man skydda sig? Vad hade tjejerna kunnat göra?

– Skillnaden mellan att skriva privat och personligt och var gränsen egentligen går.

Vi avslutade med att sammanfatta det vi hade pratat om och gjorde en ”mind map” tilllsammans:

– Lämna inte ut för mycket personlig information, som exempelvis ditt telefonnummer.

– Tänk dig för innan du publicerar något på internet, till exempel en bild, text eller dagbok.

– På internet kan en bild eller text spridas vidare fort och vi har ingen kontroll över detta.

– ”Alla kan se allt”.

– Allt finns kvar.

– Lita inte på alla källor, på allt och alla.

– Var försiktig med vad du lägger ut, vad du säger eller skriver.

– Typ av källa – går den att lita på?

– Var försiktig med vem du addar/lägger till i olika forum och på sociala nätverk.

– Alla är inte den de utgör sig för att vara. ”Lisa – 14 år, kan vara Thomas 40 år”.

– Tänk efter noga innan du skaffar ett konto i olika nätverk och läs avtalen. Vad säger jag ”ja” till?

– Du behöver inte delge alla dina åsikter. Tänk på att något du skriver kanske kan såra eller uppfattas negativt och misstolkas. I det skriftliga språket finns ju ingen markör för ex. ironi. Det är lätt att missförstå när man inte kan höra personen, väga in hela sammanhanget eller syftet. Vi kan inte veta om personen skämtar eller menar allvar.

– Hur aktuell är informationen jag använder?

– Samla bevis (spara sms, bilder, ta skärmdumpar på konversationer etc.) för att förebygga nätmobbning.

– Dubbelkolla med andra källor eller någon som är duktig i ämnet.

Nästa gång jag träffar årskurs 5/6 i Fliseryd blir tisdagen vecka 21 och då kommer vi att gå igenom mera ”hur” man går till väga för att hitta tillförlitliga sidor och källor, hur man kan jämföra olika webbplatser, hur google och wikipedia fungerar med mera.

Till denna lektion använde jag följande material (klicka på den röda texten, så länkas du vidare till dokumenten i pdf-format):

”Schysst på nätet”– en pedagogisk handbok om mobbning (Friends & Telia, 2008)

Jag ❤ internet  – dina rättigheter och skyldigheter online (Statens medieråd, 2013)

Vuxenvärlden, hallå! – Ett diskussionsmaterial kopplat till ”Ungas integritet på nätet” (Stiftelsen för internetinfrastruktur, 2008)

Att ange källor i skolarbete (Celsiusskolans biblioteksgrupp, Våren 2006)

Hälsningar Isabella

Källkritik för åttorna med koppling till NO-ämnena och Sex & samlevnad

Snart är det dags att träffa åttorna på Krungårdsskolan igen – men denna gången är det inte för SO-ämnena som jag gör en koppling till källkritiken, utan för NO-ämnena under temat ”Sex och samlevnad” som de ska läsa. Det kommer bli fokus på integritetsfrågor, kränkningar på nätet och i olika sociala nätverk, grooming etc. med tid för diskussionsfrågor i slutet av lektionen och en genomgång av tillförlitliga webbplatser som knyter an till NO-ämnena i allmänhet, men även sådant som berör ”Sex och samlevnad”. Eleverna ska i detta arbetsområde kunna se om det finns koppling mellan synsätt på ”Sex och samlevnad” och faktorer som exempelvis: kvinnosyn, religion, raspolitik, makt, ekonomi och etnicitet med mera – Här kan källkritiken utgöra ett stöd och en metod för tillvägagångssätt att diskutera dessa frågor och att upptäcka eventuella mönster.

Tack vare mina skolbibliotekarie-kollegor på ”Skolbiblistan” (forum och maillista som Skolverket ansvarar för, för framförallt skolbibliotekarier inom grundskola och gymnasium) kommer här två tips på hur man kan arbeta med ”Sex och samlevnad” och källkritik i skolan:

1. Katarina Hjärpe ger tips på tre olika sidor på nätet som kan respresentera tre olika perspektiv på ”Sex och samlevnad”. Så här skriver hon på Skolbiblistan:

”Jag tycker att sidan christiananswers.net är djupt fascinerande för den som vill läsa hur bokstavstrogna amerikanska kristna ser på saker och ting, bland annat sex och samlevnad.
Vill man ha någon väldigt sexliberal finns t.ex. kolumnen Savage Love: http://www.thestranger.com/seattle/SavageLove
Mer mittemellan och någorlunda trovärdig är väl RFSUs sida: http://www.rfsu.se/”
(Katarina Hjärpe, Skolbiblistan 2013-04-02)

2. Diskutera abortfrågan med hjälp av webbplatser som representerar olika synsätt och perspektiv på frågan. Så här skriver Astrid Tengelin om henne tips:

”Jag gjorde ett intressant nedslag i källkritik utifrån Länkskafferiets samling under fliken abort. Den andra länken som ligger uppe där heter ”Ja till livet”, som är motståndare till abort. det var givande att i helklass ta reda på vilka som egentligen ligger bakom denna informationen och vad de står för. De säger sig t.ex. vara religiöst och politiskt obundna men har religiösa citat på hemsidan. Vi diskuterade även kring varför Länkskafferiet valt denna länk.
Det var en hel del som var svårt, till exempel hade inte alla i år 8 koll på vem namnen bakom de religiösa citaten. Bra att göra i helklass för att demonstrera avsändare, tendens och granskning av ursprunglig källa”.
(Atstrid Tengelin, Skolbiblistan 2013-04-03)
LÄNKLISTA FÖR SEX OCH SAMLEVNAD:
1. RFSU – Riksförbundet för Sexuell Upplysning
RFSU
HÄR finns RFSU:s frågelåda med arkiverade frågor efter olika kategorier samt möjlighet att frågor egna frågor. RFSU har också en chatt på måndagar kl. 19-20. Den är öppen för alla och frågorna som ställs kan inte ses av någon annan än den som ställer frågan. Du får svar direkt.
Förbundet fyller 80 år och grundades redan 1933. De vill bland annat med sin verksamhet:

Lästips på RFSU:
Sex och politik

Sex och samlevnad

Litteraturtips för ungdomar

2. Okejsex – kampanj om sexuellt våld
Så här kan man läsa om ”okejsex.nu” på deras hemsida:
”Operation Kvinnofrid startade hösten 2007 okejsex.nu, en kampanj om sexuellt våld. Målet med kampanjen var att synliggöra och att öka medvetenheten om olika former av sexuellt våld och om problemets omfattning”.
Målgruppen är ungdomar i åldern 15-30 år, men i synnerhet vänder man sig till ungdomar. Deras budskap lyder:

3. UMO – Din ungdomsmottagning på nätet

Så här skriver UMO om sin verksamhet och webbplats:

”UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer. Bakom UMO står alla landsting och regioner”.

Lästips på UMO:

Prostitution och sex mot ersättning

Våld och kränkningar

Sexuella trakasserier

Homo- och bifobi

Förväntningar på tjejers och killars sexualitet

Queer – att bestämma själv

Jämställdhet

4. RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

”RFSL bedriver sexualpolitisk verksamhet med uppgift att påverka myndigheter och bidragsgivare när det gäller frågor som rör hiv och hbt-personers hälsa i övrigt”.

Lästips på RFSL:s hemsida:
Fakta om
5. RFSL Ungdom
”Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter” arbetar sedan 1999 för:

6. Dina rättigheter
Läs mer på deras hemsida om:
7. Killfrågor
killfrågor.se - pratkompis på nätet


8. Tjejjouren

”Tjejjouren” är ”Killfrågors” motsvarighet för tjejer och:

”Har funnits sedan mars 2010 och har cirka 14000 unika besökare i veckan. Tjejjouren.se har inget kommersiellt syfte. Målet är att nå ut till så många tjejer som möjligt med stöd och pepp. Tjejjouren.se ska vara en trygg plats som rustar unga tjejer i ett ojämställt samhälle”.

Läs mer på Tjejjouren om:
Tjejguiden

Frågelådan

Tjejjourerna (det finns ca 60 stycken runt om i landet)

Kontakta en jour!

9. Machofabriken
Vad är Machofabriken?
 
10. Vårdguiden – Sex och relationer
På Vårdguidens tema-sida om ”Sex och relationer” finns också svar på vanliga frågor om sex, kärlek och förhållanden.
Det kan till exempel handla om preventivmedel, relationer, könssjukdomar, sexuell läggning och könsidentitet. Här kan man också beställa hem ex. klamydiatester och hitta mottagning för vaccination mot livmoderhalscancer.
BOKTIPS:
Skönlitteratur:
Katarina Janouch – författare, sexrådgivare och journalist, har skrivit ungdomsserien ”Lust & Längtan”. Så här skriver Johanna Lindbäck i sin recension av första boken i serien, ”Amandas bok”:
”Jag gillar idén bakom ”Amandas bok”. Huvudpersonen, Amanda alltså, är femton, har inte haft sex än och tänker massor på första gången. Hur gör man? Hur känns det? Vem kan man prata med om det för att lära sig? I brist på rätt person för prat försöker hon researcha på nätet, hittar till gamla romanklassiker av Suzanne Brögger och Erica Jong och sådär.
Samtidigt som denna research pågår tänker hon på Axel, en kille som hon kände när hon var liten, sen flyttade han bort några år, men nu är han tillbaka i hennes klass. Och tyvärr inte alls sig lik. Störig, jobbig, gapig, elak. Men ändå är det ju som Axel? Ibland kanske?”

Pojkarna av Jessica Schiefauer.

HÄR kan ni läsa min recension av boken!

HÄR kan ni läsa Linda Odéns recension och tankar kring hur man kan använda ”Pojkarna” i skolan, för att diskutera frågor som:

”Hur får man vara? När är man barn och när blir man vuxen? Får/kan tonåringar leka? Vilka förväntningar har vi på tjejer och killar? Vilka stereotyper och könsroller finns? Under läsningen kan vi fundera kring hur dessa flickor är och hur de bemöts av skolans killar. Här tycker jag att även Schiefauers text är lite väl styrd av stereotypa föreställningar kring kön, men det hindrar inte att boksamtalen kring texten kan bli spännande”.

(Linda Odén, Ordklyverier 2011-08-18)

Facklitteratur:

”Killar, målbrott och pubertet” av Pia Höjeberg.

”Broschyren Killar, målbrott, pubertet handlar om vad som händer när killar kommer i puberteten. Kroppsliga förändringar beskrivs, och mer ingående hur könsorganet fungerar. Även hur tankar kring sexualitet kan vara för killar i puberteten. En kort text om tjejer i puberteten finns också med”.

”I en klass för sig” av Fanny Ambjörnsson

”Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I ”I en klass för sig” – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor”.

Genusboken av Johanna Nihlén & Sara Nilsson

”Pojkflickor, bögskräck, smyggråt och regnbågsfamiljer. Här är boken för alla ungdomar mellan 14 och 19 år. Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok kring genusfrågor och jämställdhet. Texten varieras med faktarutor, intervjuer, jagberättelser och diskussionsfrågor. Det finns också ordförklaringar och register”.

Genusboken

”Vadå feminist” av Lisa Gålmark

”En positiv, praktisk bashandbok för skeptiska, okunniga, frågande eller bara nyfikna unga som vill veta vad det här med feminism egentligen handlar om (…)

Om sex och idrott, politik och våld. Och mod att våga säga ifrån, tycka, höras. Att ta den plats i samhället man har rätt till! Från 12 år och uppåt”.

Omslagsbild

”Fittstim” av Linda Norrman Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg

Omslag Fittstim

”Respekt – en sexbok för killar” av Inti Chavez Perez

Respekt : en sexbok för killar

”Hur har man sex första gången? Och första gången, förresten, kan man ha sex ”första gången” flera gånger? I sin bok ”Respekt En sexbok för killar” tar Inti Chavez Perez upp frågor om sex ur unga tonårskillars perspektiv. Från det första ögonblickets spänning, till att vara ihop under en längre tid. Här finns tips om hur man flörtar, hur man hånglar, hur man kan kysser och hur man kan ha sex på flera olika sätt (…)

Kukbruk av Manne Forssberg

Omslag Kukbruk

”Boken vänder sig i första hand till tonårskillar, särskilt de i yngre tonåren, 13-16 år. Men naturligtvis är den bra att sätta i händerna på de tjejer som vill veta mer. På ett lättflytande språk tar Kukbruk upp frågor om sexualitet, kärlek och relationer under rättframma rubriker som till exempel Kuk, Fitta, Kyssar, Kärlek, Jämställdhet, Bög, Första gången, Könssjukdomar och Preventivmedel”.

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!

Ungas integritet på nätet – källkritik med niorna

På dagens lektioner i källkritik med 9A och 9B fokuserade jag mycket på de dilemman och den problematik som kommer ur att vi ger så mycket av oss själva som vi lämnar ut på nätet. Det spelar egentligen ingen roll i vilket syfte vi gör det, utan att vi gör det – ja, redan där finns det en inneboende problematik som har stark koppling till min och din integritet som människa, den del av dig och mig som är okränkbar.

Vi pratade om att villkoren på nätet där vi investerar i vår ”digitala” identitet, på flera sätt skiljer sig, men även liknar de villkor som vi har i det många kallar för det ”verkliga”, fysiska livet. Vi är egentligen en och samma människa, men kan med teknikens hjälp skapa olika identiteter för att ”spela” olika roller och här gör tekniken det väldigt lätt för oss att manipulera vår identitet på olika sätt.

Vi skapar mening och identitet på nätet utifrån olika behov vi har och utifrån att vi är sociala människor med tankar, känslor och drömmar. Problemet blir just när det blir en angelägenhet för alla, när vi inte längre har någon kontroll över konsekvenserna – och då blir vi väldigt sårbara som människor. När någonting växer och ändrar riktning och när det blir en ”grej” av ingenting, när ungdomar startar hatgrupper på facebook av missförstånd som egentligen är privat och skulle kunna redas ut på några minuter om bara de berörda satte sig ner och pratade mellan fyra ögon. Och då spelar det inte längre någon roll att vi är kloka nog att inse detta, för då har det redan gått för långt och blivit okontrollerbart. Därför är det så oerhört viktigt att tänka efter före och ta ansvar, för alla har vi frihet att välja och göra val. Och precis som Henrik Skieöld sa på föreläsningen på studiedagen: ”Lös konflikter offline mellan fyra ögon” och inte online där andra som aldrig var inblandade från början kan lägga sig i, tycka, tänka, hata eller gilla. För det är online som kraften i det sociala och kollektiva finns – där kan lätt små saker som kanske tycks obetydliga i den fysiska vardagen, växa och bli till någonting större och okontrollerbart, där vi som enskilda individer inte längre har någon kontroll över situationen.

Jämför med exempelvis tragedin på Instagram där omkring hundra unga tjejer blev kränkta när någon lade upp deras profilbilder och skrev djupt kränkande undertexter till detta som inte stämde. Både flickan som säger sig vara oskyldig och den person som nu trätt fram som skyldig (anonymt) är märkta av skuld. Och tar Instagram sitt ansvar och plockar bort bilder eller konton i sådana här fall? Läs även om detta som hände i Stockholm och som visar hur trög processen kan gå, från anmälan till konsekvens.

Just därför och av många andra anledningar, är det så viktigt att vi pratar med varandra om detta, att diskussionen redan är levande och att våra liv på nätet inte blir helt isolerade från det fysiska livet – att det finns en medvetenhet om vad mina val får för konsekvenser för mig själv och för andra. För det är så olika hur vi upplever det, när vi känner oss kränkta och var gränsen går för den personliga integriteten. Här måste vi lära av hur vi interagerar när vi möts i det fysiska livet, där vi har en mer naturlig känsla för vad som är etiskt rätt och riktigt.

Jag använde bland annat detta material till mina lektioner i ”integritet och källkritik på nätet”.

Fler länkar:

Elsa Dunkels forskningsblogg ”Nätkulturer” om barns och ungas nätkulturer, rättigheter, lärande och IT.

Statens medieråd – myndighet som bla. driver Safer Internet Centre inom EU-samarbetet Insafe för ökad mediekunnighet.

.SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur

Barnombudsmannen

Surfa lugnt

Safer Internet

Kränkt.se

IT-mamman

Datainspektionen

Ungdomsstyrelsen

Mediekompass

Mediebarn

Skolverket

Friends

Ungkonsument.se

Konsumentverket

Unicef barnkonventionen

Ungas_integritet_Ver2_omslag