Kategoriarkiv: INTERNETGUIDER

Källkritik med årskurs 5 & 6 i Fliseryd

Idag var det dags att träffa årskurs 5 och 6 i Fliseryd för en första genomgång av ”källkritik och integritet”. Vi började med att prata om detta:

– Integritetsfrågor online (på nätet) kontra offline (utanför nätet).

– Vad ”personlig integritet” är för något och att vi som människor kan bli kränkta.

– Att man inte bör ange till exempel Wikipedia som källa och varför det är så viktigt att notera hur aktuell källan är.

– Det glapp som finns i svensk lagstiftning i samband med kränkningar på nätet.

– Hur man presenterar sig på internet och vad som bör lämnas ut/inte lämnas ut?

– Hur man undviker att råka ut för obehagliga situationer på nätet och i verkliga livet (om man har lagt ut personliga uppgifter på nätet och ändå vill vara anonym).

– Hur man kan undvika nätmobbning.

– Hur man ska lösa konflikter (offline, ”face to face” med endast de inblandade närvarande).

– Att det har blivit allt vanligare att man faktiskt lämnar ut personlig information till någon man inte känner, både på nätet och på exempelvis gatan. Detta är ett stort problem, eftersom det också blir vanligare med exempelvis kapade konton, personnummer och andra personliga uppgifter.

– Instagramupploppen i Göteborg strax innan jul 2012 och andra exempel på instagramkonton som har publicerat kränkande innehåll mot barn och ungdomar. Hur kan man skydda sig? Vad hade tjejerna kunnat göra?

– Skillnaden mellan att skriva privat och personligt och var gränsen egentligen går.

Vi avslutade med att sammanfatta det vi hade pratat om och gjorde en ”mind map” tilllsammans:

– Lämna inte ut för mycket personlig information, som exempelvis ditt telefonnummer.

– Tänk dig för innan du publicerar något på internet, till exempel en bild, text eller dagbok.

– På internet kan en bild eller text spridas vidare fort och vi har ingen kontroll över detta.

– ”Alla kan se allt”.

– Allt finns kvar.

– Lita inte på alla källor, på allt och alla.

– Var försiktig med vad du lägger ut, vad du säger eller skriver.

– Typ av källa – går den att lita på?

– Var försiktig med vem du addar/lägger till i olika forum och på sociala nätverk.

– Alla är inte den de utgör sig för att vara. ”Lisa – 14 år, kan vara Thomas 40 år”.

– Tänk efter noga innan du skaffar ett konto i olika nätverk och läs avtalen. Vad säger jag ”ja” till?

– Du behöver inte delge alla dina åsikter. Tänk på att något du skriver kanske kan såra eller uppfattas negativt och misstolkas. I det skriftliga språket finns ju ingen markör för ex. ironi. Det är lätt att missförstå när man inte kan höra personen, väga in hela sammanhanget eller syftet. Vi kan inte veta om personen skämtar eller menar allvar.

– Hur aktuell är informationen jag använder?

– Samla bevis (spara sms, bilder, ta skärmdumpar på konversationer etc.) för att förebygga nätmobbning.

– Dubbelkolla med andra källor eller någon som är duktig i ämnet.

Nästa gång jag träffar årskurs 5/6 i Fliseryd blir tisdagen vecka 21 och då kommer vi att gå igenom mera ”hur” man går till väga för att hitta tillförlitliga sidor och källor, hur man kan jämföra olika webbplatser, hur google och wikipedia fungerar med mera.

Till denna lektion använde jag följande material (klicka på den röda texten, så länkas du vidare till dokumenten i pdf-format):

”Schysst på nätet”– en pedagogisk handbok om mobbning (Friends & Telia, 2008)

Jag ❤ internet  – dina rättigheter och skyldigheter online (Statens medieråd, 2013)

Vuxenvärlden, hallå! – Ett diskussionsmaterial kopplat till ”Ungas integritet på nätet” (Stiftelsen för internetinfrastruktur, 2008)

Att ange källor i skolarbete (Celsiusskolans biblioteksgrupp, Våren 2006)

Hälsningar Isabella

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!

Ungas integritet på nätet – källkritik med niorna

På dagens lektioner i källkritik med 9A och 9B fokuserade jag mycket på de dilemman och den problematik som kommer ur att vi ger så mycket av oss själva som vi lämnar ut på nätet. Det spelar egentligen ingen roll i vilket syfte vi gör det, utan att vi gör det – ja, redan där finns det en inneboende problematik som har stark koppling till min och din integritet som människa, den del av dig och mig som är okränkbar.

Vi pratade om att villkoren på nätet där vi investerar i vår ”digitala” identitet, på flera sätt skiljer sig, men även liknar de villkor som vi har i det många kallar för det ”verkliga”, fysiska livet. Vi är egentligen en och samma människa, men kan med teknikens hjälp skapa olika identiteter för att ”spela” olika roller och här gör tekniken det väldigt lätt för oss att manipulera vår identitet på olika sätt.

Vi skapar mening och identitet på nätet utifrån olika behov vi har och utifrån att vi är sociala människor med tankar, känslor och drömmar. Problemet blir just när det blir en angelägenhet för alla, när vi inte längre har någon kontroll över konsekvenserna – och då blir vi väldigt sårbara som människor. När någonting växer och ändrar riktning och när det blir en ”grej” av ingenting, när ungdomar startar hatgrupper på facebook av missförstånd som egentligen är privat och skulle kunna redas ut på några minuter om bara de berörda satte sig ner och pratade mellan fyra ögon. Och då spelar det inte längre någon roll att vi är kloka nog att inse detta, för då har det redan gått för långt och blivit okontrollerbart. Därför är det så oerhört viktigt att tänka efter före och ta ansvar, för alla har vi frihet att välja och göra val. Och precis som Henrik Skieöld sa på föreläsningen på studiedagen: ”Lös konflikter offline mellan fyra ögon” och inte online där andra som aldrig var inblandade från början kan lägga sig i, tycka, tänka, hata eller gilla. För det är online som kraften i det sociala och kollektiva finns – där kan lätt små saker som kanske tycks obetydliga i den fysiska vardagen, växa och bli till någonting större och okontrollerbart, där vi som enskilda individer inte längre har någon kontroll över situationen.

Jämför med exempelvis tragedin på Instagram där omkring hundra unga tjejer blev kränkta när någon lade upp deras profilbilder och skrev djupt kränkande undertexter till detta som inte stämde. Både flickan som säger sig vara oskyldig och den person som nu trätt fram som skyldig (anonymt) är märkta av skuld. Och tar Instagram sitt ansvar och plockar bort bilder eller konton i sådana här fall? Läs även om detta som hände i Stockholm och som visar hur trög processen kan gå, från anmälan till konsekvens.

Just därför och av många andra anledningar, är det så viktigt att vi pratar med varandra om detta, att diskussionen redan är levande och att våra liv på nätet inte blir helt isolerade från det fysiska livet – att det finns en medvetenhet om vad mina val får för konsekvenser för mig själv och för andra. För det är så olika hur vi upplever det, när vi känner oss kränkta och var gränsen går för den personliga integriteten. Här måste vi lära av hur vi interagerar när vi möts i det fysiska livet, där vi har en mer naturlig känsla för vad som är etiskt rätt och riktigt.

Jag använde bland annat detta material till mina lektioner i ”integritet och källkritik på nätet”.

Fler länkar:

Elsa Dunkels forskningsblogg ”Nätkulturer” om barns och ungas nätkulturer, rättigheter, lärande och IT.

Statens medieråd – myndighet som bla. driver Safer Internet Centre inom EU-samarbetet Insafe för ökad mediekunnighet.

.SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur

Barnombudsmannen

Surfa lugnt

Safer Internet

Kränkt.se

IT-mamman

Datainspektionen

Ungdomsstyrelsen

Mediekompass

Mediebarn

Skolverket

Friends

Ungkonsument.se

Konsumentverket

Unicef barnkonventionen

Ungas_integritet_Ver2_omslag

”Jag <3 internet” – nytt material från Statens medieråd, riktar sig till lärare för mellanstadiet.

Tänk Dig att 47 procent av alla tioåringar redan har en smartphone, har möjlighet att vara uppkopplade dygnet runt och därmed har tillgång till en värld som kan beskrivas som oändlig och global. Gränserna som finns utgörs bland annat av rättigheter och skyldigheter, censur, integritetsfrågor och så vidare. Vi är samma människor på internet och vi har samma behov av bekräftelse där som vi har i verkliga livet (som Henrik Skiöld föreläste för oss om på sitt föredrag om internet och sociala medier studiedagen 25/3-2013) men på samma gång finns det inslag i den digitala världen som är komplexa med villkor som till viss del kan skilja sig något från den värld vi är vana vid i våra fysiska möten med människor i vardagen.

För att kunna ge stöd och handledning till våra elever finns publikationer och internetguider till hjälp. Bland andra Statens medieråd och .SE/Stiftelsen för internetinfrastruktur i Sverige ger löpande ut publikationer och material som är värda att titta närmare på. I detta inlägg tipsar jag om Statens medieråds senaste publikation!

Statens medieråd har i dagarna kommit med en ny lärarhandledning som heter ”JAG ❤ INTERNET”, som vänder sig till lärare på mellanstadiet. Handledningen berör bland annat rättigheter och skyldigheter som barn och ungdomar tvingas hantera och kommer i kontakt med i sin vardag online. HÄR LADDAR DU NER ”Jag ❤ internet”. Materialet går också igenom vad kampanjdagen ”Safer Internet Day” har för syfte och går hand i hand med det globala temat för år 2013 som är: Rättigheter & Skyldigheter på nätet.

Det är livsnödvändigt att arbeta för målet att göra våra elever mera mediekunniga och att stärka deras digitala kompetens – det är nyckeln till att göra dem självständiga och ge dem kunskaper i att kunna hantera sina liv på nätet i dagens informationssamhälle. I lärarmaterialet finns konkreta lektionstips varvade med fakta och vidare läsning/inspiration. Häftet går att skriva ut kostnadsfritt och är 24 sidor långt.

Kan tillägga att jag använder både Statens medieråd och .SE:s Internetguider för att bygga upp min undervisning i källkritik och informationssökning – de håller en nyanserad och hög nivå samt fungerar som en bra språngbräda och dörröppnare för vidare diskussioner i ämnet och uppdateras kontinuerligt, vilket är en förutsättning! Ämnet är ämnesövergripande, vilket gör att du med fördel kan tillämpa det i alla skolämnen. Jag brukar alltid komplettera med Skolverket och deras digitala resurser som finns HÄR under fliken ”It i skolan”. Där hittar ni även Kolla Källan (ovärderlig för frågor om upphovsrätt, källkritik, integritet, informationssökning och sociala medier).

Kontakta gärna mig om ni har några frågor eller vill titta närmare på materialet!

Copyright, Creative Commons licenser, Upphovsrätt…

Här har jag samlat en lista över olika skrifter, dokument, filmer, guider och lathundar för elever, lärare och andra som vill lära sig mera om COPYRIGHT, UPPHOVSRÄTT OCH CREATIVE COMMONS LICENSER. Creative Commons licenserna firar sina tio år och just nu finns det mängder av bra information i ämnet att hitta på internet. Gå till Creative Commons Sverige eller Internetguider.se om du vill kika närmare på detta. HÄR hittar ni listan på Internetguiders hemsida med guider som kan läsas och beställas.

Som ni ser, finns det gott om material som är behjälpliga för alla inom och utanför skolans värld, för dem som har kontakt med barn och ungdomar och behöver vara ett stöd när de använder internet i skolan eller privat. Det är oerhört viktigt att vi stöttar eleverna och att de får lära sig att hantera frågorna, ta ställning och förstå konsekvenserna av sina handlingar på internet. Det är lätt att annars ”gå vilse” på internet.

Internetguider, Webbstjärnan, CC Sverige, Kristina Alexandersons blogg, Medierådet och Kolla Källan/Skolverket är några av de bästa och mest självklara resurserna du kan vända dig till, när du behöver stöd i din undervisning i källkritik. Källkritik går in i alla ämnen och är alltid aktuellt och våra kunskaper om internet i olika sammanhang fördjupas hela tiden. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad.

Ta gärna hjälp av mig som skolbibliotekarie, för samarbete och stöd inom detta. Bäst är om vi bokar en tid för planering för att sedan sätta igång. Jag gör alltifrån basala/allmänna genomgångar av källkritik och informationssökning till skräddarsydda lektioner i helklass, halvklass, mindre grupper, eller individuella handledningar om så önskas (ju färre elever per grupp desto bättre, i regel).

Särskilda insatser i källkritik och informationssökning gör jag redan i årskurs 2, 4, 6, 8 och 9. Men jag är behjälplig och kan hoppa in även för övriga årskurser.

/Isabella

LISTAN!

Copyright – Copyleft

copyrightcopyleft

”En guide om upphovsrätt och licenser på internet”

Creative Commons – ”Välj rätt licens!”

En liten behändig guide på två sidor med basfakta om CC licenserna.

Creative Commons – en guide för lärare

”I broschyren förklaras vad Creative Commons är och hur man kan använda licencsieringsmodellen i skolan”.

Vad är Creative Commons?

En animerad film om CC på åtta minuter.

Lathund om Creative Commons för elever

Skriven av Kristina Alexanderson och tillgänglig via Slideshare.

Internetguider

Kostnadsfria internetguider från ”Stiftelsen för Internetinfrastruktur” att beställa och läsa.

Domännamn

domannamn

”Allt du vill veta om din adress på nätet”.

Flöden, kvitter och statusuppdateringar

Floden-kvitter-och-statusuppdateringar

”En guide om omvärldsbevakning på nätet”.

Källkritik på internet

kallkritik

Unga och internet

Unga-&-Internet

”Ett diskussionsmaterial för vuxna, om ung digital kommunikation”.

Ungas integritet på nätet

Ungas_integritet_Ver2_omslag

”En guide för föräldrar, pedagoger och andra viktiga vuxna, inklusive diskussionsmaterial”.

Kostnadsfria publikationer från Statens Medieråd

bild

 

 

 

 

 

”Publikationer, lärarmaterial med mera som berör Ungar och Medier, Film, Tv, Internet, Datorspel etc”.

Creative Commons för årskurs 4