Kategoriarkiv: KÄLLOR

Projekt Fladdermus!

Idag är det en stolt skolbibliotekarie som lägger den sista handen vid terminens allra sista samarbetsprojekt; Projekt Fladdermus som under några veckor har körts i klass 2 på Tillingeskolan i Timmernabben. Projektet har i princip varit återkommande på lågstadiet (framförallt i åk 2) sedan jag började arbeta som skolbibliotekarie på mina skolor, men har kommit i olika tappning beroende på de behov och förutsättningar som finns i den klass vi genomför det i.

Bildresultat för fladdermöss

Denna gång löpte projektet under cirka sex veckor. Första lektionen leddes av mig, skolbibliotekarien och under den lektionen pratade vi om fakta, källor, hur man söker i faktaböcker och vad som utgör en lämplig och trovärdig källa till fakta om fladdermöss. Under de lektioner som sedan följde tränade vi extra på att plocka ut stödord/nyckelord ur en faktatext om fladdermöss. Nyckelorden fick eleverna därefter placera in i en tankekarta med rubriker. Tankekartan användes sedan som utgångspunkt för eleverna när de skulle skriva sina egna faktatexter om fladdermöss. Slutresultatet blev tre, stora, jättefina affischer om fladdermöss med elevernas färdiga texter och illustrationer.

Bildresultat för fladdermöss

I slutet av projektet besökte även klassen förskoleklassen på skolan för en muntlig redovisning – som mer växte till att bli ett givande samtal och utbyte eleverna emellan, eftersom förskoleklassen själva under våren fördjupat sig i temat fladdermöss. De hade nämligen fått besök av faktaboksförfattaren Bengt-Erik Engholm, som skrivit boken ”Fladdermöss” (här kan ni läsa mer om hur jag tidigare år har arbetat med denna bok som utgångspunkt för källkritiksprojektet ”Projekt Fladdermus”) och som jag nu även själv har fått den stora äran att träffa! Förskoleklassbarnen fick varsin fladdermusbok att ta hem med Bengt-Erik Engholms autograf i!

Bildresultat för fladdermöss

Har ni vägarna förbi Timmernabbens bibliotek, är ni hjärtligt välkomna att besöka vår utställning under bibliotekets öppettider! Ni hittar de fina affischerna i fönstret i barnavdelningen!

Projekt Fladdermus!

PROJEKT FLADDERMUS HAR STARTAT!

”PROJEKT FLADDERMUS” är ett samarbete mellan klassföreståndaren Annika, skolbibliotekarien Isabella och VFU-studenten/ den blivande läraren Denise på Krungårdsskolan i Blomstermåla, vecka  9 – 11.

Några veckor tillbaka har vi setts och planerat inför projektet som är ett mindre IKT-projekt med fokus på informationssökning och källkritik för  eleverna i åk 2.

I går träffades vi för allra första gången för lite sagostund och högläsning i bibblan. Jag, (Isabella) läste högt ur en jättesöt liten berättelse/faktabok om fladdermusen och ända tills då var det ännu okänt för eleverna vad projektet skulle handla om! Boken jag talar om är skriven av författaren Bengt Erik Engholm och ser ut så här, för alla nyfikna:

Högläsningen om fladdermusen väckte mängder av frågor hos de nyfikna och fantasifulla tvåorna, men de fick inte svar på så många. Istället fick de lova att spara dem alla i ”frågebanken” för att ta reda på dem under dessa veckor då vi arbetar med projektet i syfte att bli experter på fladdermusen!

Eftersom det är ett IKT-projekt i grund och botten, har vi delat in klassen i tre olika grupper:

BIBLIOTEKSGRUPPEN – I biblioteket med Isabella

IPAD-GRUPPEN – I klassrummet med Denise

DATOR-GRUPPEN – I klassrummet med Annika

Innan projektet drog igång idag, hade klassen fått en grundlig genomgång av källor och källkritik på nätet av lärarkandidaten Denise. Detta gjorde att de redan från start, visste vad en källa är och vad det innebär när man är källkritisk.

Dagens lektion gick ut på att finna olika källor i grupperna (för min del var vi i biblioteket och letade efter böcker om fladdermusen) för att därefter gemensamt välja ut de två bästa källorna, utifrån det vi skulle ta reda på. Vi kommer arbeta med en tankekarta och öva extra mycket på hur man plockar ut stödord under morgondagens lektion.

Nästa vecka kommer vi påbörja läsning och bearbetning av texterna och tankekartorna. Det blir en slutredovisning av projektet vecka 11, då vi kommer få se en massa fina affischer om fladdermusen! Vi kommer även att jämföra de olika gruppernas slutresultat, diskutera vad vi kommit fram till och väga för och nackdelar när det gäller informationssökning och material i ämnet.

Hälsningar,

Isabella!

Källkritik med årskurs 2 på Skytteanska skolan

Hur arbetar man egentligen med källkritik i årskurs 2 på lågstadiet? Jag har sammanställt en lista med länkar och information om hur man kan arbeta med källkritik för lågstadiet. Ni hittar den lite längre ner i detta inlägg. (Många av länkarna tipsar också Skolverket om här).

KÄLLKRITIK FÖR ÅK 2 PÅ MINA SKOLOR:

När jag har besökt årskurs 2 på mina skolor, har vi börjat med en introduktion i källkritik genom att granska tryckta källor – facklitteratur med fakta om djur. Vi har också pratat lite om vad en källa är och att det finns olika källor som har olika egenskaper – exempelvis ett skelett, en vattenkälla, en muntlig källa (ex. när man intervjuar en person), en gravsten, en bok, digitala källor och så vidare.

Innan jag besöker klassen, har eleverna fått förbereda sig med inläsning av faktatext för det djur som vi ska fördjupa oss i för tillfället. Klass 2 på Skytteanska skolan har till exempel fått lära sig mer om fladdermusen och klass 2 i Timmernabben kommer att lära sig mera om ekorren.

Eleverna får ett litet häfte med faktatexter från två olika källor/faktaböcker. Faktatexten är luftig och lättläst med många illustrationer. Tillsammans med faktatexterna har de även fått en tankekarta som de själva kan sitta och fylla i efter hand som de lär sig mer om djuret. När jag sedan kommer och besöker klassen vid ett senare tillfälle, använder vi tankekartorna och faktatexterna som underlag för den ”källkritiska granskningen”.Jag skriver inom citationstecken, eftersom källkritisk granskning i detta fall menas med att vi granskar faktatexten och letar efter fel tillsammans och uppmärksammar att det kan förekomma olika faktauppgifter i olika källor.

Det är en introduktion och en början till hur man kan prata om källor och hur man kan bedöma dessa. Ett mål är att lära ut att vi måste ha viss kunskap i ämnet som vi ska granska – eller åtminstone veta var vi kan hitta den informationen (glöm inte att diskutera vad information är).

När jag sedan träffar eleverna nästa gång – går de i årskurs 4 och då fortsätter vi den källkritiska diskussionen tillsammans, fast denna gång för digitala källor på internet, när vi bland annat bedömer en webbplats trovärdighet.

Dagens lektion i källkritik med tvåorna bjöd på många intressanta frågeställningar om fladdermöss. Hur många myggor kan fladdermöss egentligen äta på ett år? Kan vi höra fladdermössen prata med varandra? Är spindlar insekter? Hur stora blir flyghundarna och hur små är de minsta fladdermössen…? Nästa vecka träffar jag tvåorna på Tillingeskolan och då ska vi istället granska fakta om ekorren!

För dagens lektion har jag använt dessa faktaböcker om fladdermöss:

Fladdermöss (inbunden)

ANDRA SÄTT ATT ARBETA MED KÄLLKRITIK FÖR FÖRSKOLEKLASSEN OCH UPPÅT:

NOSA PÅ NÄTET” – ökad mediekunnighet för barn i åldern 5-8 år

bild

 

 

 

 

Jag kan börja med att tipsa om materialet ”Nosa på nätet” från Statens medieråd, som är anpassat för de yngre barnen i förskoleklass och på lågstadiet. Materialet är lämpligt för åldrarna 5-8 år. I paketet ingår: en sagobok om källkritik, lärarhandledning, ppt-presentation, diskussionsfrågor och diplom. ”Nosa på nätet” går att beställa gratis via Statens medieråds hemsida.

 

KOLLA KÄLLANS LATHUND – Internet: en guldgruva eller soptipp?

Symbol för Kolla källan

Kolla Källan (Skolverket) har sammanställt en enkel och praktisk lathund för ”källkritik på internet”. Lathundarna går att beställa hem gratis och är lämpliga att dela ut i klassen under en lektion i källkritik. Personligen tycker jag att Kolla Källans broschyr är bra att ha med som ett stöd och en mall för när vi diskuterar källkritik och informationssökning – för exempelvis bedömning av digitala källors (men även tryckta källors) trovärdighet. Jag har en klassuppsättning av dessa lathundar och har med mig när jag besöker klasser i källkritik. Här kan man beställa hem eller skriva ut lathunden.

Kolla Källans Lathund.

TERRA SCANIAE: Källkritik för historiska (arkeologiska) källor

Webbplatsen ”Terra Scaniae” är en pedagogisk resurs som riktar sig mot skolans elever och lärare. Ansvariga för webbplatsen är Kultur Skåne och Region Skånes Kulturförvaltning för att sprida kunskap i historia (fokus ligger på Skånes historia och kulturarv). Berättelserna är skrivna av författare i barn- och ungdomslitteratur (bland andra Gull Åkerblom och Åsa Storck) och faktatexterna är sammanställda av diverse ämnesexperter, som exempelvis arkeologer, historiker, professorer, lärare, bibliotekarier, etnologer, fotografer, skribenter och antikvarier med mera.

Under ”pedagogiska resurser” hittar man material och tips anpassade för lärare och elever. Här kan man bekanta sig mera med historiska källor som gamla kartor, bilder och filmer. Skolverket tipsar om ”Terra Scaniaes” spel ”Historiedetektiven” – där man tillsammans med ett gäng arkeologer ska fastställa identiteten på ett mystiskt skelett. En mycket användbar och tillförlitlig resurs för kunskap i historia för kanske främst mellanstadiet, och för övning i att hantera olika typer av källor! (För varje artikel finns även en gedigen källförteckning).

”Spelet innehåller moment som källkritik, problemlösning och ett tillvägagångssätt som är förankrat i verkligheten. Det är upplagt på ett enkelt och lättförståeligt sätt, för att budskapet ska nå en bred målgrupp.

Målgruppen är tänkt att vara mellanstadieelever, men kan säkert vara till nöje för andra åldrar”.

(Citat hämtat från Terra Scaniae, 2013-05-07)

Källkritik med årskurs 5 & 6 i Fliseryd

Idag var det dags att träffa årskurs 5 och 6 i Fliseryd för en första genomgång av ”källkritik och integritet”. Vi började med att prata om detta:

– Integritetsfrågor online (på nätet) kontra offline (utanför nätet).

– Vad ”personlig integritet” är för något och att vi som människor kan bli kränkta.

– Att man inte bör ange till exempel Wikipedia som källa och varför det är så viktigt att notera hur aktuell källan är.

– Det glapp som finns i svensk lagstiftning i samband med kränkningar på nätet.

– Hur man presenterar sig på internet och vad som bör lämnas ut/inte lämnas ut?

– Hur man undviker att råka ut för obehagliga situationer på nätet och i verkliga livet (om man har lagt ut personliga uppgifter på nätet och ändå vill vara anonym).

– Hur man kan undvika nätmobbning.

– Hur man ska lösa konflikter (offline, ”face to face” med endast de inblandade närvarande).

– Att det har blivit allt vanligare att man faktiskt lämnar ut personlig information till någon man inte känner, både på nätet och på exempelvis gatan. Detta är ett stort problem, eftersom det också blir vanligare med exempelvis kapade konton, personnummer och andra personliga uppgifter.

– Instagramupploppen i Göteborg strax innan jul 2012 och andra exempel på instagramkonton som har publicerat kränkande innehåll mot barn och ungdomar. Hur kan man skydda sig? Vad hade tjejerna kunnat göra?

– Skillnaden mellan att skriva privat och personligt och var gränsen egentligen går.

Vi avslutade med att sammanfatta det vi hade pratat om och gjorde en ”mind map” tilllsammans:

– Lämna inte ut för mycket personlig information, som exempelvis ditt telefonnummer.

– Tänk dig för innan du publicerar något på internet, till exempel en bild, text eller dagbok.

– På internet kan en bild eller text spridas vidare fort och vi har ingen kontroll över detta.

– ”Alla kan se allt”.

– Allt finns kvar.

– Lita inte på alla källor, på allt och alla.

– Var försiktig med vad du lägger ut, vad du säger eller skriver.

– Typ av källa – går den att lita på?

– Var försiktig med vem du addar/lägger till i olika forum och på sociala nätverk.

– Alla är inte den de utgör sig för att vara. ”Lisa – 14 år, kan vara Thomas 40 år”.

– Tänk efter noga innan du skaffar ett konto i olika nätverk och läs avtalen. Vad säger jag ”ja” till?

– Du behöver inte delge alla dina åsikter. Tänk på att något du skriver kanske kan såra eller uppfattas negativt och misstolkas. I det skriftliga språket finns ju ingen markör för ex. ironi. Det är lätt att missförstå när man inte kan höra personen, väga in hela sammanhanget eller syftet. Vi kan inte veta om personen skämtar eller menar allvar.

– Hur aktuell är informationen jag använder?

– Samla bevis (spara sms, bilder, ta skärmdumpar på konversationer etc.) för att förebygga nätmobbning.

– Dubbelkolla med andra källor eller någon som är duktig i ämnet.

Nästa gång jag träffar årskurs 5/6 i Fliseryd blir tisdagen vecka 21 och då kommer vi att gå igenom mera ”hur” man går till väga för att hitta tillförlitliga sidor och källor, hur man kan jämföra olika webbplatser, hur google och wikipedia fungerar med mera.

Till denna lektion använde jag följande material (klicka på den röda texten, så länkas du vidare till dokumenten i pdf-format):

”Schysst på nätet”– en pedagogisk handbok om mobbning (Friends & Telia, 2008)

Jag ❤ internet  – dina rättigheter och skyldigheter online (Statens medieråd, 2013)

Vuxenvärlden, hallå! – Ett diskussionsmaterial kopplat till ”Ungas integritet på nätet” (Stiftelsen för internetinfrastruktur, 2008)

Att ange källor i skolarbete (Celsiusskolans biblioteksgrupp, Våren 2006)

Hälsningar Isabella

Källkritik med fyrorna: ”Är internet äldre än Elvis Presley” ?

ÄR INTERNET ÄLDRE ÄN ELVIS PRESLEY?

Med fyrorna och sexorna har jag tidigare år haft ett annat upplägg för källkritiken och informationssökningen än med sexorna i år (HÄR kan ni läsa om lektionen med sexorna, där vi diskuterade ”integritet på nätet”). Jag har då rivstartat med ett exempel på en hemsida som är fejkad – innan jag har börjat utveckla vad källkritik är för något och varför det är så viktigt. Totalt har jag kört upplägget med fyra klasser och det har framförallt varit effektfullt i årskurs fyra. Men även om sexorna har genomskådat den fejkade hemsidan betydligt fortare, har det varit en tacksam ingång till ett utvecklande och fördjupande samtal och en studie i källkritik. Just detta att eleverna inte är förberedda eller förvarnade om att vara på sin vakt och att tänka kritiskt när vi först tittar närmare på hemsidan, har bidragit till en djupare förståelse för vad källkritik är, eftersom de då ”utgår” från att det som står där är korrekt. Jag har i synnerhet en klass i minnet när jag tänker tillbaka på denna övning i källkritik och på hur lyckat det blev.

Till vår hjälp när vi tittade närmare på ”Åsneryds hemsida” hade vi tre frågor som vi tillsammans försökte besvara:

1. Vilket landskap i Sverige ligger Åsneryd i?

2. Vilket år grävdes pyramiden ut?

3. Vad heter orten där man kan åka skidor tio månader om året?

Det var en stor spridning för reaktionerna bland eleverna i de olika klasserna. En del elever sade sig till och med ha varit i Åsneryd och ifrågasatte inte bilden på bergskedjan på hemsidan. Med tiden (och framförallt när pyramiderna dök upp) invände fler och fler elever på att information verkligen var korrekt och de sa rätt ut att detta måste vara fejk. Eftersom jag ville att de först och främst kunde motivera och visa på hur de kunde bevisa att hemsidan var fejkad, avslöjade jag fortfarande inte att de hade rätt. Jag frågade hur de ville gå vidare med att kontrollera om de hade rätt i sina antaganden och bad om förslag på hur. De flesta ville att vi skulle använda Google och Wikipedia – så vi gjorde detta. Vi fick ingen träff på Wikipedia – men jag påpekade att bara för att Åsneryd inte står med på Wikipedia, är det ju inte samma sak som att Åsneryd inte finns. Slutligen bad jag en elev att slå upp ”Åsneryd” i en vanlig skolatlas, för att göra det ”ultimata testet” och nu kunde jag verkligen instämma i att de faktiskt hade helt rätt i att Åsneryd inte finns och att hemsidan var fejkad. Eleverna var lite nyfikna på om jag hade gjort hemsidan eller om det var någon annan och varför och kom på så sätt själva fram till en av de grundläggande källkritiska frågorna om i vilket syfte informationen är skriven och varför.

Denna övning tycker jag personligen passar perfekt för denna årskurs och är verkligen lagom på alla sätt. I de klasser som jag har kört exemplet med ”Åsneryd” har eleverna i fyran varit mycket engagerade i uppgiften och ställt många frågor. De har varit nyfikna och tagit uppgiften på stort allvar. Jag tycker att övningen blir allra bäst om eleverna själva får styra själva granskningen med lite stöd från mig och läraren. Vi har haft lektionen i helklass med bildkanon vid ett tillfälle om cirka fyrtio minuter.

I dag träffade jag ett nytt gäng med fyror i Ålem som fick vara med om samma övning i källkritik. Vi höll på i hela 60 minuter och kom in på många intressant sidospår, bland annat dessa frågor:

– Hur länge internet har funnits (Här var det många som hade teorier om att internet var väldigt gammalt…)

– Hur länge datorer har funnits och hur gamla datorer egentligen såg ut (vi tog Telias gamla dator i Kalmar som exempel. Den som värmde upp simhallens bassänger).

– När Elvis Presley dog och om internet har funnits lika länge som honom (eftersom hans namn stod som författare till Åsneryds hemsida).

– Vad som menas med en ”officiell” hemsida.

– Om det finns berg i Skåne och hur svenska floders fauna ser ut.

– Hur höga pyramider är.

– Vad källkritik egentligen är och vad källor är för något.

– Vad Google har för mål med sin verksamhet och hur de får in pengar för sin verksamhet.

– Hur Wikipedia fungerar.

– Skillnaden mellan publiceringen på nätet och i tryckta källor, ex. böcker.

– Hur man tar reda på om man kan lita på en källa eller inte (vi kom fram till att det bästa vore om vi kunde åka till Skåne för att själva kontrollera med ”egna ögon” om det som stod på Åsneryds hemsida var sant eller falskt).

– Varför det är viktigt att skriva ner sina källor som man använder i skolarbeten.

– Hur många år det skulle ta för en människa att läsa igenom hela innehållet på Wikipedia, om det hade varit en pappersbok (första förslaget var tio år).

Det var verkligen inspirerande och roligt att träffa klassen och alla var väldigt duktiga! Många intressanta diskussioner, iakttagelser och frågor hann det bli under denna timme tillsammans med klass 4 i Ålem! Nästa gång jag träffar samma gäng går de i årskurs 6 och då kommer vi att prata om ”integritet på nätet”, säkerhetsfrågor, kränkningar, grooming etc. Mycket viktiga frågor som bland annat knyter an samma frågor som vi tog upp idag.

Här kan ni hitta fler övningar och exempel på sidor som är fejkade, som kan användas för lektioner i källkritik:

Luriga hemsidor – Sammanställt på Kolla Källans wiki

Lycka till!

Isabella

Lättläst fakta om djur: Vad kan vi hitta på nätet?

Just nu är fyrorna på en av mina skolor igång med det spännande arbetet att söka fakta om olika djur. I första hand har vi letat efter fakta i tryckt format – från de böcker som redan finns i vårt bibliotek som finns i skolans lokaler. Det finns många bra böcker med lättläst och aktuell fakta som har fina och inspirerande illustrationer. Vi hittade fakta om alla djur utom kungskrabban – däremot fanns det mycket fakta om just krabbor i största allmänhet. Vi fick alltså gå vidare med att leta fakta om kungskrabban på nätet. Och då är den stora frågan: Var hittar vi trovärdig och aktuell fakta om djur på rätt nivå? Jag har i detta inlägg valt ut några söktjänster som jag tittar lite närmare på.

Som ni kommer märka, krävs här ett ”källkritiskt” tänk för att kunna avgöra om en viss söktjänst är lämplig ”i mitt fall”. Lämpligheten har i sin tur att göra med vad vi vill veta, vilken svårighetsnivå vi vill lägga oss på, vilket syfte vi har med frågan och vilken typ av skolarbete vi arbetar med etc. Bristen på tid gör att många inte använder ett ”källkritiskt” tänk, man vill snarare att det ska gå så snabbt som möjligt och man ägnar inte mycket förarbete åt att söka och samla in fakta. I detta fall började elevernas arbetsprocess inte med själva inhämtandet av fakta – det stod jag som skolbibliotekarie för – men en annan gång kanske fokus faktiskt ligger på själva sökprocessen, och då hoppas jag att detta kan vara till hjälp!

En avgörande del i informationssökningen och processen att hitta information, handlar om att formulera frågor. Frågor som också förutsätter en sökning som sker på ett varierat sätt där stor vikt läggs vid att väga källor mot varandra.

1. LÄNKSKAFFERIET 

Jag brukar börja med att ta en titt på Länkskafferiet. Söker vi i Länkskafferiet istället för att börja i en stor sökmotor som exempelvis Google, vet vi att vi utgår från kvalitetsgranskade länkar som har granskats och handplockats av en expertpanel bestående av bibliotekarier och lärare (till skillnad från Google där träfflistan och ordningen på träffarna inte i första hand har med trovärdighet att göra och där träfflistan sammanställs av en dator). Träffarna ger därför en hög trovärdighet och är förhoppningsvis relevanta för vår sökfråga/sökterm (här ställs krav på söktekniken och valet av sökterm). Och därför blir det också färre träffar. Det är inte ovanligt att vi inte alls får någon träff för vissa söktermer i Länkskafferiet och då får vi kanske söka oss till andra sökmotorer eller katalogtjänster.

Ett stort plus när man använder Länkskafferiet, är användarvänligheten. Det är lätt att förstå hur man söker i katalogtjänsten och man kan lätt se över vad det är för typ av länk och vad den handlar om innan man väljer att klicka vidare på själva länken. Panelen har redan gjort förarbetet med att skriva en liten text under länken, om artikelns eller webbplatsens syfte etc. Dessutom är hela tjänsten anpassad för att användas av skolelever och skolpersonal för skolan – vilket är tydligt exempelvis med möjlighet att söka på skolämnen. Det största pluset tycker jag personligen är att Länkskafferiet i så hög grad håller sig till kvalitet snarare än kvantitet. Vi har ett stort behov av sådana här tjänster när den stora majoriteten av söktjänster på nätet är av en annan art – där träffarna bestäms av andra kriterier där kvaliteten får stå tillbaka.

2. WIKIPEDIA

Wikipedia har både för- och nackdelar – men är ur många avseende en unik tjänst och digitalt uppslagsverk som har en i grunden fin tanke med sin verksamhet. Här är det användarna själva som skapar innehållet och tillsammans bygger ut och redigerar artiklarna.

Ett av målen är att bygga ut en kunskapsbank för hela världen – ett mål som går hand i hand med tanken om att bidragarnas bidrag är lika mycket värda – och därför kan vem som helst skriva vad som helst och göra detta anonymt. Man behöver inte vara expert inom ämnet för att kunna skriva en artikel eller lägga till en mening, eller för den skull ta bort en – publiceringen sker direkt och utan några dröjsmål av exempelvis kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen är dock inte obefintlig – den sker bara i efterhand. Sedan är det ju betydligt svårare att hinna granska alla artiklar eftersom innehållet är långt ifrån överblickbart för en enda person. Patricia Diaz – lärare och författare till ”Webben i undervisningen” (2012) skriver om Wikipedia att, citat:

”Om hela det webbaserade uppslagsverket Wikipedia (wikipedia.org), på alla språk, vore en vanlig pappersbok skulle den bestå av 2 250 000 sidor och det skulle ta en vanlig läsare ungefär 123 år att läsa den (Socialnomics 2011)”.

(Patricia Diaz (2012, s. 41))

Det som talar för Wikipedia som söktjänst är att det här finns en diskussion om källan och om källorna! Och denna diskussion är öppen för alla att vara delaktiga i, vilket ju i sig är ganska ovanligt. Så på just denna punkt skulle man kunna uttrycka sig, kan Wikipedia inte vara mera källkritiskt – deras grundprincip är så källkritiskt som det bara går. Därför är det ganska motsägelsefullt att tala om Wikipedia som bristande i trovärdighet. Beroende på hur man ser på själva källan, kan den anses vara både trovärdig och bristfällig i trovärdighet. Med andra ord: De som menar att Wikipedia inte är trovärdigt, har både rätt och fel. Det handlar däremot inte om själva texten i sig – dokumentet, utan om med vilka bakomliggande frågor och diskussion som vi använder texten. Utan kunskapen om och diskussionen kring källans egenskaper och syfte (i detta fall Wikipedia) kan vi egentligen inte bedöma själva dokumentet/faktatexten! Nyckeln till att kunna använda källor på rätt sätt, är alltså inte att frukta den ökända klipp- och klistra metoden. Det är fel att klippa och klistra, men vi måste prata om varför det är fel och inte undvika diskussionen – och här anser många att Wikipedia kan vara till stor hjälp som plats för att träna hur man tänker källkritiskt, eftersom det är så pass transparent. Vi kan också lära oss mera om hur en källa kommer till tack vare Wikipedia, om vi jämför med exempelvis böcker och andra traditionella medier där vi bara kan se till själva slutprodukten. Detta är ju inte lika lätt på en webbplats som exempelvis Länkskafferiet, där vi bara har en träfflista som är ”trovärdig”. Vi måste studera verkliga exempel på felaktig fakta, för att kunna lära oss av dem.

Ett litet urval av webbplatser med djurfakta:

RÄDDA DJUREN – med fakta om och speciell omtanke för de djur som far illa.

”Rädda djuren” är först och främst en väldigt snygg och fräsch hemsida med fakta om djur och framförallt ett sätt och en plats att som ung ta ställning för utsatta djur. Hemsidan ”Rädda djuren” är en juniorklubb till organisationen ”Djurens rätt”. Här kan vi lära oss mer om vanliga familjedjur och om djur i lantbruket. Vi får också läsa mera om djur som exempelvis blir kläder, är med i djurförsök, blir mat, jagas och är med i underhållningsindustrin. Det som står på hemsidan anser jag personligen är anpassat för elever på mellanstadiet – texten är enkel och det är lätt att hitta på hemsidan. Det finns också genomförlig information och kontaktuppgifter för de ansvariga för sidan.

ROVDJURSSKOLAN: rovdjursfakta i olika former och på olika nivåer.

Rovdjursfakta om ”The Big 5” – våra fem största rovdjur i Sverige: Björnen, Vargen, Järven, Lodjuret och Människan. På hemsidan kan du gå till ”klassrummet” där du kan lära dig mera om rovdjuren genom att läsa, titta på filmklipp, lyssna på ljud, titta på bilder, spela spel, läsa rovdjursnyheter och fråga forskare. I ”lärarrummet” som är en resurs för läraren, finns övningar, lärarguider och information om fortbildning.

Jag tycker detta är en mycket trevlig sida! Framförallt väl anpassad för skolan med bland annat bilder som elever gratis får använda i sina skolarbeten. Ett plus är att faktatexten finns på tre olika nivåer, med en bland annat lättläst nivå i pdf-format som är enkel att skriva ut och komplett med väl avgränsade stycken och fina färgbilder. För vuxna finns hemsidan för ”Rovdjurscentret – de fem stora”, som också står bakom ”Rovdjursskolan”. Deras syfte är att sprida information om våra fem största rovdjur. Så här skriver de själva om sin verksamhet:

”Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara ett oberoende, nationellt kunskaps- och informationscenter om de stora rovdjuren. Vi vill helt enkelt vara Sveriges bästa kommunikatör och informatör i dessa frågor. Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara en trovärdig förmedlare av faktabaserad information. Därför samarbetar vi med forskare, myndigheter och en lång rad intresseorganisationer med rovdjur på agendan”.

(Rovdjurscentret De 5 Stora, 2013-04-24)

Jag uppdaterar och bygger på denna lista efter hand! Den kan göras oändligt lång!

Hälsningar,

Isabella

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!

Källkritik för klass 8B & Emma!

Hej Emma och klass 8B!

När ni läser detta har ni redan träffat mig och haft en lektion i källkritik. Jag hoppas att lektionen väckte många tankar och att ni känner att ni har nytta av det som vi tog upp tillsammans.

För att hjälpa er lite på traven i ert arbete med reportagen, har jag gjort en lista till er med länkar som kan vara bra att ha.

Ni är självklart också välkomna att titta in i bibblan, om ni vill låna eller bläddra i böckerna som jag hade med mig och visade på lektionen (eller om ni vill hitta andra lämpliga böcker när vi vet mer om vem ni ska intervjua).

Bildkälla: Klicka på bilderna, så länkas ni vidare till källan.

LYCKA TILL!

FÖRST LITE REPETITION…

Källkritik = en metod/tillvägagångssätt för att hantera hur sann/falsk en källa är.

Källa = platsen du hämtar dina uppgifter från. En källa kan vara muntlig, skriftlig eller materiell. I en intervju är den som blir intervjuad din muntliga källa, medan exempelvis Nationalencyklopedin är din skriftliga källa. En arkeolog som hittar ett fynd har däremot en källa som är materiell till typen. Tryckta källor/böcker är statiska, medan elektroniska källor på nätet faktiskt är föränderliga över tid, dynamiska. Det är därför extra viktigt att notera när du hittade informationen på ex. Wikipedia.

Så egentligen kan man säga att det inte finns någon begränsning för vad en källa är, så länge den består av någon form av information. Källor har olika egenskaper och ska därför behandlas utifrån det. Men trots dess olikheter, finns det några frågor som man enkelt kan ställa sig för att försäkra sig om källans trovärdighet etc. Nyckeln till att tänka källkritiskt är egentligen att vara nyfiken! Källkritik handlar om att du ställer ett antal frågor för att själv skapa dig en egen uppfattning om källan och om du anser att du kan lita på den.

VEM STÅR BAKOM KÄLLAN?

VARFÖR ÄR KÄLLAN SKAPAD?

Primärkälla = ex. er mormor eller morfar som berättar hur det var att leva på 50-talet i en intervju. Ni kan tänka på ex. en utredning av ett brott och tänka på primärkällan som ett ögonvittne. Ni får tillgång till den primära informationen och den informationen är väldigt värdefull, eller hur?

Men även en primärkälla ska granskas på samma sätt som vilken annan typ av källa. Även en primärkälla kan ju vara partisk till exempelvis en produkt, eller hur?

Sekundärkälla = en sekundärkälla skulle då kunna vara din mamma som berättar om något som din mormor har upplevt. Det skulle också kunna vara en person som har hört ögonvittnet säga något och återger informationen exempelvis för en journalist i en intervju.

Här blir det viktigt att få in fler vinklar på den fakta du vill få fram. Få in så många perspektiv på faktauppgiften som möjligt, för att öka värdet på din sekundärkälla!

Tredjepartskälla = Återger vad sekundärkällan har meddelat. Du berättar kanske vidare för klassen vad din mamma har berättat om din mormors barndom. Man använder sällan en tredjepartskälla som källa för ett arbete, eftersom informationen har tagit en så lång väg och vi inte kan vara säkra på källans trovärdighet.

Jämför med en kriminalares arbete i en utredning… Visst väger ögonvittnenas vittnesbörd allra tyngst? Vi är inte lika intresserade av vad en granne till en granne har sagt om det som hände…

Oberoende källor = försök alltid kolla av med en annan, oberoende källa, så att du har minst två olika källor på en faktauppgift (alltså två källor som är oberoende av varandra). Annars finns risken att de är partiska eller på annat sätt är okritiska. Tänk alltid som journalisterna eller kriminalarna som vill ha in så många olika perspektiv som möjligt.

Se upp med:

Vinklad information = Nästan all information är vinklad. TA REDA PÅ HUR DEN ÄR VINKLAD.

Rykten och förtal = Nätet är en plats där rykten och förtal sprids lätt. Det som är farligt här, är att vi har en tendens att tro på informationen om tillräckligt många hävdar samma sak. Var kritisk och ha en neutral inställning till ryktesspridningar. Jämför med hur det fungerar på facebook eller twitter, där meddelanden lätt cirkulerar och vandrar utan att någon egentligen ifrågasätter dem. Varför? Detta är en intressant fråga!

Politisk propaganda = Här kommer det till rent och skärt tyckande och ofta kan vi inte veta om det som sägs är sant. Jämför därför istället med motståndarsidornas budskap.

Vilseledande innehåll = allt är inte som det ser ut att vara. Med teknikens hjälp kan vi bli vilseledda. Jag tänker framförallt på falska nyheter och reklamkampanjer och filmer.

Oseriösa kommersiella aktörer = se upp med bedragarna på internet. Här om dagen fick jag personligen ett DM på twitter som visade sig vara ett försök att komma åt mitt personliga lösenord.

Censur & yttrandefrihet = i en del länder i världen existerar inte yttrandefrihet på samma sätt som i Sverige, där vi lever i en demokrati. Tänk på att informationen kan vara censurerad.

Utan källkritik = kan du bli lurad. Du kan också medverka till att sprida vidare falsk information!

Vad är egentligen internet? = Internet är ett internationellt nätverk av sammankopplade datorer som kommunicerar med varandra. Informationsmängden är enorm och går egentligen inte att överblicka. Man talar om den ”ytliga” webben och den ”djupa” webben (”djupa” webben = ej indexerbar etc.).

Vad är egentligen Wikipedia och varför rankas den så högt i Googles sökträffar?

Wikipedia är en fri encyklopedi med en vision om att alla ska få lika tillgång till information. Alla kan bidra med informationen och man behöver inte vara inloggad eller ha ett konto. Informationen och bilderna ligger också under CC-licensen erkännande, lika, vilket betyder att du inte behöver fråga om lov för att få använda en bild till exempel. Wikipedia drivs av en stiftelse med hjälp av donationer, som mestadels är privata.

Anledningen till att Wikipedia rankas så pass högt, är att de har så många in-länkar till webbplatsen. Länkarna spelar alltså en väldigt stor roll för hur högt man rankas i Googles sökträffar. Det är viktigt att diskutera Wikipedia som källa och viktigt att se Wikipedia som en kanal, en startpunkt för vidare information i ett ämne. Ange därför helst inte Wikipedia som källa, utan gå vidare till de källor en artikel hänvisar till (För att lära er mera om detta, finns en utmärkt film om detta på Webbstjärnan med Kristina Alexanderson).

Fördelar med källkritik på nätet är framförallt att det går snabbt att hitta olika källor. Du kan också enkelt vända dig till experter i olika ämnen för att kontrollera om faktauppgifterna stämmer eller inte. Det kan också vara enkelt att spåra en uppgift på nätet.

MER OM KÄLLKRITIK

Genomskåda mediebruset – UR

Kolla Källan

Mediekompass

Lärarmaterial – Mediekompass

Lektionstips – Mediekompass

Mediekompass för unga

It i skolan – Skolverket

Webbstjärnan

Källor och källkritik

Hur elever på gymnasiet tänker kring källkritik

Källkritik på internet

Fakta om källkritik

UPPHOVSRÄTT & CC

Kolla Källan skriver om Wikipedia mm.

Hitta ”fri” musik/ljud/samplingar

Upphovsrätt – Kolla Källan

Vad är CC? – En liten film från Webbstjärnan

Upphovsrätt – En liten film från Webbstjärnan

BILDER

Hur är det egentligen med Googles bilder?

Bildmanipulering

Bildkritik

Bildanalys – Mediekompass

Upphovsrätt på webben

Fria bildarkiv

WIKIPEDIA & ANDRA ALTERNATIV…

Även om Wikipedia har sina fördelar, ska man helst göra till vana att kolla av om det finns en annan källa som säger något om den information du söker, så att du har olika och oberoende källor att jämföra en faktauppgift med.

Ni som har lånekort på biblioteket, har också gratis tillgång till uppslagsverket Nationalencyklopedin online. Ni har alltså tillgång till NE via kommunbibliotekens datorer. Det jag nämnde under lektionen idag angående åtkomst av NE hemifrån var felaktigt. Det går tyvärr bara att nå NE via bibliotekens datorer och alltså inte hemifrån.

Det går inte att komma åt NE på skolans datorer, eftersom skolan inte prenumererar på NE. Ni går alltså via kultur/kommunbibliotekens inlogg.

Här hittar ni andra bra databaser och digitala tjänster (utan kostnad) hos våra kommunbibliotek.

Wikis och wikipedia i undervisningen

Vad är Wikipedia? – En liten film från Webbstjärnan

Nationalencyklopedin

Länkskafferiet

MATERIAL

CC guide för lärare

Lathund i källkritik – Skolverket

Lathund för källförteckning

LEKTIONSTIPS

Temapaket källkritik

Wikipedia i skolan – lärarhandledning

Handbok ”Expert på medier”

Ett exempel på en källa och dess bakgrund

ÖVNINGAR

Övningar – Webbstjärnan

Övningar – Blekinge Folkhögskola

Lektionsförslag på källkritik

Övningar – Bessemerskolan

Övningar – Infokoll

Övningar – Lärcentrum Trollhättan

Analysera media

RELEVANT FÖR ERA REPORTAGE…

SR Minnen

Ett radioprogram (på radio och nätet) som uppmärksammar händelser från åtta decennier tillbaka i tiden, dygnet runt.

Här finns ALLT!

Du kan lyssna när som helst och så mycket du vill och enkelt söka fram det årtal du är intresserad av, alternativt söka ämnesvis eller på person.

Barnsköterska. 1940-tal. SVT Bild.

Kvinna framför spegeln med skönhetscreme i ansiktet. 1956. SVT bild.

Martin Luther King tar emot Nobels fredspris ur kung Olavs hand i Oslo 1964. Scanpix.

Böcker & Tidskrifter

Minnenas journal – en nostalgisk tillbakablick i varje avsnitt… Tidskriften finns att låna och bläddra i på biblioteket i Blomstermåla. En bläddervänlig tidskrift med både inspiration i bilder och faktabaserad text.

Modebibeln – Mode speglar också den tid vi lever i och de värderingar har. I denna boken blir det tydligt för den som läser och bläddrar sig framåt, hur politik, arkitektur och garderob faktiskt hör samman, även om de tycks vara så vitt skilda företeelser.

Modebibeln är en tillbakablick på åren från 1867-nu och skildrar det svenska modet ingående.  I avsnittet ”tanter, tonåringar & 3T” skildras bland annat 50-talet som ”decenniet då tonårsmodet lanserades”.

Stock Image

På bibblan finns också (ovan) små, kvadratiska fotoböcker fullspäckade med foton som skildrar årtiondena på 1900-talet.

Fotot står i fokus och därför kanske dessa böcker lämpar sig bäst för inspiration och som ingång för ett valt årtionde. Men säkert kan de komma till nytta för er. I vart fall trevliga att bläddra i!

Bloggar för inspiration

Mirjams Kafferep

Vill du veta hur unga kvinnor och män levde på 30-, 40-, 50-talen, är det snabbaste sättet att hälsa på hos Mirjam på hennes blogg. Hon klär sig helt och hållet tidstypiskt för de olika decennierna, mestadels 30, 40 & 50-tal och går in helhjärtat för det autentiska. Hon inte bara klär sig och inreder hemmet som förr, utan dansar också som de gjorde förr (lindy hop och jazz).

Genom hennes blogg hittar ni ut till fler nostalgi-bloggar under fliken ”favoriter”.

HANDLEDNING I BIBBLAN!

Dag: Måndagar from. 21 januari

Tid: 9.25-10.45

Plats: Biblioteket, Blomstermåla

Från och med nästa vecka, kommer jag att vara i bibblan den tid då ni har lektion på måndagarna mellan 9.25-10.45. Undrar ni över något eller vill ha individuell handledning för att söka fram material, både på nätet och i biblioteket, får ni jättegärna ta hjälp av mig då.

Jag finns också hela fredagen i biblioteket!