Kategoriarkiv: KRÄNKNING PÅ NÄTET

Förebyggande arbete online!

Nästa vecka kommer kuratorn och jag att ha en fortbildningsträff kring sociala medier för föräldrar till barn i årskurs 7 på Krungårdsskolan. Vi kommer inleda träffen med ett litet utbildningsinslag med information om populära appar/sociala medier hos barn och unga, statistik, lagstiftning, säkerhetsfrågor med mera. Innehållet är helt och hållet utformat efter önskemål från föräldrarna och vad de känner att de vill veta mer om!

Följ vårt arbete online på vår nystartade Facebook-sida ”Skolbibliotekarie & kurator i samverkan”!

Fb sida skärmdump

Där kan ni även anmäla er till våra kommande evenemang, läsa mer om vad som är på gång på vår skola och ta del av länkar och intressant läsning kring sociala medier, medie- och informationskunnighet, förebyggande arbete, elevhälsa, nätmobbning med mera! Vi vänder oss framförallt till föräldrar, elever och skolpersonal på vår skola, men alla är välkomna att ta del av vårt arbete.

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!

Framtidens bibliotek 2015!

bild-1

På tisdagen åkte jag tillsammans med bibliotekarierna Alexandra Karlsson från Värnamo, Inga Andersson från Jenny Nyströmsskolan och ikt-pedagogen Hanna Carlsson till Stockholm för höjdpunkten ”Framtidens bibliotek” – en tvådagarskonferens som sätter bibliotekets roll och funktion i framtiden i fokus (anordnades av Conductive).

Moderatorer under konferensen var Rebecca Borg och Eric Haraldsson från Växjö som förra året fick det fina priset ”Årets skolbibliotek” – och de axlade verkligen rollen som moderatorer med bravur – härligt glada, finurliga och kloka! De gjorde verkligen en fin inramning och jag fick massa bra tips på fiffiga digitala verktyg (ex. AnswerGarden) att använda för kartläggningar, utvärderingar och samtalsdiskussioner. Fotot ovan är taget efter en av våra gruppdiskussioner där vi fick spåna fritt kring ”framtidens bibliotek” och hur vi vill att det ska vara och se ut. Ord som skrevs in många gånger av flera personer växte, men det var ”småorden” som var de klurigaste och fiffigaste. Vad sägs till exempel om: ljudbok på toaletten, boka en filosof, förfest på bibblan, pop up bibliotek och nischade bibliotek?

Om ni är nyfikna på hur samtalet gick under konferensen, är ett tips att följa det på twitter via hashtaggen #framtidens bibliotek.

Under första dagen tyckte jag det var speciellt intressant att höra arkitekten Peter Sahlin berätta om arkitektur i lärande och kreativa miljöer och hur han tillsammans med sina inredningsarkitekter designat Lidköpings nya stadsbibliotek och tack vare effektiva och funktionella lösningar lyckats stärka verksamheten genom att få nya låntagare och fler aktiviteter. Med hjälp av Google maps & streetview tog han oss med in i byggnaden och visade oss runt i alla underbara rum.

Det var också spännande att höra den danska barnbibliotekarien Jörgen Ledet berätta (på danska såklart = vi fick koncentrera oss rejält för att förstå) om deras läsfrämjande insatser för barn och ungdomar från 0 år och uppåt. De ägnade mycket tid åt att att exempelvis besöka områden som var särskilt utsatta socioekonomiskt genom att göra hembesök och dela ut bokpåsar och bokryggsäckar till barnen och deras föräldrar. Han berättade också att de ordnade med något som de kallade för ”book walk & talk”, som jag blev nyfiken på! Det är lite samma upplägg som för en blixtdejting – alla får cirkulera runt i ett stort rum och under en kort stund berätta för varandra om en bok de har läst. På så vis får alla boktips av varandra! Smart!

Jag hade också glädjen att lyssna till Hanna & Inga när de berättade om införandet av 1:1 på Jenny Nyströmsskolan i Kalmar där de både arbetade tillsammans som gymnasiebibliotekarier. Det var jätteintressant att lyssna till hur de resonerade kring hur 1:1 har utvecklat verksamheten och bibliotekarierollen. Jag beundrar verkligen Hanna & Inga mycket och de är verkligen ett perfekt team! Synd att de inte arbetar tillsammans längre. Hanna jobbar ju numera på Av Media i Kalmar som ikt-pedagog.

bild-3

Dagen avslutades med att Rebecca och Erics rektor Eva-Lotta Carlsson på Centrumskolan utifrån skolledarens perspektiv pratade om ”Nutidens skolbibliotek för framtidens medborgare”. Hon började sin presentation med att säga att hon arbetar på världens bästa skola och det var faktiskt svårt att inte få tårar i ögonen när hon pratade om sin skola och hur hon ser på sin roll som rektor. På Centrumskolan är en tredjedel av eleverna helt nyanlända och området där skolan är belägen i Växjö är det fjärde tuffaste området om man ser till socioekonomiska faktorer i hela Sverige. Eva-Lotta ser det som sin viktigaste uppgift att få dem att känna att de varenda dag, när de går hem från skolan ska känna sig som lyckade människor trots att de ser sig som andra klassens medborgare och hon menar att skolbibliotekariens expertkunskap är oumbärlig i detta arbete. Som rektor har hon ett stort ansvar att legitimera skolbibliotekarierna genom att till exempel ha med dem i skolans ledningsgrupp, men hon menar samtidigt att skolbibliotekarierna också måste ansvara för att legitimera sig själva. Hon menar bestämt att lärarkompetensen inte är den enda som ska finnas på en skola – det räcker inte i en modern och kulturprofilerad skola.

Efter Eva-Lottas föreläsning var det många spontana reaktioner och frågor som lyftes där vi bland annat kom fram till att rektor och skolledare ofta behöver ruskas om (= fortbildas, utbildas i frågan kring skolbibliotekariens kompetens i skolan och hur lärare och skolbibliotekarier kan samverka) och att det är skolbibliotekarien som då kan agera ”omruskare”.

bild-2

Direkt på torsdagsmorgonen den 29 januari var det så dags för mig att kliva upp på scenen och föreläsa! Spännande, pirrigt och väldigt roligt! Under cirka 40 minuter berättade jag om hur jag använder sociala medier som verktyg för att synliggöra mig själv och skolbiblioteksverksamheten ytterligare (bloggen Bibblabella, twitter och instagram). Jag berättade också om hur jag som skolbibliotekarie samarbetar med kuratorn och elevhälsan i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling (nätmobbning & traditionell mobbning). I detta arbete tycker jag det är så oerhört viktigt att man sätter samtalet med barnen och ungdomarna i första rummet. Just därför avrundade jag min presentation med att stanna upp vid och zooma in citat som sagts i samtal mellan mig och eleverna, när vi har pratat om sociala medier och nätmobbning. Många av citaten talar så starkt för sig själva, är underfundiga, kloka och väldigt träffande. Vi har så mycket att lära av barnen! Här är ett av citaten som sagts av en flicka i klass 3:

”Ibland kan man känna av grupptryck. Om man inte har till exempel Facebook eller Instagram, brukar dom säga att då har du ingen barndom”.

Och på tal om det! Parallellt med min föreläsning i Stockholm, är jag och en av kuratorerna på mina skolor i full färd med en förebyggande insats kring sociala medier i klass 4, 5 och 6 på Fliseryds skola. På torsdag träffar vi eleverna för andra gången och kommer då bland annat att fördjupa de diskussioner som vi hade sist med dem, men även låta eleverna få göra en film som vi ska visa för deras föräldrar under det föräldramöte som vi ska ha vecka 7. Vi började förra lektionen med att kartlägga vilka sociala medier som barnen använder. Tavlan fylldes på med nya ord i snabb takt och vi vuxna insåg att vi hade mycket att läsa på om! De sociala medier som har en grön plutt framför sig, enades eleverna om var de som var mest populära.

bild-4

Så använder unga sociala medier – aktuella undersökningar & föreläsningar i ämnet

MITT FÖRSTA INLÄGG EFTER sommarens ledighet, kommer beröra ämnet ”unga och sociala medier”. Här kommer lite tips på aktuella undersökningar, föreläsningar och läsning i detta mycket viktiga ämne!

Så använder unga sociala medier

Urplay hittar man många bra föreläsningar som berör skolbibliotekarien och lärarens arbete. Bland annat kan man lyssna på Olle Cox från Friends som berättar mer om hur unga använder sociala medier och hur vi som skolpersonal kan arbeta förebyggande med detta. Några av de kanske viktigaste punkterna som tas upp under föreläsningen är:

”Prata med barn och unga hur man är schysst på nätet.

– Visa intresse och skaffa kunskap.

– Barn gör som du gör! Var en positiv förebild!

– Var en klok nätguide och sätt rimliga gränser.

– Barn behöver stöd. Lyssna och agera”.

Citat: Olle Cox

Mycket av detta arbete görs redan, men behöver enligt Olle också aktualiseras. Han berättar under föreläsningen, att det här med kränkningar på nätet långt ifrån är en nyhet, men att det hände någonting efter ”Instragram-upploppen” i Göteborg 2012. Undersökningar visar att barn och unga känner sig osäkra på vem de ska vända sig till om det skulle hända något. Samtidigt visar samma undersökningar, att hälften av lärarna inte arbetar förebyggande, trots att skolan har ett ansvar vid nätkränkningar. Barn och unga behöver vuxnas stöd, de behöver få verktyg och utveckla kompetenser för att kunna handskas med kränkningar på och utanför nätet. Vuxna kan bidra med otroligt mycket. ”Vi har en social kompetens som vi måste bidra med”, säger Olle Cox. Ett exempel på hur man kan arbeta förebyggande, kan vara att i skolan diskutera olika scenarier och verkliga ”case” tillsammans. Lyssna på föreläsningen med Olle Cox! Det sägs otroligt mycket som är viktigt för all skolpersonal att ta till sig av.

AKTUELL UNDERSÖKNING & MER LÄSNING I SAMMA TEMA:

EU Kids Banner Large

 

 

 

 

EU Kids Online
Några intressanta resultat som ses i EUKOs senaste undersökningar är bland annat att:

– ”Barn och unga redan har befintliga strategier för hur man handskas med negativt innehåll på nätet.

– Förutsättningarna på och utanför internet hör samman.

– Saknar barnen en verktygslåda för att kunna handskas med saker utanför nätet, saknar man dem även på nätet”.

Citat: Olle Cox

Skolverket

Klicka dig vidare under Skolverkets flik ”Skolutveckling” och läs mer om ”Källkritik och säkert internet i skolan”. I den senaste undersökningen (2013) kan man bland annat läsa om en ökad tillgång till datorer och internet i skolan, samtidigt som behovet av undervisning i källkritik för elever och kompetensutveckling för personal ökar.

Fler länkar till undersökningar om it-användning, informationssökning och källkritik som Skolverket har sammanställt, hittar ni HÄR.

ANDRA BRA LÄNKAR I ÄMNET:

Mediebarn

Friends

Internetforskning

Internetstatistik

Nordicom

Ann Frisén

Elza Dunkels forskningsblogg ”Nätkulturer”

Skamfläck: Om sexualitet och ungdomsprostitution

Skamfläck

Handlar om tre ungdomar som inte verkar skilja sig från mängden utåt sätt. Men under den kontrollerade ytan kämpar Sandra, Nadja och Jocke med att dölja hemligheten om ett liv som prostituerade. De finns på riktigt och har berättat om sina liv för författaren och journalisten till boken: Caroline Engvall – som tidigare varit aktuell med ”17 år till salu” under samma tema. Caroline Engvall minns vi (80-talister) som chefredaktör för ungdomstidningen ”Frida” på slutet av 90-talet och början av 00-talet. Som journalist har hon nischat in sig på unga tjejer och deras förhållande till sex som självskadebeteende. HÄR och HÄR kan ni läsa mera om henne.

Hennes viktiga arbete med att nå ut till ungdomar som är drabbade går också att följa på nätet, på intetillsalu.se. Sidan riktar sig till ”unga som gör sig själva illa med sex” (citat hämtat från Caroline Engvalls officiella hemsida 26/6-2013: http://www.carolineengvall.se/). Med ”14 år till salu”, ”Skamfläck” och sidan ”Intetillsalu” ger hon verkligen perspektiv på ungas relation till sex. Här finns hjälp att få för dem som har svårt att orka ropa på hjälp, på grund av att man kanske känner en stark skam eller skuld kopplat till detta.

Jag läser Skamfläck, men orkar inte mera än korta stycken och lite åt gången. Boken är baserad på ungdomarnas berättelser ur deras liv – Sandra, Jocke och Nadja finns någonstans därute och det här är deras liv. Klumpen i halsen växer, liksom obehaget – det här är någonting som händer i vårt moderna samhälle i Sverige.

Många vill blunda för detta faktum och kan kanske inte eller vill inte ta in det helt och fullt. Men detta händer våra barn och ungdomar idag – och alla samhällsklasser finns representerade. Alla borde läsa någon av Caroline Engvalls böcker och prata med ungdomarna om detta!

”14 år till salu” och ”Skamfläck” läses mycket av våra högstadieelever på skolan. De lånas flitigt och är lite nötta i kanterna – det syns att många har lånat boken och delat några timmar av sin tid och sina tankar med ungdomarna i boken. På så vis stannar inte berättelserna där och samlar damm eller förblir olästa, vilket är en tröst i allt det mörka! Det är alltid ett första steg att berätta, att våga ta det steget och att någon lyssnar.

Citat ur ”Skamfläck” (s. 7):

”Man känner skuld för att man är den som initierat något, man bad om det. Att se att man var ett barn och att den vuxne alltid har ansvaret i den relationen är det svåra. Därför bär man alltid på skammen för att man är något som samhället tycker illa om. Det finns medlidande och på ytan en offersyn men i själva verket blir man äcklig och något som är smutsigt. Man blir ju en del av själva handlingen”.

KOPPLING TILL SKOLÄMNENA:

Ungdomsprostitution, ungas relation till sex som skadebeteende och liknande ämnen är jätteviktiga att ta upp med barn och ungdomar. Jag har tidigare pratat källkritik med sexor, åttor och nior med koppling till integritet, grooming, kränkning och sex och samlevnad – så dessa frågor kan tas upp både inom NO- och SO-ämnena, exempelvis när eleverna läser ”Sex och samlevnad”.

Några förslag till material och vidare läsning samt underlag för diskussion i ämnet!

Skamfläck – Caroline Engvall

14 år till salu – Caroline Engvall

Se mig – unga om sex och internet (2009). Ungdomsstyrelsen (finns att läsa online, pdf)

Surfalugnt.se

Medierådet.se

Polisen.se

Ungdomsstyrelsen.se

BUP.se

Hopp.org

Bris.se

rodasidorna.se

Killfragor.se

tjejjouren.se

krankt.se

umo.se

intetillsalu.se

Källkritik med årskurs 5 & 6 i Fliseryd

Idag var det dags att träffa årskurs 5 och 6 i Fliseryd för en första genomgång av ”källkritik och integritet”. Vi började med att prata om detta:

– Integritetsfrågor online (på nätet) kontra offline (utanför nätet).

– Vad ”personlig integritet” är för något och att vi som människor kan bli kränkta.

– Att man inte bör ange till exempel Wikipedia som källa och varför det är så viktigt att notera hur aktuell källan är.

– Det glapp som finns i svensk lagstiftning i samband med kränkningar på nätet.

– Hur man presenterar sig på internet och vad som bör lämnas ut/inte lämnas ut?

– Hur man undviker att råka ut för obehagliga situationer på nätet och i verkliga livet (om man har lagt ut personliga uppgifter på nätet och ändå vill vara anonym).

– Hur man kan undvika nätmobbning.

– Hur man ska lösa konflikter (offline, ”face to face” med endast de inblandade närvarande).

– Att det har blivit allt vanligare att man faktiskt lämnar ut personlig information till någon man inte känner, både på nätet och på exempelvis gatan. Detta är ett stort problem, eftersom det också blir vanligare med exempelvis kapade konton, personnummer och andra personliga uppgifter.

– Instagramupploppen i Göteborg strax innan jul 2012 och andra exempel på instagramkonton som har publicerat kränkande innehåll mot barn och ungdomar. Hur kan man skydda sig? Vad hade tjejerna kunnat göra?

– Skillnaden mellan att skriva privat och personligt och var gränsen egentligen går.

Vi avslutade med att sammanfatta det vi hade pratat om och gjorde en ”mind map” tilllsammans:

– Lämna inte ut för mycket personlig information, som exempelvis ditt telefonnummer.

– Tänk dig för innan du publicerar något på internet, till exempel en bild, text eller dagbok.

– På internet kan en bild eller text spridas vidare fort och vi har ingen kontroll över detta.

– ”Alla kan se allt”.

– Allt finns kvar.

– Lita inte på alla källor, på allt och alla.

– Var försiktig med vad du lägger ut, vad du säger eller skriver.

– Typ av källa – går den att lita på?

– Var försiktig med vem du addar/lägger till i olika forum och på sociala nätverk.

– Alla är inte den de utgör sig för att vara. ”Lisa – 14 år, kan vara Thomas 40 år”.

– Tänk efter noga innan du skaffar ett konto i olika nätverk och läs avtalen. Vad säger jag ”ja” till?

– Du behöver inte delge alla dina åsikter. Tänk på att något du skriver kanske kan såra eller uppfattas negativt och misstolkas. I det skriftliga språket finns ju ingen markör för ex. ironi. Det är lätt att missförstå när man inte kan höra personen, väga in hela sammanhanget eller syftet. Vi kan inte veta om personen skämtar eller menar allvar.

– Hur aktuell är informationen jag använder?

– Samla bevis (spara sms, bilder, ta skärmdumpar på konversationer etc.) för att förebygga nätmobbning.

– Dubbelkolla med andra källor eller någon som är duktig i ämnet.

Nästa gång jag träffar årskurs 5/6 i Fliseryd blir tisdagen vecka 21 och då kommer vi att gå igenom mera ”hur” man går till väga för att hitta tillförlitliga sidor och källor, hur man kan jämföra olika webbplatser, hur google och wikipedia fungerar med mera.

Till denna lektion använde jag följande material (klicka på den röda texten, så länkas du vidare till dokumenten i pdf-format):

”Schysst på nätet”– en pedagogisk handbok om mobbning (Friends & Telia, 2008)

Jag ❤ internet  – dina rättigheter och skyldigheter online (Statens medieråd, 2013)

Vuxenvärlden, hallå! – Ett diskussionsmaterial kopplat till ”Ungas integritet på nätet” (Stiftelsen för internetinfrastruktur, 2008)

Att ange källor i skolarbete (Celsiusskolans biblioteksgrupp, Våren 2006)

Hälsningar Isabella

Källkritik för åttorna med koppling till NO-ämnena och Sex & samlevnad

Snart är det dags att träffa åttorna på Krungårdsskolan igen – men denna gången är det inte för SO-ämnena som jag gör en koppling till källkritiken, utan för NO-ämnena under temat ”Sex och samlevnad” som de ska läsa. Det kommer bli fokus på integritetsfrågor, kränkningar på nätet och i olika sociala nätverk, grooming etc. med tid för diskussionsfrågor i slutet av lektionen och en genomgång av tillförlitliga webbplatser som knyter an till NO-ämnena i allmänhet, men även sådant som berör ”Sex och samlevnad”. Eleverna ska i detta arbetsområde kunna se om det finns koppling mellan synsätt på ”Sex och samlevnad” och faktorer som exempelvis: kvinnosyn, religion, raspolitik, makt, ekonomi och etnicitet med mera – Här kan källkritiken utgöra ett stöd och en metod för tillvägagångssätt att diskutera dessa frågor och att upptäcka eventuella mönster.

Tack vare mina skolbibliotekarie-kollegor på ”Skolbiblistan” (forum och maillista som Skolverket ansvarar för, för framförallt skolbibliotekarier inom grundskola och gymnasium) kommer här två tips på hur man kan arbeta med ”Sex och samlevnad” och källkritik i skolan:

1. Katarina Hjärpe ger tips på tre olika sidor på nätet som kan respresentera tre olika perspektiv på ”Sex och samlevnad”. Så här skriver hon på Skolbiblistan:

”Jag tycker att sidan christiananswers.net är djupt fascinerande för den som vill läsa hur bokstavstrogna amerikanska kristna ser på saker och ting, bland annat sex och samlevnad.
Vill man ha någon väldigt sexliberal finns t.ex. kolumnen Savage Love: http://www.thestranger.com/seattle/SavageLove
Mer mittemellan och någorlunda trovärdig är väl RFSUs sida: http://www.rfsu.se/”
(Katarina Hjärpe, Skolbiblistan 2013-04-02)

2. Diskutera abortfrågan med hjälp av webbplatser som representerar olika synsätt och perspektiv på frågan. Så här skriver Astrid Tengelin om henne tips:

”Jag gjorde ett intressant nedslag i källkritik utifrån Länkskafferiets samling under fliken abort. Den andra länken som ligger uppe där heter ”Ja till livet”, som är motståndare till abort. det var givande att i helklass ta reda på vilka som egentligen ligger bakom denna informationen och vad de står för. De säger sig t.ex. vara religiöst och politiskt obundna men har religiösa citat på hemsidan. Vi diskuterade även kring varför Länkskafferiet valt denna länk.
Det var en hel del som var svårt, till exempel hade inte alla i år 8 koll på vem namnen bakom de religiösa citaten. Bra att göra i helklass för att demonstrera avsändare, tendens och granskning av ursprunglig källa”.
(Atstrid Tengelin, Skolbiblistan 2013-04-03)
LÄNKLISTA FÖR SEX OCH SAMLEVNAD:
1. RFSU – Riksförbundet för Sexuell Upplysning
RFSU
HÄR finns RFSU:s frågelåda med arkiverade frågor efter olika kategorier samt möjlighet att frågor egna frågor. RFSU har också en chatt på måndagar kl. 19-20. Den är öppen för alla och frågorna som ställs kan inte ses av någon annan än den som ställer frågan. Du får svar direkt.
Förbundet fyller 80 år och grundades redan 1933. De vill bland annat med sin verksamhet:

Lästips på RFSU:
Sex och politik

Sex och samlevnad

Litteraturtips för ungdomar

2. Okejsex – kampanj om sexuellt våld
Så här kan man läsa om ”okejsex.nu” på deras hemsida:
”Operation Kvinnofrid startade hösten 2007 okejsex.nu, en kampanj om sexuellt våld. Målet med kampanjen var att synliggöra och att öka medvetenheten om olika former av sexuellt våld och om problemets omfattning”.
Målgruppen är ungdomar i åldern 15-30 år, men i synnerhet vänder man sig till ungdomar. Deras budskap lyder:

3. UMO – Din ungdomsmottagning på nätet

Så här skriver UMO om sin verksamhet och webbplats:

”UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer. Bakom UMO står alla landsting och regioner”.

Lästips på UMO:

Prostitution och sex mot ersättning

Våld och kränkningar

Sexuella trakasserier

Homo- och bifobi

Förväntningar på tjejers och killars sexualitet

Queer – att bestämma själv

Jämställdhet

4. RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

”RFSL bedriver sexualpolitisk verksamhet med uppgift att påverka myndigheter och bidragsgivare när det gäller frågor som rör hiv och hbt-personers hälsa i övrigt”.

Lästips på RFSL:s hemsida:
Fakta om
5. RFSL Ungdom
”Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter” arbetar sedan 1999 för:

6. Dina rättigheter
Läs mer på deras hemsida om:
7. Killfrågor
killfrågor.se - pratkompis på nätet


8. Tjejjouren

”Tjejjouren” är ”Killfrågors” motsvarighet för tjejer och:

”Har funnits sedan mars 2010 och har cirka 14000 unika besökare i veckan. Tjejjouren.se har inget kommersiellt syfte. Målet är att nå ut till så många tjejer som möjligt med stöd och pepp. Tjejjouren.se ska vara en trygg plats som rustar unga tjejer i ett ojämställt samhälle”.

Läs mer på Tjejjouren om:
Tjejguiden

Frågelådan

Tjejjourerna (det finns ca 60 stycken runt om i landet)

Kontakta en jour!

9. Machofabriken
Vad är Machofabriken?
 
10. Vårdguiden – Sex och relationer
På Vårdguidens tema-sida om ”Sex och relationer” finns också svar på vanliga frågor om sex, kärlek och förhållanden.
Det kan till exempel handla om preventivmedel, relationer, könssjukdomar, sexuell läggning och könsidentitet. Här kan man också beställa hem ex. klamydiatester och hitta mottagning för vaccination mot livmoderhalscancer.
BOKTIPS:
Skönlitteratur:
Katarina Janouch – författare, sexrådgivare och journalist, har skrivit ungdomsserien ”Lust & Längtan”. Så här skriver Johanna Lindbäck i sin recension av första boken i serien, ”Amandas bok”:
”Jag gillar idén bakom ”Amandas bok”. Huvudpersonen, Amanda alltså, är femton, har inte haft sex än och tänker massor på första gången. Hur gör man? Hur känns det? Vem kan man prata med om det för att lära sig? I brist på rätt person för prat försöker hon researcha på nätet, hittar till gamla romanklassiker av Suzanne Brögger och Erica Jong och sådär.
Samtidigt som denna research pågår tänker hon på Axel, en kille som hon kände när hon var liten, sen flyttade han bort några år, men nu är han tillbaka i hennes klass. Och tyvärr inte alls sig lik. Störig, jobbig, gapig, elak. Men ändå är det ju som Axel? Ibland kanske?”

Pojkarna av Jessica Schiefauer.

HÄR kan ni läsa min recension av boken!

HÄR kan ni läsa Linda Odéns recension och tankar kring hur man kan använda ”Pojkarna” i skolan, för att diskutera frågor som:

”Hur får man vara? När är man barn och när blir man vuxen? Får/kan tonåringar leka? Vilka förväntningar har vi på tjejer och killar? Vilka stereotyper och könsroller finns? Under läsningen kan vi fundera kring hur dessa flickor är och hur de bemöts av skolans killar. Här tycker jag att även Schiefauers text är lite väl styrd av stereotypa föreställningar kring kön, men det hindrar inte att boksamtalen kring texten kan bli spännande”.

(Linda Odén, Ordklyverier 2011-08-18)

Facklitteratur:

”Killar, målbrott och pubertet” av Pia Höjeberg.

”Broschyren Killar, målbrott, pubertet handlar om vad som händer när killar kommer i puberteten. Kroppsliga förändringar beskrivs, och mer ingående hur könsorganet fungerar. Även hur tankar kring sexualitet kan vara för killar i puberteten. En kort text om tjejer i puberteten finns också med”.

”I en klass för sig” av Fanny Ambjörnsson

”Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I ”I en klass för sig” – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor”.

Genusboken av Johanna Nihlén & Sara Nilsson

”Pojkflickor, bögskräck, smyggråt och regnbågsfamiljer. Här är boken för alla ungdomar mellan 14 och 19 år. Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok kring genusfrågor och jämställdhet. Texten varieras med faktarutor, intervjuer, jagberättelser och diskussionsfrågor. Det finns också ordförklaringar och register”.

Genusboken

”Vadå feminist” av Lisa Gålmark

”En positiv, praktisk bashandbok för skeptiska, okunniga, frågande eller bara nyfikna unga som vill veta vad det här med feminism egentligen handlar om (…)

Om sex och idrott, politik och våld. Och mod att våga säga ifrån, tycka, höras. Att ta den plats i samhället man har rätt till! Från 12 år och uppåt”.

Omslagsbild

”Fittstim” av Linda Norrman Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg

Omslag Fittstim

”Respekt – en sexbok för killar” av Inti Chavez Perez

Respekt : en sexbok för killar

”Hur har man sex första gången? Och första gången, förresten, kan man ha sex ”första gången” flera gånger? I sin bok ”Respekt En sexbok för killar” tar Inti Chavez Perez upp frågor om sex ur unga tonårskillars perspektiv. Från det första ögonblickets spänning, till att vara ihop under en längre tid. Här finns tips om hur man flörtar, hur man hånglar, hur man kan kysser och hur man kan ha sex på flera olika sätt (…)

Kukbruk av Manne Forssberg

Omslag Kukbruk

”Boken vänder sig i första hand till tonårskillar, särskilt de i yngre tonåren, 13-16 år. Men naturligtvis är den bra att sätta i händerna på de tjejer som vill veta mer. På ett lättflytande språk tar Kukbruk upp frågor om sexualitet, kärlek och relationer under rättframma rubriker som till exempel Kuk, Fitta, Kyssar, Kärlek, Jämställdhet, Bög, Första gången, Könssjukdomar och Preventivmedel”.

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!

Ungas integritet på nätet – källkritik med niorna

På dagens lektioner i källkritik med 9A och 9B fokuserade jag mycket på de dilemman och den problematik som kommer ur att vi ger så mycket av oss själva som vi lämnar ut på nätet. Det spelar egentligen ingen roll i vilket syfte vi gör det, utan att vi gör det – ja, redan där finns det en inneboende problematik som har stark koppling till min och din integritet som människa, den del av dig och mig som är okränkbar.

Vi pratade om att villkoren på nätet där vi investerar i vår ”digitala” identitet, på flera sätt skiljer sig, men även liknar de villkor som vi har i det många kallar för det ”verkliga”, fysiska livet. Vi är egentligen en och samma människa, men kan med teknikens hjälp skapa olika identiteter för att ”spela” olika roller och här gör tekniken det väldigt lätt för oss att manipulera vår identitet på olika sätt.

Vi skapar mening och identitet på nätet utifrån olika behov vi har och utifrån att vi är sociala människor med tankar, känslor och drömmar. Problemet blir just när det blir en angelägenhet för alla, när vi inte längre har någon kontroll över konsekvenserna – och då blir vi väldigt sårbara som människor. När någonting växer och ändrar riktning och när det blir en ”grej” av ingenting, när ungdomar startar hatgrupper på facebook av missförstånd som egentligen är privat och skulle kunna redas ut på några minuter om bara de berörda satte sig ner och pratade mellan fyra ögon. Och då spelar det inte längre någon roll att vi är kloka nog att inse detta, för då har det redan gått för långt och blivit okontrollerbart. Därför är det så oerhört viktigt att tänka efter före och ta ansvar, för alla har vi frihet att välja och göra val. Och precis som Henrik Skieöld sa på föreläsningen på studiedagen: ”Lös konflikter offline mellan fyra ögon” och inte online där andra som aldrig var inblandade från början kan lägga sig i, tycka, tänka, hata eller gilla. För det är online som kraften i det sociala och kollektiva finns – där kan lätt små saker som kanske tycks obetydliga i den fysiska vardagen, växa och bli till någonting större och okontrollerbart, där vi som enskilda individer inte längre har någon kontroll över situationen.

Jämför med exempelvis tragedin på Instagram där omkring hundra unga tjejer blev kränkta när någon lade upp deras profilbilder och skrev djupt kränkande undertexter till detta som inte stämde. Både flickan som säger sig vara oskyldig och den person som nu trätt fram som skyldig (anonymt) är märkta av skuld. Och tar Instagram sitt ansvar och plockar bort bilder eller konton i sådana här fall? Läs även om detta som hände i Stockholm och som visar hur trög processen kan gå, från anmälan till konsekvens.

Just därför och av många andra anledningar, är det så viktigt att vi pratar med varandra om detta, att diskussionen redan är levande och att våra liv på nätet inte blir helt isolerade från det fysiska livet – att det finns en medvetenhet om vad mina val får för konsekvenser för mig själv och för andra. För det är så olika hur vi upplever det, när vi känner oss kränkta och var gränsen går för den personliga integriteten. Här måste vi lära av hur vi interagerar när vi möts i det fysiska livet, där vi har en mer naturlig känsla för vad som är etiskt rätt och riktigt.

Jag använde bland annat detta material till mina lektioner i ”integritet och källkritik på nätet”.

Fler länkar:

Elsa Dunkels forskningsblogg ”Nätkulturer” om barns och ungas nätkulturer, rättigheter, lärande och IT.

Statens medieråd – myndighet som bla. driver Safer Internet Centre inom EU-samarbetet Insafe för ökad mediekunnighet.

.SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur

Barnombudsmannen

Surfa lugnt

Safer Internet

Kränkt.se

IT-mamman

Datainspektionen

Ungdomsstyrelsen

Mediekompass

Mediebarn

Skolverket

Friends

Ungkonsument.se

Konsumentverket

Unicef barnkonventionen

Ungas_integritet_Ver2_omslag