Kategoriarkiv: LÄNKAR

Om pojkars läsning… Här kommer en liten länklista!

LÄNKLISTA: POJKARS LÄSNING

IMG_1508_2

Ett tips till Dig som letar efter bra läsning om unga pojkars och mäns läsning; börja då med att ta dig en titt på Peter Alsbjers blogg, där han i detta inlägg listar länkar som är väldigt bra att utgå från.

(Jag fyller på med fler bra länkar efter hand)!

Var man kan söka projektbidrag:

Läsfrämjande insatser (Kulurrådet)

Så här ser en ansökan ut

Generella villkor för ansökan 2014

Bloggat om pojkars läsning:

Förstudie till unga pojkar och män läser (Peter Alsbjers blogg)

Pojkars läsning (Peter Alsbjers blogg)

Studier & forskning:

Biblioteket – en kvinnlig institution?

Pojkars uppfattning om bokläsning

Projekt:

Idrott & Läsning (Kulturrådet)

Unga män & pojkar läser – en rapport från en förstudie

Att läsa är också en sport (Regionbibliotek Stockholm)

Pojkar läser (Värnamo kommun)

Så använder unga sociala medier – aktuella undersökningar & föreläsningar i ämnet

MITT FÖRSTA INLÄGG EFTER sommarens ledighet, kommer beröra ämnet ”unga och sociala medier”. Här kommer lite tips på aktuella undersökningar, föreläsningar och läsning i detta mycket viktiga ämne!

Så använder unga sociala medier

Urplay hittar man många bra föreläsningar som berör skolbibliotekarien och lärarens arbete. Bland annat kan man lyssna på Olle Cox från Friends som berättar mer om hur unga använder sociala medier och hur vi som skolpersonal kan arbeta förebyggande med detta. Några av de kanske viktigaste punkterna som tas upp under föreläsningen är:

”Prata med barn och unga hur man är schysst på nätet.

– Visa intresse och skaffa kunskap.

– Barn gör som du gör! Var en positiv förebild!

– Var en klok nätguide och sätt rimliga gränser.

– Barn behöver stöd. Lyssna och agera”.

Citat: Olle Cox

Mycket av detta arbete görs redan, men behöver enligt Olle också aktualiseras. Han berättar under föreläsningen, att det här med kränkningar på nätet långt ifrån är en nyhet, men att det hände någonting efter ”Instragram-upploppen” i Göteborg 2012. Undersökningar visar att barn och unga känner sig osäkra på vem de ska vända sig till om det skulle hända något. Samtidigt visar samma undersökningar, att hälften av lärarna inte arbetar förebyggande, trots att skolan har ett ansvar vid nätkränkningar. Barn och unga behöver vuxnas stöd, de behöver få verktyg och utveckla kompetenser för att kunna handskas med kränkningar på och utanför nätet. Vuxna kan bidra med otroligt mycket. ”Vi har en social kompetens som vi måste bidra med”, säger Olle Cox. Ett exempel på hur man kan arbeta förebyggande, kan vara att i skolan diskutera olika scenarier och verkliga ”case” tillsammans. Lyssna på föreläsningen med Olle Cox! Det sägs otroligt mycket som är viktigt för all skolpersonal att ta till sig av.

AKTUELL UNDERSÖKNING & MER LÄSNING I SAMMA TEMA:

EU Kids Banner Large

 

 

 

 

EU Kids Online
Några intressanta resultat som ses i EUKOs senaste undersökningar är bland annat att:

– ”Barn och unga redan har befintliga strategier för hur man handskas med negativt innehåll på nätet.

– Förutsättningarna på och utanför internet hör samman.

– Saknar barnen en verktygslåda för att kunna handskas med saker utanför nätet, saknar man dem även på nätet”.

Citat: Olle Cox

Skolverket

Klicka dig vidare under Skolverkets flik ”Skolutveckling” och läs mer om ”Källkritik och säkert internet i skolan”. I den senaste undersökningen (2013) kan man bland annat läsa om en ökad tillgång till datorer och internet i skolan, samtidigt som behovet av undervisning i källkritik för elever och kompetensutveckling för personal ökar.

Fler länkar till undersökningar om it-användning, informationssökning och källkritik som Skolverket har sammanställt, hittar ni HÄR.

ANDRA BRA LÄNKAR I ÄMNET:

Mediebarn

Friends

Internetforskning

Internetstatistik

Nordicom

Ann Frisén

Elza Dunkels forskningsblogg ”Nätkulturer”

Skamfläck: Om sexualitet och ungdomsprostitution

Skamfläck

Handlar om tre ungdomar som inte verkar skilja sig från mängden utåt sätt. Men under den kontrollerade ytan kämpar Sandra, Nadja och Jocke med att dölja hemligheten om ett liv som prostituerade. De finns på riktigt och har berättat om sina liv för författaren och journalisten till boken: Caroline Engvall – som tidigare varit aktuell med ”17 år till salu” under samma tema. Caroline Engvall minns vi (80-talister) som chefredaktör för ungdomstidningen ”Frida” på slutet av 90-talet och början av 00-talet. Som journalist har hon nischat in sig på unga tjejer och deras förhållande till sex som självskadebeteende. HÄR och HÄR kan ni läsa mera om henne.

Hennes viktiga arbete med att nå ut till ungdomar som är drabbade går också att följa på nätet, på intetillsalu.se. Sidan riktar sig till ”unga som gör sig själva illa med sex” (citat hämtat från Caroline Engvalls officiella hemsida 26/6-2013: http://www.carolineengvall.se/). Med ”14 år till salu”, ”Skamfläck” och sidan ”Intetillsalu” ger hon verkligen perspektiv på ungas relation till sex. Här finns hjälp att få för dem som har svårt att orka ropa på hjälp, på grund av att man kanske känner en stark skam eller skuld kopplat till detta.

Jag läser Skamfläck, men orkar inte mera än korta stycken och lite åt gången. Boken är baserad på ungdomarnas berättelser ur deras liv – Sandra, Jocke och Nadja finns någonstans därute och det här är deras liv. Klumpen i halsen växer, liksom obehaget – det här är någonting som händer i vårt moderna samhälle i Sverige.

Många vill blunda för detta faktum och kan kanske inte eller vill inte ta in det helt och fullt. Men detta händer våra barn och ungdomar idag – och alla samhällsklasser finns representerade. Alla borde läsa någon av Caroline Engvalls böcker och prata med ungdomarna om detta!

”14 år till salu” och ”Skamfläck” läses mycket av våra högstadieelever på skolan. De lånas flitigt och är lite nötta i kanterna – det syns att många har lånat boken och delat några timmar av sin tid och sina tankar med ungdomarna i boken. På så vis stannar inte berättelserna där och samlar damm eller förblir olästa, vilket är en tröst i allt det mörka! Det är alltid ett första steg att berätta, att våga ta det steget och att någon lyssnar.

Citat ur ”Skamfläck” (s. 7):

”Man känner skuld för att man är den som initierat något, man bad om det. Att se att man var ett barn och att den vuxne alltid har ansvaret i den relationen är det svåra. Därför bär man alltid på skammen för att man är något som samhället tycker illa om. Det finns medlidande och på ytan en offersyn men i själva verket blir man äcklig och något som är smutsigt. Man blir ju en del av själva handlingen”.

KOPPLING TILL SKOLÄMNENA:

Ungdomsprostitution, ungas relation till sex som skadebeteende och liknande ämnen är jätteviktiga att ta upp med barn och ungdomar. Jag har tidigare pratat källkritik med sexor, åttor och nior med koppling till integritet, grooming, kränkning och sex och samlevnad – så dessa frågor kan tas upp både inom NO- och SO-ämnena, exempelvis när eleverna läser ”Sex och samlevnad”.

Några förslag till material och vidare läsning samt underlag för diskussion i ämnet!

Skamfläck – Caroline Engvall

14 år till salu – Caroline Engvall

Se mig – unga om sex och internet (2009). Ungdomsstyrelsen (finns att läsa online, pdf)

Surfalugnt.se

Medierådet.se

Polisen.se

Ungdomsstyrelsen.se

BUP.se

Hopp.org

Bris.se

rodasidorna.se

Killfragor.se

tjejjouren.se

krankt.se

umo.se

intetillsalu.se

Källkritik för åttorna med koppling till NO-ämnena och Sex & samlevnad

Snart är det dags att träffa åttorna på Krungårdsskolan igen – men denna gången är det inte för SO-ämnena som jag gör en koppling till källkritiken, utan för NO-ämnena under temat ”Sex och samlevnad” som de ska läsa. Det kommer bli fokus på integritetsfrågor, kränkningar på nätet och i olika sociala nätverk, grooming etc. med tid för diskussionsfrågor i slutet av lektionen och en genomgång av tillförlitliga webbplatser som knyter an till NO-ämnena i allmänhet, men även sådant som berör ”Sex och samlevnad”. Eleverna ska i detta arbetsområde kunna se om det finns koppling mellan synsätt på ”Sex och samlevnad” och faktorer som exempelvis: kvinnosyn, religion, raspolitik, makt, ekonomi och etnicitet med mera – Här kan källkritiken utgöra ett stöd och en metod för tillvägagångssätt att diskutera dessa frågor och att upptäcka eventuella mönster.

Tack vare mina skolbibliotekarie-kollegor på ”Skolbiblistan” (forum och maillista som Skolverket ansvarar för, för framförallt skolbibliotekarier inom grundskola och gymnasium) kommer här två tips på hur man kan arbeta med ”Sex och samlevnad” och källkritik i skolan:

1. Katarina Hjärpe ger tips på tre olika sidor på nätet som kan respresentera tre olika perspektiv på ”Sex och samlevnad”. Så här skriver hon på Skolbiblistan:

”Jag tycker att sidan christiananswers.net är djupt fascinerande för den som vill läsa hur bokstavstrogna amerikanska kristna ser på saker och ting, bland annat sex och samlevnad.
Vill man ha någon väldigt sexliberal finns t.ex. kolumnen Savage Love: http://www.thestranger.com/seattle/SavageLove
Mer mittemellan och någorlunda trovärdig är väl RFSUs sida: http://www.rfsu.se/”
(Katarina Hjärpe, Skolbiblistan 2013-04-02)

2. Diskutera abortfrågan med hjälp av webbplatser som representerar olika synsätt och perspektiv på frågan. Så här skriver Astrid Tengelin om henne tips:

”Jag gjorde ett intressant nedslag i källkritik utifrån Länkskafferiets samling under fliken abort. Den andra länken som ligger uppe där heter ”Ja till livet”, som är motståndare till abort. det var givande att i helklass ta reda på vilka som egentligen ligger bakom denna informationen och vad de står för. De säger sig t.ex. vara religiöst och politiskt obundna men har religiösa citat på hemsidan. Vi diskuterade även kring varför Länkskafferiet valt denna länk.
Det var en hel del som var svårt, till exempel hade inte alla i år 8 koll på vem namnen bakom de religiösa citaten. Bra att göra i helklass för att demonstrera avsändare, tendens och granskning av ursprunglig källa”.
(Atstrid Tengelin, Skolbiblistan 2013-04-03)
LÄNKLISTA FÖR SEX OCH SAMLEVNAD:
1. RFSU – Riksförbundet för Sexuell Upplysning
RFSU
HÄR finns RFSU:s frågelåda med arkiverade frågor efter olika kategorier samt möjlighet att frågor egna frågor. RFSU har också en chatt på måndagar kl. 19-20. Den är öppen för alla och frågorna som ställs kan inte ses av någon annan än den som ställer frågan. Du får svar direkt.
Förbundet fyller 80 år och grundades redan 1933. De vill bland annat med sin verksamhet:

Lästips på RFSU:
Sex och politik

Sex och samlevnad

Litteraturtips för ungdomar

2. Okejsex – kampanj om sexuellt våld
Så här kan man läsa om ”okejsex.nu” på deras hemsida:
”Operation Kvinnofrid startade hösten 2007 okejsex.nu, en kampanj om sexuellt våld. Målet med kampanjen var att synliggöra och att öka medvetenheten om olika former av sexuellt våld och om problemets omfattning”.
Målgruppen är ungdomar i åldern 15-30 år, men i synnerhet vänder man sig till ungdomar. Deras budskap lyder:

3. UMO – Din ungdomsmottagning på nätet

Så här skriver UMO om sin verksamhet och webbplats:

”UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer. Bakom UMO står alla landsting och regioner”.

Lästips på UMO:

Prostitution och sex mot ersättning

Våld och kränkningar

Sexuella trakasserier

Homo- och bifobi

Förväntningar på tjejers och killars sexualitet

Queer – att bestämma själv

Jämställdhet

4. RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

”RFSL bedriver sexualpolitisk verksamhet med uppgift att påverka myndigheter och bidragsgivare när det gäller frågor som rör hiv och hbt-personers hälsa i övrigt”.

Lästips på RFSL:s hemsida:
Fakta om
5. RFSL Ungdom
”Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter” arbetar sedan 1999 för:

6. Dina rättigheter
Läs mer på deras hemsida om:
7. Killfrågor
killfrågor.se - pratkompis på nätet


8. Tjejjouren

”Tjejjouren” är ”Killfrågors” motsvarighet för tjejer och:

”Har funnits sedan mars 2010 och har cirka 14000 unika besökare i veckan. Tjejjouren.se har inget kommersiellt syfte. Målet är att nå ut till så många tjejer som möjligt med stöd och pepp. Tjejjouren.se ska vara en trygg plats som rustar unga tjejer i ett ojämställt samhälle”.

Läs mer på Tjejjouren om:
Tjejguiden

Frågelådan

Tjejjourerna (det finns ca 60 stycken runt om i landet)

Kontakta en jour!

9. Machofabriken
Vad är Machofabriken?
 
10. Vårdguiden – Sex och relationer
På Vårdguidens tema-sida om ”Sex och relationer” finns också svar på vanliga frågor om sex, kärlek och förhållanden.
Det kan till exempel handla om preventivmedel, relationer, könssjukdomar, sexuell läggning och könsidentitet. Här kan man också beställa hem ex. klamydiatester och hitta mottagning för vaccination mot livmoderhalscancer.
BOKTIPS:
Skönlitteratur:
Katarina Janouch – författare, sexrådgivare och journalist, har skrivit ungdomsserien ”Lust & Längtan”. Så här skriver Johanna Lindbäck i sin recension av första boken i serien, ”Amandas bok”:
”Jag gillar idén bakom ”Amandas bok”. Huvudpersonen, Amanda alltså, är femton, har inte haft sex än och tänker massor på första gången. Hur gör man? Hur känns det? Vem kan man prata med om det för att lära sig? I brist på rätt person för prat försöker hon researcha på nätet, hittar till gamla romanklassiker av Suzanne Brögger och Erica Jong och sådär.
Samtidigt som denna research pågår tänker hon på Axel, en kille som hon kände när hon var liten, sen flyttade han bort några år, men nu är han tillbaka i hennes klass. Och tyvärr inte alls sig lik. Störig, jobbig, gapig, elak. Men ändå är det ju som Axel? Ibland kanske?”

Pojkarna av Jessica Schiefauer.

HÄR kan ni läsa min recension av boken!

HÄR kan ni läsa Linda Odéns recension och tankar kring hur man kan använda ”Pojkarna” i skolan, för att diskutera frågor som:

”Hur får man vara? När är man barn och när blir man vuxen? Får/kan tonåringar leka? Vilka förväntningar har vi på tjejer och killar? Vilka stereotyper och könsroller finns? Under läsningen kan vi fundera kring hur dessa flickor är och hur de bemöts av skolans killar. Här tycker jag att även Schiefauers text är lite väl styrd av stereotypa föreställningar kring kön, men det hindrar inte att boksamtalen kring texten kan bli spännande”.

(Linda Odén, Ordklyverier 2011-08-18)

Facklitteratur:

”Killar, målbrott och pubertet” av Pia Höjeberg.

”Broschyren Killar, målbrott, pubertet handlar om vad som händer när killar kommer i puberteten. Kroppsliga förändringar beskrivs, och mer ingående hur könsorganet fungerar. Även hur tankar kring sexualitet kan vara för killar i puberteten. En kort text om tjejer i puberteten finns också med”.

”I en klass för sig” av Fanny Ambjörnsson

”Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I ”I en klass för sig” – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor”.

Genusboken av Johanna Nihlén & Sara Nilsson

”Pojkflickor, bögskräck, smyggråt och regnbågsfamiljer. Här är boken för alla ungdomar mellan 14 och 19 år. Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok kring genusfrågor och jämställdhet. Texten varieras med faktarutor, intervjuer, jagberättelser och diskussionsfrågor. Det finns också ordförklaringar och register”.

Genusboken

”Vadå feminist” av Lisa Gålmark

”En positiv, praktisk bashandbok för skeptiska, okunniga, frågande eller bara nyfikna unga som vill veta vad det här med feminism egentligen handlar om (…)

Om sex och idrott, politik och våld. Och mod att våga säga ifrån, tycka, höras. Att ta den plats i samhället man har rätt till! Från 12 år och uppåt”.

Omslagsbild

”Fittstim” av Linda Norrman Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg

Omslag Fittstim

”Respekt – en sexbok för killar” av Inti Chavez Perez

Respekt : en sexbok för killar

”Hur har man sex första gången? Och första gången, förresten, kan man ha sex ”första gången” flera gånger? I sin bok ”Respekt En sexbok för killar” tar Inti Chavez Perez upp frågor om sex ur unga tonårskillars perspektiv. Från det första ögonblickets spänning, till att vara ihop under en längre tid. Här finns tips om hur man flörtar, hur man hånglar, hur man kan kysser och hur man kan ha sex på flera olika sätt (…)

Kukbruk av Manne Forssberg

Omslag Kukbruk

”Boken vänder sig i första hand till tonårskillar, särskilt de i yngre tonåren, 13-16 år. Men naturligtvis är den bra att sätta i händerna på de tjejer som vill veta mer. På ett lättflytande språk tar Kukbruk upp frågor om sexualitet, kärlek och relationer under rättframma rubriker som till exempel Kuk, Fitta, Kyssar, Kärlek, Jämställdhet, Bög, Första gången, Könssjukdomar och Preventivmedel”.

Lättläst fakta om djur: Vad kan vi hitta på nätet?

Just nu är fyrorna på en av mina skolor igång med det spännande arbetet att söka fakta om olika djur. I första hand har vi letat efter fakta i tryckt format – från de böcker som redan finns i vårt bibliotek som finns i skolans lokaler. Det finns många bra böcker med lättläst och aktuell fakta som har fina och inspirerande illustrationer. Vi hittade fakta om alla djur utom kungskrabban – däremot fanns det mycket fakta om just krabbor i största allmänhet. Vi fick alltså gå vidare med att leta fakta om kungskrabban på nätet. Och då är den stora frågan: Var hittar vi trovärdig och aktuell fakta om djur på rätt nivå? Jag har i detta inlägg valt ut några söktjänster som jag tittar lite närmare på.

Som ni kommer märka, krävs här ett ”källkritiskt” tänk för att kunna avgöra om en viss söktjänst är lämplig ”i mitt fall”. Lämpligheten har i sin tur att göra med vad vi vill veta, vilken svårighetsnivå vi vill lägga oss på, vilket syfte vi har med frågan och vilken typ av skolarbete vi arbetar med etc. Bristen på tid gör att många inte använder ett ”källkritiskt” tänk, man vill snarare att det ska gå så snabbt som möjligt och man ägnar inte mycket förarbete åt att söka och samla in fakta. I detta fall började elevernas arbetsprocess inte med själva inhämtandet av fakta – det stod jag som skolbibliotekarie för – men en annan gång kanske fokus faktiskt ligger på själva sökprocessen, och då hoppas jag att detta kan vara till hjälp!

En avgörande del i informationssökningen och processen att hitta information, handlar om att formulera frågor. Frågor som också förutsätter en sökning som sker på ett varierat sätt där stor vikt läggs vid att väga källor mot varandra.

1. LÄNKSKAFFERIET 

Jag brukar börja med att ta en titt på Länkskafferiet. Söker vi i Länkskafferiet istället för att börja i en stor sökmotor som exempelvis Google, vet vi att vi utgår från kvalitetsgranskade länkar som har granskats och handplockats av en expertpanel bestående av bibliotekarier och lärare (till skillnad från Google där träfflistan och ordningen på träffarna inte i första hand har med trovärdighet att göra och där träfflistan sammanställs av en dator). Träffarna ger därför en hög trovärdighet och är förhoppningsvis relevanta för vår sökfråga/sökterm (här ställs krav på söktekniken och valet av sökterm). Och därför blir det också färre träffar. Det är inte ovanligt att vi inte alls får någon träff för vissa söktermer i Länkskafferiet och då får vi kanske söka oss till andra sökmotorer eller katalogtjänster.

Ett stort plus när man använder Länkskafferiet, är användarvänligheten. Det är lätt att förstå hur man söker i katalogtjänsten och man kan lätt se över vad det är för typ av länk och vad den handlar om innan man väljer att klicka vidare på själva länken. Panelen har redan gjort förarbetet med att skriva en liten text under länken, om artikelns eller webbplatsens syfte etc. Dessutom är hela tjänsten anpassad för att användas av skolelever och skolpersonal för skolan – vilket är tydligt exempelvis med möjlighet att söka på skolämnen. Det största pluset tycker jag personligen är att Länkskafferiet i så hög grad håller sig till kvalitet snarare än kvantitet. Vi har ett stort behov av sådana här tjänster när den stora majoriteten av söktjänster på nätet är av en annan art – där träffarna bestäms av andra kriterier där kvaliteten får stå tillbaka.

2. WIKIPEDIA

Wikipedia har både för- och nackdelar – men är ur många avseende en unik tjänst och digitalt uppslagsverk som har en i grunden fin tanke med sin verksamhet. Här är det användarna själva som skapar innehållet och tillsammans bygger ut och redigerar artiklarna.

Ett av målen är att bygga ut en kunskapsbank för hela världen – ett mål som går hand i hand med tanken om att bidragarnas bidrag är lika mycket värda – och därför kan vem som helst skriva vad som helst och göra detta anonymt. Man behöver inte vara expert inom ämnet för att kunna skriva en artikel eller lägga till en mening, eller för den skull ta bort en – publiceringen sker direkt och utan några dröjsmål av exempelvis kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen är dock inte obefintlig – den sker bara i efterhand. Sedan är det ju betydligt svårare att hinna granska alla artiklar eftersom innehållet är långt ifrån överblickbart för en enda person. Patricia Diaz – lärare och författare till ”Webben i undervisningen” (2012) skriver om Wikipedia att, citat:

”Om hela det webbaserade uppslagsverket Wikipedia (wikipedia.org), på alla språk, vore en vanlig pappersbok skulle den bestå av 2 250 000 sidor och det skulle ta en vanlig läsare ungefär 123 år att läsa den (Socialnomics 2011)”.

(Patricia Diaz (2012, s. 41))

Det som talar för Wikipedia som söktjänst är att det här finns en diskussion om källan och om källorna! Och denna diskussion är öppen för alla att vara delaktiga i, vilket ju i sig är ganska ovanligt. Så på just denna punkt skulle man kunna uttrycka sig, kan Wikipedia inte vara mera källkritiskt – deras grundprincip är så källkritiskt som det bara går. Därför är det ganska motsägelsefullt att tala om Wikipedia som bristande i trovärdighet. Beroende på hur man ser på själva källan, kan den anses vara både trovärdig och bristfällig i trovärdighet. Med andra ord: De som menar att Wikipedia inte är trovärdigt, har både rätt och fel. Det handlar däremot inte om själva texten i sig – dokumentet, utan om med vilka bakomliggande frågor och diskussion som vi använder texten. Utan kunskapen om och diskussionen kring källans egenskaper och syfte (i detta fall Wikipedia) kan vi egentligen inte bedöma själva dokumentet/faktatexten! Nyckeln till att kunna använda källor på rätt sätt, är alltså inte att frukta den ökända klipp- och klistra metoden. Det är fel att klippa och klistra, men vi måste prata om varför det är fel och inte undvika diskussionen – och här anser många att Wikipedia kan vara till stor hjälp som plats för att träna hur man tänker källkritiskt, eftersom det är så pass transparent. Vi kan också lära oss mera om hur en källa kommer till tack vare Wikipedia, om vi jämför med exempelvis böcker och andra traditionella medier där vi bara kan se till själva slutprodukten. Detta är ju inte lika lätt på en webbplats som exempelvis Länkskafferiet, där vi bara har en träfflista som är ”trovärdig”. Vi måste studera verkliga exempel på felaktig fakta, för att kunna lära oss av dem.

Ett litet urval av webbplatser med djurfakta:

RÄDDA DJUREN – med fakta om och speciell omtanke för de djur som far illa.

”Rädda djuren” är först och främst en väldigt snygg och fräsch hemsida med fakta om djur och framförallt ett sätt och en plats att som ung ta ställning för utsatta djur. Hemsidan ”Rädda djuren” är en juniorklubb till organisationen ”Djurens rätt”. Här kan vi lära oss mer om vanliga familjedjur och om djur i lantbruket. Vi får också läsa mera om djur som exempelvis blir kläder, är med i djurförsök, blir mat, jagas och är med i underhållningsindustrin. Det som står på hemsidan anser jag personligen är anpassat för elever på mellanstadiet – texten är enkel och det är lätt att hitta på hemsidan. Det finns också genomförlig information och kontaktuppgifter för de ansvariga för sidan.

ROVDJURSSKOLAN: rovdjursfakta i olika former och på olika nivåer.

Rovdjursfakta om ”The Big 5” – våra fem största rovdjur i Sverige: Björnen, Vargen, Järven, Lodjuret och Människan. På hemsidan kan du gå till ”klassrummet” där du kan lära dig mera om rovdjuren genom att läsa, titta på filmklipp, lyssna på ljud, titta på bilder, spela spel, läsa rovdjursnyheter och fråga forskare. I ”lärarrummet” som är en resurs för läraren, finns övningar, lärarguider och information om fortbildning.

Jag tycker detta är en mycket trevlig sida! Framförallt väl anpassad för skolan med bland annat bilder som elever gratis får använda i sina skolarbeten. Ett plus är att faktatexten finns på tre olika nivåer, med en bland annat lättläst nivå i pdf-format som är enkel att skriva ut och komplett med väl avgränsade stycken och fina färgbilder. För vuxna finns hemsidan för ”Rovdjurscentret – de fem stora”, som också står bakom ”Rovdjursskolan”. Deras syfte är att sprida information om våra fem största rovdjur. Så här skriver de själva om sin verksamhet:

”Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara ett oberoende, nationellt kunskaps- och informationscenter om de stora rovdjuren. Vi vill helt enkelt vara Sveriges bästa kommunikatör och informatör i dessa frågor. Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara en trovärdig förmedlare av faktabaserad information. Därför samarbetar vi med forskare, myndigheter och en lång rad intresseorganisationer med rovdjur på agendan”.

(Rovdjurscentret De 5 Stora, 2013-04-24)

Jag uppdaterar och bygger på denna lista efter hand! Den kan göras oändligt lång!

Hälsningar,

Isabella

Välkomna till Elevens val och bloggar!

I fredags träffade jag Er som valt ”Bloggar” som ”Elevens val”.

Jag ser verkligen fram emot att träffa Er under de här veckorna framöver och är väldigt nyfiken på hur det har gått för Er med att välja vad ni ska blogga om!

Nu på fredag kommer vi att starta upp med våra bloggar och ni kommer få 50 minuter till detta. 

Hoppas ni får en bra vecka, så ses vi på fredag!

Här finns några bra länkar som ni kan ha nytta av under våra fem veckor tillsammans:

Val av bloggverktyg

Bra sida för er som är förvirrade och inte vet vilket bloggverktyg ni ska använda… (Bloggverktyg = blogger, blogspot, blogg.se, wordpress med flera…).

Bli en Webbstjärna!

Om ni är sugna på att tävla om fina priser i Webbstjärnans tävling som vi pratade lite om i fredags, kan ni titta in på dessa sidor.

Webbstjärnan

.SE – Stiftelsen för internetinfrastruktur

Tidigare Webbstjärnor!

Är ni nyfikna på vilka som har vunnit tidigare år? Då kan ni titta in här…

Olika domännamn

Här kan du se vad domännamnen representerar…

.SE

Hur man bloggar!

Enkla steg till att få en färdig blogg och tips på hur man gör webb!

Lär dig HTML

Skapa en egen webbplats

Designa blogg

Webbstjärnans steg för steg guide – hur man gör webb

Lär dig webbhotell, domännamn, verktyg och URL

Flickr

Webbstjärnans bilder som du kan använda!

Vad är en URL?

Vad är ett webbhotell?

Vad är en domän?

Lär dig fylla din webbplats med innehåll

Lär dig WordPress

Källkritik – hur gör man?

Hur använder man Creative Commons?

LYCKA TILL!

Hälsningar Isabella

Källkritik för klass 8B & Emma!

Hej Emma och klass 8B!

När ni läser detta har ni redan träffat mig och haft en lektion i källkritik. Jag hoppas att lektionen väckte många tankar och att ni känner att ni har nytta av det som vi tog upp tillsammans.

För att hjälpa er lite på traven i ert arbete med reportagen, har jag gjort en lista till er med länkar som kan vara bra att ha.

Ni är självklart också välkomna att titta in i bibblan, om ni vill låna eller bläddra i böckerna som jag hade med mig och visade på lektionen (eller om ni vill hitta andra lämpliga böcker när vi vet mer om vem ni ska intervjua).

Bildkälla: Klicka på bilderna, så länkas ni vidare till källan.

LYCKA TILL!

FÖRST LITE REPETITION…

Källkritik = en metod/tillvägagångssätt för att hantera hur sann/falsk en källa är.

Källa = platsen du hämtar dina uppgifter från. En källa kan vara muntlig, skriftlig eller materiell. I en intervju är den som blir intervjuad din muntliga källa, medan exempelvis Nationalencyklopedin är din skriftliga källa. En arkeolog som hittar ett fynd har däremot en källa som är materiell till typen. Tryckta källor/böcker är statiska, medan elektroniska källor på nätet faktiskt är föränderliga över tid, dynamiska. Det är därför extra viktigt att notera när du hittade informationen på ex. Wikipedia.

Så egentligen kan man säga att det inte finns någon begränsning för vad en källa är, så länge den består av någon form av information. Källor har olika egenskaper och ska därför behandlas utifrån det. Men trots dess olikheter, finns det några frågor som man enkelt kan ställa sig för att försäkra sig om källans trovärdighet etc. Nyckeln till att tänka källkritiskt är egentligen att vara nyfiken! Källkritik handlar om att du ställer ett antal frågor för att själv skapa dig en egen uppfattning om källan och om du anser att du kan lita på den.

VEM STÅR BAKOM KÄLLAN?

VARFÖR ÄR KÄLLAN SKAPAD?

Primärkälla = ex. er mormor eller morfar som berättar hur det var att leva på 50-talet i en intervju. Ni kan tänka på ex. en utredning av ett brott och tänka på primärkällan som ett ögonvittne. Ni får tillgång till den primära informationen och den informationen är väldigt värdefull, eller hur?

Men även en primärkälla ska granskas på samma sätt som vilken annan typ av källa. Även en primärkälla kan ju vara partisk till exempelvis en produkt, eller hur?

Sekundärkälla = en sekundärkälla skulle då kunna vara din mamma som berättar om något som din mormor har upplevt. Det skulle också kunna vara en person som har hört ögonvittnet säga något och återger informationen exempelvis för en journalist i en intervju.

Här blir det viktigt att få in fler vinklar på den fakta du vill få fram. Få in så många perspektiv på faktauppgiften som möjligt, för att öka värdet på din sekundärkälla!

Tredjepartskälla = Återger vad sekundärkällan har meddelat. Du berättar kanske vidare för klassen vad din mamma har berättat om din mormors barndom. Man använder sällan en tredjepartskälla som källa för ett arbete, eftersom informationen har tagit en så lång väg och vi inte kan vara säkra på källans trovärdighet.

Jämför med en kriminalares arbete i en utredning… Visst väger ögonvittnenas vittnesbörd allra tyngst? Vi är inte lika intresserade av vad en granne till en granne har sagt om det som hände…

Oberoende källor = försök alltid kolla av med en annan, oberoende källa, så att du har minst två olika källor på en faktauppgift (alltså två källor som är oberoende av varandra). Annars finns risken att de är partiska eller på annat sätt är okritiska. Tänk alltid som journalisterna eller kriminalarna som vill ha in så många olika perspektiv som möjligt.

Se upp med:

Vinklad information = Nästan all information är vinklad. TA REDA PÅ HUR DEN ÄR VINKLAD.

Rykten och förtal = Nätet är en plats där rykten och förtal sprids lätt. Det som är farligt här, är att vi har en tendens att tro på informationen om tillräckligt många hävdar samma sak. Var kritisk och ha en neutral inställning till ryktesspridningar. Jämför med hur det fungerar på facebook eller twitter, där meddelanden lätt cirkulerar och vandrar utan att någon egentligen ifrågasätter dem. Varför? Detta är en intressant fråga!

Politisk propaganda = Här kommer det till rent och skärt tyckande och ofta kan vi inte veta om det som sägs är sant. Jämför därför istället med motståndarsidornas budskap.

Vilseledande innehåll = allt är inte som det ser ut att vara. Med teknikens hjälp kan vi bli vilseledda. Jag tänker framförallt på falska nyheter och reklamkampanjer och filmer.

Oseriösa kommersiella aktörer = se upp med bedragarna på internet. Här om dagen fick jag personligen ett DM på twitter som visade sig vara ett försök att komma åt mitt personliga lösenord.

Censur & yttrandefrihet = i en del länder i världen existerar inte yttrandefrihet på samma sätt som i Sverige, där vi lever i en demokrati. Tänk på att informationen kan vara censurerad.

Utan källkritik = kan du bli lurad. Du kan också medverka till att sprida vidare falsk information!

Vad är egentligen internet? = Internet är ett internationellt nätverk av sammankopplade datorer som kommunicerar med varandra. Informationsmängden är enorm och går egentligen inte att överblicka. Man talar om den ”ytliga” webben och den ”djupa” webben (”djupa” webben = ej indexerbar etc.).

Vad är egentligen Wikipedia och varför rankas den så högt i Googles sökträffar?

Wikipedia är en fri encyklopedi med en vision om att alla ska få lika tillgång till information. Alla kan bidra med informationen och man behöver inte vara inloggad eller ha ett konto. Informationen och bilderna ligger också under CC-licensen erkännande, lika, vilket betyder att du inte behöver fråga om lov för att få använda en bild till exempel. Wikipedia drivs av en stiftelse med hjälp av donationer, som mestadels är privata.

Anledningen till att Wikipedia rankas så pass högt, är att de har så många in-länkar till webbplatsen. Länkarna spelar alltså en väldigt stor roll för hur högt man rankas i Googles sökträffar. Det är viktigt att diskutera Wikipedia som källa och viktigt att se Wikipedia som en kanal, en startpunkt för vidare information i ett ämne. Ange därför helst inte Wikipedia som källa, utan gå vidare till de källor en artikel hänvisar till (För att lära er mera om detta, finns en utmärkt film om detta på Webbstjärnan med Kristina Alexanderson).

Fördelar med källkritik på nätet är framförallt att det går snabbt att hitta olika källor. Du kan också enkelt vända dig till experter i olika ämnen för att kontrollera om faktauppgifterna stämmer eller inte. Det kan också vara enkelt att spåra en uppgift på nätet.

MER OM KÄLLKRITIK

Genomskåda mediebruset – UR

Kolla Källan

Mediekompass

Lärarmaterial – Mediekompass

Lektionstips – Mediekompass

Mediekompass för unga

It i skolan – Skolverket

Webbstjärnan

Källor och källkritik

Hur elever på gymnasiet tänker kring källkritik

Källkritik på internet

Fakta om källkritik

UPPHOVSRÄTT & CC

Kolla Källan skriver om Wikipedia mm.

Hitta ”fri” musik/ljud/samplingar

Upphovsrätt – Kolla Källan

Vad är CC? – En liten film från Webbstjärnan

Upphovsrätt – En liten film från Webbstjärnan

BILDER

Hur är det egentligen med Googles bilder?

Bildmanipulering

Bildkritik

Bildanalys – Mediekompass

Upphovsrätt på webben

Fria bildarkiv

WIKIPEDIA & ANDRA ALTERNATIV…

Även om Wikipedia har sina fördelar, ska man helst göra till vana att kolla av om det finns en annan källa som säger något om den information du söker, så att du har olika och oberoende källor att jämföra en faktauppgift med.

Ni som har lånekort på biblioteket, har också gratis tillgång till uppslagsverket Nationalencyklopedin online. Ni har alltså tillgång till NE via kommunbibliotekens datorer. Det jag nämnde under lektionen idag angående åtkomst av NE hemifrån var felaktigt. Det går tyvärr bara att nå NE via bibliotekens datorer och alltså inte hemifrån.

Det går inte att komma åt NE på skolans datorer, eftersom skolan inte prenumererar på NE. Ni går alltså via kultur/kommunbibliotekens inlogg.

Här hittar ni andra bra databaser och digitala tjänster (utan kostnad) hos våra kommunbibliotek.

Wikis och wikipedia i undervisningen

Vad är Wikipedia? – En liten film från Webbstjärnan

Nationalencyklopedin

Länkskafferiet

MATERIAL

CC guide för lärare

Lathund i källkritik – Skolverket

Lathund för källförteckning

LEKTIONSTIPS

Temapaket källkritik

Wikipedia i skolan – lärarhandledning

Handbok ”Expert på medier”

Ett exempel på en källa och dess bakgrund

ÖVNINGAR

Övningar – Webbstjärnan

Övningar – Blekinge Folkhögskola

Lektionsförslag på källkritik

Övningar – Bessemerskolan

Övningar – Infokoll

Övningar – Lärcentrum Trollhättan

Analysera media

RELEVANT FÖR ERA REPORTAGE…

SR Minnen

Ett radioprogram (på radio och nätet) som uppmärksammar händelser från åtta decennier tillbaka i tiden, dygnet runt.

Här finns ALLT!

Du kan lyssna när som helst och så mycket du vill och enkelt söka fram det årtal du är intresserad av, alternativt söka ämnesvis eller på person.

Barnsköterska. 1940-tal. SVT Bild.

Kvinna framför spegeln med skönhetscreme i ansiktet. 1956. SVT bild.

Martin Luther King tar emot Nobels fredspris ur kung Olavs hand i Oslo 1964. Scanpix.

Böcker & Tidskrifter

Minnenas journal – en nostalgisk tillbakablick i varje avsnitt… Tidskriften finns att låna och bläddra i på biblioteket i Blomstermåla. En bläddervänlig tidskrift med både inspiration i bilder och faktabaserad text.

Modebibeln – Mode speglar också den tid vi lever i och de värderingar har. I denna boken blir det tydligt för den som läser och bläddrar sig framåt, hur politik, arkitektur och garderob faktiskt hör samman, även om de tycks vara så vitt skilda företeelser.

Modebibeln är en tillbakablick på åren från 1867-nu och skildrar det svenska modet ingående.  I avsnittet ”tanter, tonåringar & 3T” skildras bland annat 50-talet som ”decenniet då tonårsmodet lanserades”.

Stock Image

På bibblan finns också (ovan) små, kvadratiska fotoböcker fullspäckade med foton som skildrar årtiondena på 1900-talet.

Fotot står i fokus och därför kanske dessa böcker lämpar sig bäst för inspiration och som ingång för ett valt årtionde. Men säkert kan de komma till nytta för er. I vart fall trevliga att bläddra i!

Bloggar för inspiration

Mirjams Kafferep

Vill du veta hur unga kvinnor och män levde på 30-, 40-, 50-talen, är det snabbaste sättet att hälsa på hos Mirjam på hennes blogg. Hon klär sig helt och hållet tidstypiskt för de olika decennierna, mestadels 30, 40 & 50-tal och går in helhjärtat för det autentiska. Hon inte bara klär sig och inreder hemmet som förr, utan dansar också som de gjorde förr (lindy hop och jazz).

Genom hennes blogg hittar ni ut till fler nostalgi-bloggar under fliken ”favoriter”.

HANDLEDNING I BIBBLAN!

Dag: Måndagar from. 21 januari

Tid: 9.25-10.45

Plats: Biblioteket, Blomstermåla

Från och med nästa vecka, kommer jag att vara i bibblan den tid då ni har lektion på måndagarna mellan 9.25-10.45. Undrar ni över något eller vill ha individuell handledning för att söka fram material, både på nätet och i biblioteket, får ni jättegärna ta hjälp av mig då.

Jag finns också hela fredagen i biblioteket!

Matte & NO-länkar

LÄNKAR FÖR ÄMNENA

BIOLOGI, KEMI, FYSIK, TEKNIK & MATEMATIK

Jag fyller på listan efter hand! Under tiden får ni jättegärna komma med önskemål om särskilda teman och inlägg. Kom gärna med tips och säg till om jag har glömt något!

DEL 1: ATT BÖRJA MED

Skolverket – NO

DiNO – Skolverket

Concept Cartoons – Skolverket

Ämnesutveckling Natur & Teknik

Multimediabyrån

SLI.se

Sveriges läromedel samlade på en plats, i form av strömmande media.

Praktisk IT- och mediekompetens

Gapminder

Hans Rosling & miljöstatistiken

Temasajten

Samlade resurser för grund- och gymnasieskolan. Temasidor med förslag till infallsvinklar, länkar, boktips med mera.

LUSKA

LUSKA är en länksamling (Lunds kommun) för elever i grundskolan. Länkarna är uppdelade ämnesvis. En bra resurs för elever och lärare!

Kunskapshubben

Teacher on demand

Undervisande filmer av lärare.

Planeten

”Webbplatsen Planeten är en del i ett större samarbetsprojekt mellan SVT-webb och filmbolaget Charon. Planeten består av interaktiva kunskapsscener fyllda med fakta, illustrationer, filmer och animeringar, som försöker beskriva hur allt hänger samman på vår planet”.

Lektion.se

Sveriges största lärarsajt.

Pedagogiska resurser för Natur/Teknik & Miljö

Pedagogguiden

Tom Tits experiment

Webbportalen Teknik & Natur

Ta gärna en titt på den webbportalen ”Teknik & Natur” som Skolverket och nationella resurscentra i NO-ämnena ligger bakom. Erbjuder resurser och stöd för undervisande lärare i NO-ämnena för F-6. Här finns också länkar till fler bra sidor med liknande syfte.

Nationella resurscentra

Centrum för tekniken i skolan

Kemilärarnas resurscentrum

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Nationellt resurscentrum för fysik

Föreningar & organisationer

Naturskoleföreningen

Föreningen Svenska Science Center

Biologilärarnas förening

Geografilärarnas riksförening

LMNT

Fältbiologerna

Minifältis

Håll Sverige Rent

Naturväktarna

Skogen i skolan

Svenska Naturskyddsföreningen

Sveriges Ornitologiska Förening

Sveriges Entomologiska Förening

Svenska Botaniska Föreningen

Världsnaturfonden

DEL2: ÄMNE FÖR ÄMNE

BIOLOGI

Allemansrätten

ARKive

ArtDatabanken

Blommar.nu – naturens kalender

Den virtuella floran

Växten och marken – ett 3D äventyr

Ett myller av liv

Havet

Virtueprojektet – biologisk mångfald

De 5 stora

Rovdjursskolan

Fiskar – vanliga arter

Humlesidan

Svenska trädarter

Vattenkikaren

Växter, texter och övningar

Vinterfåglar

Vårtecken

Hjärnan

Människokroppen

Råd om vård

Kostvård – Livsmedelsverket

Giftinformationscentralen

Bi-lagan – temanummer om evolution

Biologi på menyn – Mat & Biologi

KEMI

Illustration: Olivia Jeczmyk

Skolkemi – Umeå Universitet

I en strut – Tom Tits experiment blogg

Vetgirig blogg som snokar runt bland naturvetenskapliga nyheter.

Experimentbanken

Oljans värld

Mitt liv som kolatom

Kemiska reaktioner i vår matlagning

Lek med maten på lektionen

KRC ger tips på fyra populära kemiexperiment där mat används, från lågstadiet och upp till gymnasiet.

Illustration: Olivia Jeczmyk

Illustration: Olivia Jeczmyk

Illustration: Olivia Jeczmyk

Illustration: Olivia Jeczmyk

Mat och Kemi hör ihop

Draknet

Periodiska systemet

FYSIK

Astronomiska mått

Experimentbanken

Rymdportalen

Strålsäkerhetsmyndigheten

Konvertera måttenheter

Unga Fakta: Stjärnor & planeter

Welcome to the planets

En sida om planeter med bilder från NASA

TEKNIK

Svensk Energi

Energimyndigheten

Faktabanken

Teknikåttan

Tekniska museet

Vad kan ett museibesök innebära för skolan? Foto: Anna Gerdén

MATEMATIK

Roten ur det goda – Mat & Matematik

Geometri

En introduktion i ljud och bild från UR

DEL 3: Bloggar…

Elevbloggar, klassbloggar, lärarbloggar, studentbloggar…

Partiell solförmörkelse

Lärare på Krungårdsskolan, Tomas Jonsson om ämnena Fysik & Astronomi.

Maths hörna

Förskollärare, idrottslärare och simlärare som bloggar intressant om olika ämnen i skolan. Har en del intressanta infallsvinklar på hur ämnen kan integreras.

Heldas lärarblogg

”Det du behöver för att lyckas i Ma & NO” (skriver Helda om sin blogg).

Fröken Karin

Matte- och teknikläraren Karin Hallberg från Luleå. Jobbar med flippfilm i sin 1:1 satsning på skolan.

Miljövetenskap är häftigt

En student i miljövetenskap bloggar under sina studier. ”För att kunna förstå miljövetenskap och förklaringen till miljöproblemen krävs en bas av bland annat naturvetenskaplig kunskap, därför fokuserar flera inlägg på biologi, geovetenskap, ekologi och kemi”. En trevlig blogg med annorlunda inlägg.

DEL: 4 SÄRSKILDA TEMA

VÄDER

Skolvädernätet

Vad är en tsunamni?

SNF – Klimat & Miljö

SMHI – Kunskapsbanken

Åska och åskskydd

MILJÖ

Bra miljölänkar från ”Pedagogiska resurser”

Miljömärkning

minplanet

Ekologiska fotavtryck

Miljöportalen

/bibblabella