Kategoriarkiv: LÄNSKAFFERIET

Källkritik för åttorna med koppling till NO-ämnena och Sex & samlevnad

Snart är det dags att träffa åttorna på Krungårdsskolan igen – men denna gången är det inte för SO-ämnena som jag gör en koppling till källkritiken, utan för NO-ämnena under temat ”Sex och samlevnad” som de ska läsa. Det kommer bli fokus på integritetsfrågor, kränkningar på nätet och i olika sociala nätverk, grooming etc. med tid för diskussionsfrågor i slutet av lektionen och en genomgång av tillförlitliga webbplatser som knyter an till NO-ämnena i allmänhet, men även sådant som berör ”Sex och samlevnad”. Eleverna ska i detta arbetsområde kunna se om det finns koppling mellan synsätt på ”Sex och samlevnad” och faktorer som exempelvis: kvinnosyn, religion, raspolitik, makt, ekonomi och etnicitet med mera – Här kan källkritiken utgöra ett stöd och en metod för tillvägagångssätt att diskutera dessa frågor och att upptäcka eventuella mönster.

Tack vare mina skolbibliotekarie-kollegor på ”Skolbiblistan” (forum och maillista som Skolverket ansvarar för, för framförallt skolbibliotekarier inom grundskola och gymnasium) kommer här två tips på hur man kan arbeta med ”Sex och samlevnad” och källkritik i skolan:

1. Katarina Hjärpe ger tips på tre olika sidor på nätet som kan respresentera tre olika perspektiv på ”Sex och samlevnad”. Så här skriver hon på Skolbiblistan:

”Jag tycker att sidan christiananswers.net är djupt fascinerande för den som vill läsa hur bokstavstrogna amerikanska kristna ser på saker och ting, bland annat sex och samlevnad.
Vill man ha någon väldigt sexliberal finns t.ex. kolumnen Savage Love: http://www.thestranger.com/seattle/SavageLove
Mer mittemellan och någorlunda trovärdig är väl RFSUs sida: http://www.rfsu.se/”
(Katarina Hjärpe, Skolbiblistan 2013-04-02)

2. Diskutera abortfrågan med hjälp av webbplatser som representerar olika synsätt och perspektiv på frågan. Så här skriver Astrid Tengelin om henne tips:

”Jag gjorde ett intressant nedslag i källkritik utifrån Länkskafferiets samling under fliken abort. Den andra länken som ligger uppe där heter ”Ja till livet”, som är motståndare till abort. det var givande att i helklass ta reda på vilka som egentligen ligger bakom denna informationen och vad de står för. De säger sig t.ex. vara religiöst och politiskt obundna men har religiösa citat på hemsidan. Vi diskuterade även kring varför Länkskafferiet valt denna länk.
Det var en hel del som var svårt, till exempel hade inte alla i år 8 koll på vem namnen bakom de religiösa citaten. Bra att göra i helklass för att demonstrera avsändare, tendens och granskning av ursprunglig källa”.
(Atstrid Tengelin, Skolbiblistan 2013-04-03)
LÄNKLISTA FÖR SEX OCH SAMLEVNAD:
1. RFSU – Riksförbundet för Sexuell Upplysning
RFSU
HÄR finns RFSU:s frågelåda med arkiverade frågor efter olika kategorier samt möjlighet att frågor egna frågor. RFSU har också en chatt på måndagar kl. 19-20. Den är öppen för alla och frågorna som ställs kan inte ses av någon annan än den som ställer frågan. Du får svar direkt.
Förbundet fyller 80 år och grundades redan 1933. De vill bland annat med sin verksamhet:

Lästips på RFSU:
Sex och politik

Sex och samlevnad

Litteraturtips för ungdomar

2. Okejsex – kampanj om sexuellt våld
Så här kan man läsa om ”okejsex.nu” på deras hemsida:
”Operation Kvinnofrid startade hösten 2007 okejsex.nu, en kampanj om sexuellt våld. Målet med kampanjen var att synliggöra och att öka medvetenheten om olika former av sexuellt våld och om problemets omfattning”.
Målgruppen är ungdomar i åldern 15-30 år, men i synnerhet vänder man sig till ungdomar. Deras budskap lyder:

3. UMO – Din ungdomsmottagning på nätet

Så här skriver UMO om sin verksamhet och webbplats:

”UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer. Bakom UMO står alla landsting och regioner”.

Lästips på UMO:

Prostitution och sex mot ersättning

Våld och kränkningar

Sexuella trakasserier

Homo- och bifobi

Förväntningar på tjejers och killars sexualitet

Queer – att bestämma själv

Jämställdhet

4. RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

”RFSL bedriver sexualpolitisk verksamhet med uppgift att påverka myndigheter och bidragsgivare när det gäller frågor som rör hiv och hbt-personers hälsa i övrigt”.

Lästips på RFSL:s hemsida:
Fakta om
5. RFSL Ungdom
”Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter” arbetar sedan 1999 för:

6. Dina rättigheter
Läs mer på deras hemsida om:
7. Killfrågor
killfrågor.se - pratkompis på nätet


8. Tjejjouren

”Tjejjouren” är ”Killfrågors” motsvarighet för tjejer och:

”Har funnits sedan mars 2010 och har cirka 14000 unika besökare i veckan. Tjejjouren.se har inget kommersiellt syfte. Målet är att nå ut till så många tjejer som möjligt med stöd och pepp. Tjejjouren.se ska vara en trygg plats som rustar unga tjejer i ett ojämställt samhälle”.

Läs mer på Tjejjouren om:
Tjejguiden

Frågelådan

Tjejjourerna (det finns ca 60 stycken runt om i landet)

Kontakta en jour!

9. Machofabriken
Vad är Machofabriken?
 
10. Vårdguiden – Sex och relationer
På Vårdguidens tema-sida om ”Sex och relationer” finns också svar på vanliga frågor om sex, kärlek och förhållanden.
Det kan till exempel handla om preventivmedel, relationer, könssjukdomar, sexuell läggning och könsidentitet. Här kan man också beställa hem ex. klamydiatester och hitta mottagning för vaccination mot livmoderhalscancer.
BOKTIPS:
Skönlitteratur:
Katarina Janouch – författare, sexrådgivare och journalist, har skrivit ungdomsserien ”Lust & Längtan”. Så här skriver Johanna Lindbäck i sin recension av första boken i serien, ”Amandas bok”:
”Jag gillar idén bakom ”Amandas bok”. Huvudpersonen, Amanda alltså, är femton, har inte haft sex än och tänker massor på första gången. Hur gör man? Hur känns det? Vem kan man prata med om det för att lära sig? I brist på rätt person för prat försöker hon researcha på nätet, hittar till gamla romanklassiker av Suzanne Brögger och Erica Jong och sådär.
Samtidigt som denna research pågår tänker hon på Axel, en kille som hon kände när hon var liten, sen flyttade han bort några år, men nu är han tillbaka i hennes klass. Och tyvärr inte alls sig lik. Störig, jobbig, gapig, elak. Men ändå är det ju som Axel? Ibland kanske?”

Pojkarna av Jessica Schiefauer.

HÄR kan ni läsa min recension av boken!

HÄR kan ni läsa Linda Odéns recension och tankar kring hur man kan använda ”Pojkarna” i skolan, för att diskutera frågor som:

”Hur får man vara? När är man barn och när blir man vuxen? Får/kan tonåringar leka? Vilka förväntningar har vi på tjejer och killar? Vilka stereotyper och könsroller finns? Under läsningen kan vi fundera kring hur dessa flickor är och hur de bemöts av skolans killar. Här tycker jag att även Schiefauers text är lite väl styrd av stereotypa föreställningar kring kön, men det hindrar inte att boksamtalen kring texten kan bli spännande”.

(Linda Odén, Ordklyverier 2011-08-18)

Facklitteratur:

”Killar, målbrott och pubertet” av Pia Höjeberg.

”Broschyren Killar, målbrott, pubertet handlar om vad som händer när killar kommer i puberteten. Kroppsliga förändringar beskrivs, och mer ingående hur könsorganet fungerar. Även hur tankar kring sexualitet kan vara för killar i puberteten. En kort text om tjejer i puberteten finns också med”.

”I en klass för sig” av Fanny Ambjörnsson

”Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I ”I en klass för sig” – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor”.

Genusboken av Johanna Nihlén & Sara Nilsson

”Pojkflickor, bögskräck, smyggråt och regnbågsfamiljer. Här är boken för alla ungdomar mellan 14 och 19 år. Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok kring genusfrågor och jämställdhet. Texten varieras med faktarutor, intervjuer, jagberättelser och diskussionsfrågor. Det finns också ordförklaringar och register”.

Genusboken

”Vadå feminist” av Lisa Gålmark

”En positiv, praktisk bashandbok för skeptiska, okunniga, frågande eller bara nyfikna unga som vill veta vad det här med feminism egentligen handlar om (…)

Om sex och idrott, politik och våld. Och mod att våga säga ifrån, tycka, höras. Att ta den plats i samhället man har rätt till! Från 12 år och uppåt”.

Omslagsbild

”Fittstim” av Linda Norrman Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg

Omslag Fittstim

”Respekt – en sexbok för killar” av Inti Chavez Perez

Respekt : en sexbok för killar

”Hur har man sex första gången? Och första gången, förresten, kan man ha sex ”första gången” flera gånger? I sin bok ”Respekt En sexbok för killar” tar Inti Chavez Perez upp frågor om sex ur unga tonårskillars perspektiv. Från det första ögonblickets spänning, till att vara ihop under en längre tid. Här finns tips om hur man flörtar, hur man hånglar, hur man kan kysser och hur man kan ha sex på flera olika sätt (…)

Kukbruk av Manne Forssberg

Omslag Kukbruk

”Boken vänder sig i första hand till tonårskillar, särskilt de i yngre tonåren, 13-16 år. Men naturligtvis är den bra att sätta i händerna på de tjejer som vill veta mer. På ett lättflytande språk tar Kukbruk upp frågor om sexualitet, kärlek och relationer under rättframma rubriker som till exempel Kuk, Fitta, Kyssar, Kärlek, Jämställdhet, Bög, Första gången, Könssjukdomar och Preventivmedel”.

Lättläst fakta om djur: Vad kan vi hitta på nätet?

Just nu är fyrorna på en av mina skolor igång med det spännande arbetet att söka fakta om olika djur. I första hand har vi letat efter fakta i tryckt format – från de böcker som redan finns i vårt bibliotek som finns i skolans lokaler. Det finns många bra böcker med lättläst och aktuell fakta som har fina och inspirerande illustrationer. Vi hittade fakta om alla djur utom kungskrabban – däremot fanns det mycket fakta om just krabbor i största allmänhet. Vi fick alltså gå vidare med att leta fakta om kungskrabban på nätet. Och då är den stora frågan: Var hittar vi trovärdig och aktuell fakta om djur på rätt nivå? Jag har i detta inlägg valt ut några söktjänster som jag tittar lite närmare på.

Som ni kommer märka, krävs här ett ”källkritiskt” tänk för att kunna avgöra om en viss söktjänst är lämplig ”i mitt fall”. Lämpligheten har i sin tur att göra med vad vi vill veta, vilken svårighetsnivå vi vill lägga oss på, vilket syfte vi har med frågan och vilken typ av skolarbete vi arbetar med etc. Bristen på tid gör att många inte använder ett ”källkritiskt” tänk, man vill snarare att det ska gå så snabbt som möjligt och man ägnar inte mycket förarbete åt att söka och samla in fakta. I detta fall började elevernas arbetsprocess inte med själva inhämtandet av fakta – det stod jag som skolbibliotekarie för – men en annan gång kanske fokus faktiskt ligger på själva sökprocessen, och då hoppas jag att detta kan vara till hjälp!

En avgörande del i informationssökningen och processen att hitta information, handlar om att formulera frågor. Frågor som också förutsätter en sökning som sker på ett varierat sätt där stor vikt läggs vid att väga källor mot varandra.

1. LÄNKSKAFFERIET 

Jag brukar börja med att ta en titt på Länkskafferiet. Söker vi i Länkskafferiet istället för att börja i en stor sökmotor som exempelvis Google, vet vi att vi utgår från kvalitetsgranskade länkar som har granskats och handplockats av en expertpanel bestående av bibliotekarier och lärare (till skillnad från Google där träfflistan och ordningen på träffarna inte i första hand har med trovärdighet att göra och där träfflistan sammanställs av en dator). Träffarna ger därför en hög trovärdighet och är förhoppningsvis relevanta för vår sökfråga/sökterm (här ställs krav på söktekniken och valet av sökterm). Och därför blir det också färre träffar. Det är inte ovanligt att vi inte alls får någon träff för vissa söktermer i Länkskafferiet och då får vi kanske söka oss till andra sökmotorer eller katalogtjänster.

Ett stort plus när man använder Länkskafferiet, är användarvänligheten. Det är lätt att förstå hur man söker i katalogtjänsten och man kan lätt se över vad det är för typ av länk och vad den handlar om innan man väljer att klicka vidare på själva länken. Panelen har redan gjort förarbetet med att skriva en liten text under länken, om artikelns eller webbplatsens syfte etc. Dessutom är hela tjänsten anpassad för att användas av skolelever och skolpersonal för skolan – vilket är tydligt exempelvis med möjlighet att söka på skolämnen. Det största pluset tycker jag personligen är att Länkskafferiet i så hög grad håller sig till kvalitet snarare än kvantitet. Vi har ett stort behov av sådana här tjänster när den stora majoriteten av söktjänster på nätet är av en annan art – där träffarna bestäms av andra kriterier där kvaliteten får stå tillbaka.

2. WIKIPEDIA

Wikipedia har både för- och nackdelar – men är ur många avseende en unik tjänst och digitalt uppslagsverk som har en i grunden fin tanke med sin verksamhet. Här är det användarna själva som skapar innehållet och tillsammans bygger ut och redigerar artiklarna.

Ett av målen är att bygga ut en kunskapsbank för hela världen – ett mål som går hand i hand med tanken om att bidragarnas bidrag är lika mycket värda – och därför kan vem som helst skriva vad som helst och göra detta anonymt. Man behöver inte vara expert inom ämnet för att kunna skriva en artikel eller lägga till en mening, eller för den skull ta bort en – publiceringen sker direkt och utan några dröjsmål av exempelvis kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskningen är dock inte obefintlig – den sker bara i efterhand. Sedan är det ju betydligt svårare att hinna granska alla artiklar eftersom innehållet är långt ifrån överblickbart för en enda person. Patricia Diaz – lärare och författare till ”Webben i undervisningen” (2012) skriver om Wikipedia att, citat:

”Om hela det webbaserade uppslagsverket Wikipedia (wikipedia.org), på alla språk, vore en vanlig pappersbok skulle den bestå av 2 250 000 sidor och det skulle ta en vanlig läsare ungefär 123 år att läsa den (Socialnomics 2011)”.

(Patricia Diaz (2012, s. 41))

Det som talar för Wikipedia som söktjänst är att det här finns en diskussion om källan och om källorna! Och denna diskussion är öppen för alla att vara delaktiga i, vilket ju i sig är ganska ovanligt. Så på just denna punkt skulle man kunna uttrycka sig, kan Wikipedia inte vara mera källkritiskt – deras grundprincip är så källkritiskt som det bara går. Därför är det ganska motsägelsefullt att tala om Wikipedia som bristande i trovärdighet. Beroende på hur man ser på själva källan, kan den anses vara både trovärdig och bristfällig i trovärdighet. Med andra ord: De som menar att Wikipedia inte är trovärdigt, har både rätt och fel. Det handlar däremot inte om själva texten i sig – dokumentet, utan om med vilka bakomliggande frågor och diskussion som vi använder texten. Utan kunskapen om och diskussionen kring källans egenskaper och syfte (i detta fall Wikipedia) kan vi egentligen inte bedöma själva dokumentet/faktatexten! Nyckeln till att kunna använda källor på rätt sätt, är alltså inte att frukta den ökända klipp- och klistra metoden. Det är fel att klippa och klistra, men vi måste prata om varför det är fel och inte undvika diskussionen – och här anser många att Wikipedia kan vara till stor hjälp som plats för att träna hur man tänker källkritiskt, eftersom det är så pass transparent. Vi kan också lära oss mera om hur en källa kommer till tack vare Wikipedia, om vi jämför med exempelvis böcker och andra traditionella medier där vi bara kan se till själva slutprodukten. Detta är ju inte lika lätt på en webbplats som exempelvis Länkskafferiet, där vi bara har en träfflista som är ”trovärdig”. Vi måste studera verkliga exempel på felaktig fakta, för att kunna lära oss av dem.

Ett litet urval av webbplatser med djurfakta:

RÄDDA DJUREN – med fakta om och speciell omtanke för de djur som far illa.

”Rädda djuren” är först och främst en väldigt snygg och fräsch hemsida med fakta om djur och framförallt ett sätt och en plats att som ung ta ställning för utsatta djur. Hemsidan ”Rädda djuren” är en juniorklubb till organisationen ”Djurens rätt”. Här kan vi lära oss mer om vanliga familjedjur och om djur i lantbruket. Vi får också läsa mera om djur som exempelvis blir kläder, är med i djurförsök, blir mat, jagas och är med i underhållningsindustrin. Det som står på hemsidan anser jag personligen är anpassat för elever på mellanstadiet – texten är enkel och det är lätt att hitta på hemsidan. Det finns också genomförlig information och kontaktuppgifter för de ansvariga för sidan.

ROVDJURSSKOLAN: rovdjursfakta i olika former och på olika nivåer.

Rovdjursfakta om ”The Big 5” – våra fem största rovdjur i Sverige: Björnen, Vargen, Järven, Lodjuret och Människan. På hemsidan kan du gå till ”klassrummet” där du kan lära dig mera om rovdjuren genom att läsa, titta på filmklipp, lyssna på ljud, titta på bilder, spela spel, läsa rovdjursnyheter och fråga forskare. I ”lärarrummet” som är en resurs för läraren, finns övningar, lärarguider och information om fortbildning.

Jag tycker detta är en mycket trevlig sida! Framförallt väl anpassad för skolan med bland annat bilder som elever gratis får använda i sina skolarbeten. Ett plus är att faktatexten finns på tre olika nivåer, med en bland annat lättläst nivå i pdf-format som är enkel att skriva ut och komplett med väl avgränsade stycken och fina färgbilder. För vuxna finns hemsidan för ”Rovdjurscentret – de fem stora”, som också står bakom ”Rovdjursskolan”. Deras syfte är att sprida information om våra fem största rovdjur. Så här skriver de själva om sin verksamhet:

”Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara ett oberoende, nationellt kunskaps- och informationscenter om de stora rovdjuren. Vi vill helt enkelt vara Sveriges bästa kommunikatör och informatör i dessa frågor. Rovdjurscentret De 5 Stora ska vara en trovärdig förmedlare av faktabaserad information. Därför samarbetar vi med forskare, myndigheter och en lång rad intresseorganisationer med rovdjur på agendan”.

(Rovdjurscentret De 5 Stora, 2013-04-24)

Jag uppdaterar och bygger på denna lista efter hand! Den kan göras oändligt lång!

Hälsningar,

Isabella