Kategoriarkiv: MELLANSTADIET

Lässurr 2020!

Bildresultat för pojken i graven

Den 21 och 22 april i år är det ÄNTLIGEN dags för Lässurr för våra fyror igen! I Mönsterås kommun har vi en tradition av att arbeta med Lässurr i förskoleklass och åk 4 varje vår och i år kommer Camilla Lagerqvist och besöker samtliga fjärdeklassare. Vi har valt ut boken ”Pojken i graven” att arbeta extra med inför hennes besök! På Krungårdsskolan kommer vi dra igång ett läsprojekt redan idag kring boken och det ska bli så spännande och roligt att köra igång!

Önskar er alla en riktigt bra start på denna vecka! Snart är det februari och jag hoppas in i det sista på att vintern ska komma så att man på allvar sedan kan längta efter våren! 

Maja & jullovsmysteriet

Bildresultat för maja och jullovsmysteriet wahlströms

Vad kan passa bättre idag (en dag då det sägs att det ska börja snöa) än att boktipsa om denna (L)JU(V)LIGA bok! I helgen läste jag ut Maja & jullovsmysteriet av Anna-Carin Collin och jag måste erkänna att jag också älskar den så mycket som alla andra tycks göra; det känns ju som om den redan har gått som julkalender (borde det inte vara dags snart!?) Stämningen är så rackarns mysig rakt igenom, en perfekt bok att inleda advents- och julmyset med!

I denna bok för vi träffa Maja som har turen (eller kanske inte för vissa som vill sprida ut sina presenter på ett år ;)) att fylla år dagen innan julafton! När julen börjar närma sig får hon ett högst oväntat besked: hennes pappa har ärvt ett gammalt slott (!) och hela familjen ska bums flytta ut dit för en testomgång under jullovet! Maja vill absolut inte detta, hon är helt förtvivlad och känner absolut inget förväntansfullt pirr inför att bo på ett gammalt slott med potential till spökig stämning. Här får jag jättestarka Greveholms-vibbar (tillhör generationen som såg den som barn och tycker fortfarande den är bäst), en hög mysfaktor infinner sig när man som läsare får kliva in i slottets mystiska värld – ett slott som såklart också har en ruvande hemlighet. För det första råder det märkliga omständigheter kring hur slottet kom till Majas familjs ägo. Slottets ägarinna; en gammal hollywood-kändis vid namn Gloria bestämde nämligen att slottet skulle förbli obebott i femtio år efter hennes död. Varför? Detta är en av frågorna som Maja utan att hon från början vill, börjar studera närmare. Till hennes hjälp har hon sin bästis Ingo, som kommer för att bo på slottet under jullovet. Och nästan med en gång börjar mystiska saker att hända. Ett barn hörs gråta ifrån den västra flygeln som ingen någonsin har kunnat öppna… och det går upp för Maja och Ingo att slottet verkar ha en egen vilja och känslan är att det inte är vänligt inställd mot sina nya inneboende…

Om ni som jag, har lyckats missa denna gnistrande julkula till bok, läs den! Blir inget bättre tillfälle än just nu när det är som mest grått och man bara längtar efter värme och ljus! 

Falafelflickorna

Bildresultat för falafelflickorna

”Falafelflickorna” av Christina Wahldén är en av mina sommarböcker och den börjar på ett sätt som får mig som läsare att fastna direkt. Till höstterminen kommer jag tillsammans med en lärare i blivande åk 6 på en av mina skolor, ha ett läsprojekt ihop. I våras köptes ”Falafelflickorna” in som klassuppsättning till de blivande sexorna. Det är så spännande att klura ut hur vi ska utforma projektet! Jag har en hel del idéer om podcasting, utbyte med en annan skola i ett sociokulturellt område som skiljer sig från vår skola, genrelektioner och textsamtal i läsgrupper. Någon där ute som har läst boken och har tips på hur man kan arbeta med den i skolan? Eller ”bara” allmänna tips på lyckade läsprojekt? Är också väldigt nyfiken på podcasting eller digitalt berättande i största allmänhet, någon som testat och vill dela med sig? Tar tacksamt emot tips av alla de slag, kopplade till språkstimulerande projekt på mellanstadiet!

Önskar er alla en härlig sommardag; och ni som är lediga; läsdag kanske?! ❤

Handbok för superhjältar

Även om det var länge sedan jag sist skrev på Bibblabella, har jag inte haft ett uppehåll i mitt läsande – långt ifrån! Jag har läst så många bra böcker för både barn, ungdom & vuxen! Om det hade varit möjligt att lägga upp allt bra jag läst nu på en gång på bloggen, hade jag det! Men tyvärr skulle det ta alldeles för mycket tid i anspråk. Jag får helt enkelt börja med att tipsa om något av det senaste jag läst som jag gärna vill dela med mig av:

Nämligen serien Handbok för superhjältar av författarna Agnes & Elias Våhlund, som de flesta säkert redan upptäckt, läst och uppskattat! Serien om Lisa som känner sig som allt annat än en superhjälte; som blir mobbad i skolan varje dag och som känner sig ensam och osynlig i princip hela tiden, förutom kanske när hon pratar med sin mormor och sina hamstrar. Resten av tiden är en plåga, då Lisa gör allt för att försöka synas och höras så lite som möjligt, något hon tycker är svårt eftersom hon skäms över att hennes öron är så enorma och liksom sticker ut från huvudet på ett sätt som får henne att känna sig annorlunda och konstig. Ett komplex som tre killar i klassen snabbt använder som ett sätt att trycka ned Lisa. Jämt och ständigt hör hon glåpord efter sig och på kvällarna när hon ska sova, trycker hon sina händer hårt mot öronen i ett sista, lönlöst försök till att försöka få öronen att bli mindre.

När Lisa en dag flyr in i biblioteket (älskar att författarna har valt biblioteket som en fristad <3) och sjunker ned på golvet med tårar i ögonen, får hon syn på ett glödande rött sken som aldrig tidigare funnits där. Lisa följer skenet som leder henne fram till en bokhylla där hon hittar en bok som heter Handbok för superhjältar. Det är verkligen som om boken har valt ut just Lisa till att läsa den, för när Lisa kommer fram till disken för att låna boken, säger bibliotekarien att boken inte finns att hitta i datorn och Lisa får låna den så länge hon behöver och vill. Vilket senare visar sig vara ett mycket bra beslut!

”Den här boken förändrar liv. Både för dig som läser den och för dem i din närhet. Du hittade inte denna boken. Den fann dig. Ibland kommer du att tvivla på om allting går att lära sig. Det gör det. En del färdigheter kommer kräva mer övning, men allt är möjligt. Allting finns redan där inom dig. Djupt därinne har du redan fröet till det som en dag ska blomma”.

Så börjar boken. Lisa spenderar följande dagar åt att i all hemlighetsfullhet öva sig i tre utvalda superkrafter av hela 101 möjliga. Även om vissa superkrafter går lättare att öva sig på än andra, känner Lisa sig snart modfälld. Det är så mycket hon saknar; sin mamma, sina gamla vänner och sin gamla skola. Hon känner sig inte som någon superhjälte och hur skulle det kunna hjälpa henne i skolan när hon blir mobbad? Men när allt känns som mest meningslöst, vaknar hon i natten av att något känns väldigt märkligt…

Första, andra, tredje och fjärde delen i den här serien är alla lika läsvärda och spännande! Igenkänningsfaktorn är hög och jag kan tänka mig att många kan känna igen sig i att både vara de som har blivit utsatta för mobbning, men också av att inte vara snäll mot andra. Jag gillar verkligen just hur författarna riktar sig till alla: de som känner sig ensamma, men också till dem som av grupptryck eller av andra skäl inte har modet att stå upp och stå för den man egentligen är innerst inne. Serien sätter perspektiv på ordet superhjälte på ett så bra sätt! När Lisa får frågan om vilken superkraft som är den bästa, svarar hon till exempel: snällhet. Men vad innebär egentligen att vara snäll mot andra? Det och mycket annat behandlar denna superfina serie som har kommit ut i fyra färgglada delar!

LÄS dem om ni inte redan har gjort det! Passar fint från första klass till hela mellanstadiet skulle jag säga 🙂 Jag vet också skolor där man har arbetat med serien redan i förskoleklassen. Passar också fint att högläsa eller lyssna till tillsammans med många uppslag för boksamtal.

Jag skulle vilja avsluta med att lyfta fram författarnas tack i slutet av första delen, där de skriver:

”Ett enormt tack till alla bibliotek för den trygghet, frid och kunskap ni dagligen förmedlar”.

Det är precis just därför jag en gång för länge sedan valde att utbilda mig till bibliotekarie, för den fristad biblioteket kan vara för människor som söker trygghet, frid och kunskap. Jag hoppas bara att eleverna på de skolorna där jag arbetar, känner precis så! Det är något jag tänker på varje dag, en strävan som aldrig får ta slut, något vi måste arbeta för varje dag! Men som såklart långt ifrån är ett ensamarbete; skolbiblioteket är en del av skolan!

 

 

En annan Albin

”Höga träd skavde mot varandra och krängde i vinden. Simon och Alfred syntes inte till. Det var bara jag nu.”

”En annan Albin” av författaren Johan Unenge gjorde mig nyfiken, eftersom den verkade svår att placera in i ett något specifikt fack. När jag vände på boken och läste lite på baksidan, kändes det som en bok som hade många lager med potential att beröra och väcka olika tankar och känslor. Flera bloggare har beskrivit den som svårdefinierad eftersom den rymmer inslag av olika genrer. Till handlingen hör en viktig pusselbit som mycket väl kan sägas vara ett inslag av fantasy, vilket gör att handlingen tar en oväntad vändning som väcker många frågor att diskutera – den är på så vis både lämplig som högläsningsbok och att diskutera i läsgrupper. Intressant och läsvärd och jag gillar att den flyter på i ett lagom tempo – varken för fort eller långsamt. Istället ligger fokus vid att vi som läsare får lära känna Albin i lugn och ro – en pojke som går på mellanstadiet och som bär på en massa motstridiga känslor i sin ensamhet och som under den korta tid då vi får fästa bekantskap med honom, hinner utvecklas en hel del i sig själv.

Boken påminner lite till tema om Petter Lidbecks ”Den magiska kepsen”, men har mera av känslighet och mörker och mindre av humor än Lidbecks.  En relativt lättläst bok för dem som har tålamodet att läsa en text som räcker ganska länge (222 sidor) med en handling där tempot är lite lägre. Personligen skulle jag säga att den framförallt passar för åldern 9-12 år som gemensam högläsningsbok för att fånga upp frågor som berör ensamhet, vänskap, ärlighet, att vara sedd eller inte sedd, makt och rollfördelning i skola och klassrum, möjligheten för elever att påverka sin skolvardag och tankar om hur det hade varit att vara någon annan och vilka faktorer som kan avgöra om en person vinner respekt eller inte. En fråga som är väldigt central i boken är just denna: Är ensam stark?

Albin känner sig ensam. När han verkligen anstränger sig och tänker efter, kommer han fram till att det bara finns en människa på jorden som verkligen ser honom. Och det är hans farmor. Farmor som berättar historier om när hon var liten och som får honom att känna att han verkligen kan vara sig själv. Farmor som är sjuk och ligger på sjukhus. Vid sidan av farmor finns det kanske ännu en person som verkligen ser honom. Hon heter Emma och går i samma skola. När de var små var de bästa vänner, men numera säger de bara hej till varandra när de träffas i korridoren eller någon annanstans. Men även om de inte säger mer, känner Albin att hon ändå kanske är hans bästa vän. Fortfarande.

En dag, när skolan har orientering i en skog i närheten, kommer Albin bort från sitt sällskap. Han har blivit hopparad med två killar i klassen som fullkomligt struntar i honom. Så när Albin fastnar med skorna i tjock gyttja och till slut kommer loss, är killarna spårlöst försvunna. Albin är lämnad helt ensam i skogen och kommer inte hem den kvällen eller natten. Han spenderar istället timmarna när det mörknar och blir kyligare, irrandes runt efter en väg ut, men hittar ingen. Han hittar heller ingenting att äta förutom några mörka, sura och kalla bär som han stoppar i sig utan att tänka sig för. Och dagen efter, på morgonen, när han återfinns igen, känns magen som ett värkande sår och han är illamående. Men det är också det enda negativa som natten för med sig, för plötsligt behandlar alla honom annorlunda. Plötsligt är det som om han har blivit kung och alla ser honom. De hälsar, ler och frågar vad de kan göra för honom. Och i skolan blir han intervjuad av tidningen och rektorn kommer fram och skakar hans hand. Albin börjar räkna hur många hej han får varje dag och han blir helt vimmelkantig och yr av all uppståndelse. Han märker hur han liksom bara kan gå fram och få precis som han vill. Han vågar prata inför andra, vågar se dem i ögonen, vågar göra saker som han aldrig tidigare har gjort. Men när känslan går ur kroppen börjar Albin fundera över om det inte var något mystiskt med de där bären som han åt… och samma natt ställer han klockan efter midnatt för att cykla tillbaka till den mörka skogen där han hittade bären…

Fyr 137

För några dagar sedan läste jag ut den omåttligt populära Mebelserien av Ingelin Angerborn – en serie med ständigt, långa reservationer på våra skolor av framförallt förväntansfulla mellanstadietjejer som med spänning och entusiasm väntar på att få kasta sig över ännu en del om vännerna Elvira, Meja och Bea. Om det är något jag lärt mig under mina år som skolbibliotekarie, är det att få saker smittar så mycket som när kompisar boktipsar varandra. Så var det med Rum 213 när den kom ut 2011 (som ju nu dessutom har blivit film) Det började med att någon läste den och blev helt såld och därefter har det gått som ringar på vattnet. Boken är nu en av våra mest välkända på biblioteken och har liksom uppnått en status i sig som gör att man inte behöver tala sig varm om den. Den bär liksom sig själv.

I denna den tredje och avslutande delen av Mebelserien, möter vi gänget Elvira, Meja och Bea i början av sommarlovet. Det har gått två år sedan sommarkollot då de först kom i kontakt med de mystiska händelserna.. och ett år sedan Elvira blev inlagd på sjukhuset med utsikt över det övergivna mentalsjukhuset där kusliga och otäcka saker fortsatte att äga rum. Denna sommaren längtar framförallt Elvira och Bea efter en helt vanlig, solig och bekymmerslös semester; de ska spendera en tid på Svartuddens camping där de ska tälta ihop med Mejas familj och bara bada och sola hela dagarna.

Men redan på vägen mot campingen börjar saker och ting hända som får Elvira att kastas tillbaka till händelserna på mentalsjukhuset och det okända som hon där tvingades komma i kontakt med. En bil med registreringsskylten FYR 137 kör förbi. Om man inte har läst någon av delarna i serien tidigare, är det svårt att förstå hur en registeringsskylt kan få hela Elviras värld i gungning. Det man då bör känna till är att alla delarna i serien har inletts på ungefär samma sätt; med att Elvira plötsligt får syn på en registreringsskylt som hon senare förstår har tjänat som varning för vad som komma skall. När det lite senare sjunker in för Elvira att det mycket riktigt finns en gammal fyr bara ett stenkast bort från campingen och att ryktet går om att det har visat sig en mörk skepnad där som bygden kallar ”Svarta Sara”, går det som rysningar utmed hela ryggraden och hon vill bara fly därifrån. När de dessutom hittar en gammal dagbok med mystiska meddelanden som verkar riktade direkt till dem, börjar Elvira på allvar förstå att det som hände på både kollot och mentalsjukhuset, händer igen…

Nu när jag har läst alla tre delarna och kan jämföra lite, måste jag nog säga att jag tycker de alla tre står sig ungefär lika starka. Det är ingen favoritserie för mig personligen. Jag tycker det fattas lite för att den ska ha det där lilla extra, men det är ändå läsvärda, lättlästa och spännande böcker inom genren mysrysare. ”Fyr 137” var framförallt mest spännande i början och tappade tyvärr lite mot slutet när det blir får många och osammanhängande trådar som lite tar udden av spänningen.

Min favorit av Ingelin Angerborns barnböcker är hennes fristående ”Hjärta av damm” som handlar om Bella och utspelar sig under ett höstlov på ett teaterläger. Här hittar ni min recension av den!

George

Bildresultat för george alex gino

För ett tag sedan läste jag ut ”George” av Alex Gino – en liten bok med ett glatt och minimalistiskt yttre i regnbågens färger, men med ett desto mer komplext inre. Jag läste boken på engelska, vilket jag verkligen rekommenderar! Nu kan jag inte jämföra med hur läsupplevelsen annars skulle te sig på det svenska språket, men jag tyckte den kändes autentisk och jag hade även lättare att leva mig in i den amerikanska skolmiljön och vardagen tack vare de engelska uttrycken och termerna. Det var länge sedan jag läste på engelska, något jag verkligen har saknat!

”George” var en bok jag läste ganska snabbt. Jag skulle beskriva den som ganska lättsmält trots det lite tyngre ämnet. Jag trodde faktiskt att boken skulle kännas starkare i mig, göra mig mer berörd, men den kändes istället ganska vardaglig. Vilket i och för sig bara är bra! Det gör att ämnet som boken skildrar avdramatiseras mer och visar på hur svart vitt det kanske har varit innan. Det att jag förväntar mig att boken ska beröra mig jättestarkt, kanske säger mycket om hur mycket vi har kvar. Att boken inte bara kan få vara en bok om en tjej som någon annan och inte mer med det.

Alex Gino har skrivit en berättelse som handlar om George – en ovanlig och samtidigt väldigt vanlig flicka som fötts i fel kropp. George har länge vetat att hon är en tjej. För henne är det lika naturligt som något annat och ändå vågar hon inte ta steget att berätta det för någon. Ända gången hon lever ut i sig själv är när hon stänger in sig själv hemma (helst när ingen annan är hemma) för att bläddra i de tjejmagasin som hon på olika sätt har fått tag på. Hon gömmer dem i en väska under en hög av en massa gosedjur och plockar upp så ofta hon kan för att insupa atmosfären av att få leva ut som tjej. Och under den stunden kan hon verkligen leva ut i sin fantasi. Tills hon måste gömma sig under sin fasad igen. Den fasad som alla andra uppfattar som kille. Eller kanske snarare som en ”töntig”/”tjejig” kille.

En dag i skolan presenterar hennes lärare en teaterpjäs som klassen tillsammans med en parallellklass ska sätta upp för föräldrarna. Pjäsen är hämtad ur E.B Whites bok ”Min vän Charlotte” som berör George mycket starkt. Och där och då blir hon nästintill besatt av pjäsens ena huvudkaraktär, Charlotte. En spindel som dock är en tjej. Vilket hon snart ska få erfara att alla andra inklusive läraren stenhårt räknar med också ska spelas av en tjej. Det är liksom skrivet i sten och ingen annan än George verkar ha kommit på tanken att den lika gärna skulle kunna spelas av vem som helst.

George och hennes bästa vän som också går i klassen bestämmer sig för att göra allt de kan för att George ska få stå på scenen som Charlotte. För George skulle det vara som att äntligen få träda fram som sitt verkliga, sanna jag…

En viktig roman som i första hand handlar om det viktigaste här i livet: nämligen att få vara människa och om rätten att få identifiera sig själv. Riktar sig till barn från ungefär 8 år och uppåt (viktigt bidrag då den fyller ett tomrum där det annars inte finns så många böcker som skildrar transpersoner för denna åldersgrupp).  Ingen gräns uppåt :).

Torsten Bengtsson besöker våra fjärdeklassare!

Bildresultat för torsten bengtsson

Den 25 – 26 april kommer våra fjärdeklassare få besök av författaren Torsten Bengtsson!

Vi är så glada och spända av förväntan över att få träffa honom! I kommunen har vi en tradition sedan några år tillbaka av att ta emot författarbesök för våra fjärdeklassare varje läsår. Vi har tidigare haft författarna Sofia Nordin och Katarina Genar på besök och nu är det alltså dags för Torsten Bengtsson.

I början av vårterminen delade vi ut varsitt exemplar av hans bok ”Mysteriet i döda skogen” till klasserna. Tanken är att vi vill skapa uttrymme för klasserna att i god tid inför författarbesöket förbereda sig på det sätt de önskar arbeta med boken och författaren kopplat till läroplanen.

Detta har i år resulterat i en mängd olika projekt; en klass har förberett sig genom att läsa boken högt och därefter samtala om texten gemensamt i mindre grupper och en annan klass har gjort deckarprojekt och skapat egna deckarromaner genom en stafettskrivning – ett nytt och spännande sätt att utveckla sitt skrivande på!

I många av klasserna har jag som skolbibliotekarie fått förtroende och möjlighet att vara med som resurs och har med glädje och spänning följt processen framåt. Under höstterminen skrev jag om hur stafettskrivningen i klass 4 på Krungårdsskolan framskred. Är ni nyfikna på hur projektet gick till eller bara undrar över vad en stafettskrivning är för något, kan ni läsa mer i min summering av projektet i detta blogginlägg HÄR!

En inspirerande lektion i upphovsrätt!

Foto: Joshua Earle via Unsplash

Idag har jag haft en inspirerande lektion i upphovsrätt med en femma på en av mina skolor! Tänk att ämnet, som jag förvisso redan från början tycker är väldigt intressant och invecklat, kan bli så mycket mera intressant tack vare elevernas feedback genom frågor och kommentarer. Det som gjorde att jag blev så glad under lektionen var att eleverna ställde frågor som visade på att de hade kunnat ta till sig innehållet genom att de började göra kopplingar till sin egen vardag och hur de själva använder andras material på nätet.

Jag fick till exempel en fråga om det är okej att ta screenshots av andras bilder för att lägga upp på sin fanpage på Instagram. En bra fråga och dessutom modig att ställa! Nu har ju den frågan också ett väldigt rakt och enkelt svar: Nej, det är inte okej så till vida att man inte har upphovsmannens lov att göra detta. Samtidigt förstår ju jag att det är en massa tweens som har fanpages där man lägger upp screenshots på detta vis. Därför tänkte jag till nästa och framtida lektioner i ämnet vara lite bättre förberedd genom att tipsa dem om var de kan hitta fria bilder på sina kändisar på nätet. Är det någon som läser detta som råkar ha något bra tips på var man kan hitta fria bilder på kändisar får ni gärna skriva det i kommentaren till detta inlägg!

Vill avsluta med två kluriga och jätteintressanta frågor om upphovsrätt som jag fick under dagens lektion:

  1. Om upphovsmannen till en bild är död, men det ännu inte har gått mer än 70 år, vem är det då som har rätten till bilden?
  2. Unsplash är en bildbank med bilder som är licensierade under CC0. Om en person bearbetar en sådan bild genom att först modifiera den och därefter publicera den på nätet, hur får en tredje person använda bilden?

Till nästa veckas lektion har jag lovat att ta reda på de fullständiga svaren, eftersom jag varken kunde eller hann ge något denna gång. Till dess jag har tagit reda på svaren, kan jag ju bara spekulera lite…

Svaret på första frågan borde väl vara att det är släkt och familj som rätten överlåts på? Rätta mig om jag har fel eller om ni sitter på svaret själva! Svaret på den andra frågan borde väl logiskt vara att det är den personen som har modifierat bilden som har rätten till den och därför får avgöra hur andra får bearbeta den? Om det inte framgår med licens eller liknande, måste ju en tredje person fråga upphovsmannen (personen som har modifierat Unsplash bild) om lov först. Det borde väl inte vara krångligare än så? Och ändå är det här med upphovsrätt ofta en klurig nöt att knäcka, eller hur? Om det är så att ni som läser detta, är kunniga och vet svaret, får ni mer än gärna skriva till mig eller kommentera under inlägget!

Bronsnyckeln

Bildresultat för bronsnyckeln

Sedan jag skrev sist har jag hunnit läsa del ett och två ur vikingaserien ”Sagan om Turid” av Elisabeth Östnäs (vilka jag för övriga tyckte var mycket läsvärda, spännande och välskrivna). Jag påbörjade även del tre, men så kom ju ”Bronsnyckeln” emellan! Och jag måste erkänna att det är svårt att låta bli att skjuta upp läsningen av ”Bronsnyckeln” när den är en direkt fortsättning av ”Kopparhandsken” som ju var en av mina litterära höjdpunkter förra året! Här kommer därför ett litet inlägg med mina tankar om del tre, ”Bronsnyckeln” av författarna Holly Black och Cassandra Clare.

Ju längre in i en serie jag kommer, desto mindre vill jag egentligen avslöja om den här på bloggen för alla er som inte hunnit läsa föregående delar. Men här kommer några ord som jag hoppas inte avslöjar för mycket! I del tre får vi återigen möta det fantastiska kompisgänget Call, Aaron, Tamara och så vargen Tumult förstås. De träffas efter ett sövande sommarlov och känslan när de börjar sitt bronsår på den magiska skolan ”Magisterium” igen är att de för första gången på länge kanske kan ägna sig uteslutande åt att lära sig något. Det blir som ni säkert redan räknat ut, inte alls som de tänkt sig. För på skolan blir de snart varse om att det lurar en hemlig mördare som verkar vara ute efter att döda Call och hans vänner…

Det som slog mig mest när jag började läsa de första sidorna i boken var hur otroligt mycket jag hade saknat författarnas humor:

”- Borde inte trollkarlarna redan ha kollat det? frågade Aaron.

Tamara ryckte på axlarna. – Även om de har det skulle de inte ge oss namnen, så det här är ett sätt att korta listan över misstänkta.

– Någon har läst om alla sina Kittyböcker i sommar, sa Jasper.

Tamara log ett varggrin. – Någon kommer snart få en smäll i ansiktet”.

Och sedan var det det här med mina höga förväntningar om att få läsa ännu en gastkramande spännande bok med en massa oväntade vändningar och cliffhangers. Trots att ”Bronsnyckeln” saknar det höga tempot som var ”Kopparhandskens” signum, är det en grymt spännande bok (på ett lite lugnare sätt) som döljer en massa mörka hemligheter och som tids nog leder fram till ett slut som är minst sagt oväntat och fruktansvärt…

Min recension av första delen, ”Järnprovet” hittar ni HÄR!

Del två i serien, ”Kopparhandsken” var enligt mig en av 2016 års bästa barn- och ungdomsböcker. I detta inlägg hittar ni några rader om varför den var och är så bra!