Kategoriarkiv: RÖDA TRÅDEN – SKOLBIBLIOTEKSPLAN

Källkritik med årskurs 2 på Skytteanska skolan

Hur arbetar man egentligen med källkritik i årskurs 2 på lågstadiet? Jag har sammanställt en lista med länkar och information om hur man kan arbeta med källkritik för lågstadiet. Ni hittar den lite längre ner i detta inlägg. (Många av länkarna tipsar också Skolverket om här).

KÄLLKRITIK FÖR ÅK 2 PÅ MINA SKOLOR:

När jag har besökt årskurs 2 på mina skolor, har vi börjat med en introduktion i källkritik genom att granska tryckta källor – facklitteratur med fakta om djur. Vi har också pratat lite om vad en källa är och att det finns olika källor som har olika egenskaper – exempelvis ett skelett, en vattenkälla, en muntlig källa (ex. när man intervjuar en person), en gravsten, en bok, digitala källor och så vidare.

Innan jag besöker klassen, har eleverna fått förbereda sig med inläsning av faktatext för det djur som vi ska fördjupa oss i för tillfället. Klass 2 på Skytteanska skolan har till exempel fått lära sig mer om fladdermusen och klass 2 i Timmernabben kommer att lära sig mera om ekorren.

Eleverna får ett litet häfte med faktatexter från två olika källor/faktaböcker. Faktatexten är luftig och lättläst med många illustrationer. Tillsammans med faktatexterna har de även fått en tankekarta som de själva kan sitta och fylla i efter hand som de lär sig mer om djuret. När jag sedan kommer och besöker klassen vid ett senare tillfälle, använder vi tankekartorna och faktatexterna som underlag för den ”källkritiska granskningen”.Jag skriver inom citationstecken, eftersom källkritisk granskning i detta fall menas med att vi granskar faktatexten och letar efter fel tillsammans och uppmärksammar att det kan förekomma olika faktauppgifter i olika källor.

Det är en introduktion och en början till hur man kan prata om källor och hur man kan bedöma dessa. Ett mål är att lära ut att vi måste ha viss kunskap i ämnet som vi ska granska – eller åtminstone veta var vi kan hitta den informationen (glöm inte att diskutera vad information är).

När jag sedan träffar eleverna nästa gång – går de i årskurs 4 och då fortsätter vi den källkritiska diskussionen tillsammans, fast denna gång för digitala källor på internet, när vi bland annat bedömer en webbplats trovärdighet.

Dagens lektion i källkritik med tvåorna bjöd på många intressanta frågeställningar om fladdermöss. Hur många myggor kan fladdermöss egentligen äta på ett år? Kan vi höra fladdermössen prata med varandra? Är spindlar insekter? Hur stora blir flyghundarna och hur små är de minsta fladdermössen…? Nästa vecka träffar jag tvåorna på Tillingeskolan och då ska vi istället granska fakta om ekorren!

För dagens lektion har jag använt dessa faktaböcker om fladdermöss:

Fladdermöss (inbunden)

ANDRA SÄTT ATT ARBETA MED KÄLLKRITIK FÖR FÖRSKOLEKLASSEN OCH UPPÅT:

NOSA PÅ NÄTET” – ökad mediekunnighet för barn i åldern 5-8 år

bild

 

 

 

 

Jag kan börja med att tipsa om materialet ”Nosa på nätet” från Statens medieråd, som är anpassat för de yngre barnen i förskoleklass och på lågstadiet. Materialet är lämpligt för åldrarna 5-8 år. I paketet ingår: en sagobok om källkritik, lärarhandledning, ppt-presentation, diskussionsfrågor och diplom. ”Nosa på nätet” går att beställa gratis via Statens medieråds hemsida.

 

KOLLA KÄLLANS LATHUND – Internet: en guldgruva eller soptipp?

Symbol för Kolla källan

Kolla Källan (Skolverket) har sammanställt en enkel och praktisk lathund för ”källkritik på internet”. Lathundarna går att beställa hem gratis och är lämpliga att dela ut i klassen under en lektion i källkritik. Personligen tycker jag att Kolla Källans broschyr är bra att ha med som ett stöd och en mall för när vi diskuterar källkritik och informationssökning – för exempelvis bedömning av digitala källors (men även tryckta källors) trovärdighet. Jag har en klassuppsättning av dessa lathundar och har med mig när jag besöker klasser i källkritik. Här kan man beställa hem eller skriva ut lathunden.

Kolla Källans Lathund.

TERRA SCANIAE: Källkritik för historiska (arkeologiska) källor

Webbplatsen ”Terra Scaniae” är en pedagogisk resurs som riktar sig mot skolans elever och lärare. Ansvariga för webbplatsen är Kultur Skåne och Region Skånes Kulturförvaltning för att sprida kunskap i historia (fokus ligger på Skånes historia och kulturarv). Berättelserna är skrivna av författare i barn- och ungdomslitteratur (bland andra Gull Åkerblom och Åsa Storck) och faktatexterna är sammanställda av diverse ämnesexperter, som exempelvis arkeologer, historiker, professorer, lärare, bibliotekarier, etnologer, fotografer, skribenter och antikvarier med mera.

Under ”pedagogiska resurser” hittar man material och tips anpassade för lärare och elever. Här kan man bekanta sig mera med historiska källor som gamla kartor, bilder och filmer. Skolverket tipsar om ”Terra Scaniaes” spel ”Historiedetektiven” – där man tillsammans med ett gäng arkeologer ska fastställa identiteten på ett mystiskt skelett. En mycket användbar och tillförlitlig resurs för kunskap i historia för kanske främst mellanstadiet, och för övning i att hantera olika typer av källor! (För varje artikel finns även en gedigen källförteckning).

”Spelet innehåller moment som källkritik, problemlösning och ett tillvägagångssätt som är förankrat i verkligheten. Det är upplagt på ett enkelt och lättförståeligt sätt, för att budskapet ska nå en bred målgrupp.

Målgruppen är tänkt att vara mellanstadieelever, men kan säkert vara till nöje för andra åldrar”.

(Citat hämtat från Terra Scaniae, 2013-05-07)

Tillbakablick på SKOLBIBLIOTEK 2012 – konferensen i Stockholm i november…

Årets konferens SKOLBIBLIOTEK 2012 inföll i år 15-16 november, i Stockholm. Jag åkte till Stockholm och medverkade under båda dagarna tillsammans med skolbibliotekarier från olika delar av landet. Ett gediget och fullspäckat program med aktuella frågor som belyste vår roll som skolbibliotekarier i ett alltmer digitalt samhälle.

LÄS OM DAGARNA PÅ SKOLVERKETS HEMSIDA, där man gör en bra sammanfattning av konferensen och det som togs upp där.

Dag 1 lyfte fram olika perspektiv på:

  • Skolbiblioteket som samverkansform och som nav
  • De ökade kraven på källkritik och skolbibliotekariens roll i detta.
  • Skolbibliotek och talbokstillstånd
  • Hur 1:1 datorer förändrar skolbibliotekets villkor
  • Skolbibliotekets ansvar för läsutveckling

Det jag personligen tyckte var mest intressant under denna dag, var mötet med skolbibliotekarierna från Norra Fäladens Skolområde i Lund. Jag fick en chans att samspråka med dem när vi råkade sitta bredvid varandra under dag 2 och vi knöt kontakter via Twitter. Deras arbete med skolbibliotekets plan och mål, fungerar i likhet med Helenas och mitt arbete med Röda Tråden (Skolbiblioteksplanen för skolbiblioteksverksamheten i Mönsterås kommun). Skolbibliotekets mål är således gemensamma med skolans mål och planen förändras löpande. Tanken med Röda Tråden är också att den ska utvärderas och förändras kontinuerligt.

De ser framförallt skolbiblioteket som en verksamhet i första hand och som ett fysiskt rum i andra hand.

Detta kan jag också ta med mig, då jag i min tjänst ansvarar för 5 skolor (som inte alla har ett fysiskt rum som kan sägas utgöra ett bibliotek) och där jag i egenskap av skolbibliotekarie och med den kompetens jag har i mitt yrke, kan sägas vara en del av ”skolbiblioteket” som verksamhet och som funktion.

Något jag skulle vilja ta med mig från mötet med Norra Fäladens skolområde, är framförallt deras arbete med eleverna i läsgrupperna och hur de går ut i klasserna och låter eleverna själva få bokprata om de böcker som de har läst. Detta skulle jag gärna vilja testa med exempelvis mellanstadiet i framtiden. Jag skulle även vilja fördjupa detta samarbete med eleverna och kanske även ha en läsblogg, i likhet med Norra Fäladen, där eleverna får vara med och blogga om sina böcker. De arbetar också med bloggar för att hålla kontakten med varandra som skolbibliotekarier, vilket jag ser som en stor fördel med arbetet med min blogg. Vi är två skolbibliotekarier i kommunen, men ses inte alls under vardagarna, eventuellt under studiedagar och nätverksträffar. Då blir det viktigare att hitta alternativa kommunikationsvägar och en blogg är ju ett sätt att finna dessa. Det knyter också samman med målen i planen, där vi lyfter fram vikten av att ge likvärdig service i vårt arbete.

Under dag 2 fick vi också träffa Kristina Alexanderson och det mötet var verkligen ett utropstecken!!! Kristina är otroligt duktig och kunnig i ämnet och förmedlar en syn på källkritik som gör att det faktiskt förenklar, trots att hon går till botten med många av de dilemma och problem som uppstår i samband med exempelvis frågor som rör integritet, upphovsman och hur man bör hantera källor på nätet.

Jag önskar att alla elever och lärare fick lyssna till Kristina Alexanderson och ta del av hennes otroligt viktiga arbete. EXTRA bra var att hon faktiskt började med att ställa nästan löjligt enkla frågor, som det visade sig var bland de svåraste man kunde svara på. Så, att ställa enkla frågor under ett pass i källkritik är något jag tar med mig i framtiden!

Hennes föreläsning är absolut något som jag kommer ta med mig i mitt arbete och i mitt möte med elever och lärare som behöver handledning. Hon menade också att källkritik är något som måste finnas med i arbetet från första början och att det är så viktigt att de får tränas i att hantera källor under handledning av skolbibliotekarier och lärare.

Följ hennes arbete på:

Webbstjärnan

Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Creative Commons Sverige

Internetguiden – Källkritik på internet

Internetguiden – Från idé till färdig webbplats

Kolla Källans idélåda (verksam fram till dec 2010)

Dag 2 lyfte:

  • Den nya skollagen
  • Skolbibliotekarien i kompetensteam
  • Hur ungas medievanor påverkar skolbiblioteken
  • Det lättlästa (och demokratiska) skolbiblioteket
  • Skolbibliotek ur Skolinspektionens perspektiv (som avslutade dagen)

Mycket intresseväckande denna dag, var mötet med Ungdomsbarometern som berättade om ungdomars mediekonsumtion genom att blicka bakåt och framåt på ett humoristiskt sätt. Framförallt intressant är hur unga och även vuxna påverkas av att ständigt vara uppkopplade, och vad det får för konsekvenser för deras val och prioriteringar i livet och hur det påverkar dem som människor.

Ungdomsbarometern pekade på en motsatt trend, än vad Mats Östling & Krister Widell gjorde under dag 1… och menade att man såg tydliga trender i att böcker och läsning är mycket populära idag och att det troligtvis kommer förbli så. Det som kanske blir viktigare för bokens varande, är kanske istället att den sätts i en kontext, till exempel när den blir film och att verket/texten används för olika typer av media.

LYCKADE dagar i Stockholm, mycket lärorikt och intensivt! Och ändå fanns det tid för nätverkande och samtal mellan föreläsningarna med andra skolbibliotekarier med olika bakgrund och utgångspunkter i sina verksamheter… Jag blir alltid lika förvånad och glad över hur många vi faktiskt är, vi skolbibliotekarier…

GLÖM FÖRRESTEN INTE att besöka Årets Skolbibliotek 2012, som blev NACKA GYMNASIUM och skolbibliotekarierna Elisabeth Brandberg och Maria Åsberg, som under konferensen berättade hur deras bibliotek förändras när eleverna fick 1:1 datorer och när de ändrade om lånedisken… Mycket spännande…!

/Bibblabella