Kategoriarkiv: SEXUALITET

”Den andra kvinnan” av Therese Bohman

Nu börjar julen närma sig och det är som om allting runtomkring skimrar med ett magiskt ljus. Och är det inte lite extra mysigt att läsa en bra bok så här års? En bra bok som jag skulle vilja tipsa er om, är Therese Bohmans roman ”Den andra kvinnan”, som jag läste i helgen. Det är tyvärr väldigt sällan jag hinner läsa vuxenromaner numera (all min tid tar jag gladeligen till att läsa barn och ungdomsböcker), men under loven brukar jag försöka klämma in en och annan!

Omslagsbild: Den andra kvinnan

”Den andra kvinnan” inbjuder verkligen till rogivande läsning. Jag tycker de leverbrunrödbeiga tonerna på omslaget passar så väl med den där lite melankoliska, sövande och samtidigt febriga och upproriska känslan jag super in när jag läser boken.

Boken utspelar sig i isolerade delar av Norrköping där huvudpersonen bor och jobbar extra i bespisningen på sjukhuset. Hon är en drömmande person som ägnar vakna timmar åt att fundera över sin tillvaro – den gråa, klibbiga, ensamma tristessen som hon känner när hon går mellan jobbet och hemmet och däremellan när hon står i de trista, formlösa, vita kläderna och böjer sig över diskmaskinen som släpper ut kvav, fuktig luft.

Hon är en känslig person som känner av hur världen är uppdelad i olika skikt och lager – hur människor inordnar sig i olika kulturer och hierarkier och hur de dömer varandra. Hon har en enda vän som hon har haft sedan barndomen. Hon heter Emelie och är på ytan artig och snäll, men huvudpersonen känner mer och mer av hur Emelie avskräcks och äcklas av henne som person – ja, framförallt över hur hon lever. Hon (i boken får man aldrig veta vad huvudpersonen heter) tänker mycket på vad det innebär att vara kvinna och varför hon har så svårt för att känna behov av kvinnogemenskap. I allt detta och mycket mera känner hon en växande ensamhet, som i och för sig alltid har funnits där. Det är genom litteraturen och böckerna som hon knyter band och hon refererar mycket till Dostojevkijs källarman, Thomas Manns ”Döden i Venedig” och ”Bergtagen”.

Men en dag händer något som kommer förändra hennes liv. Hon träffar överläkaren Carl Malmberg, som hon tidigare mött i bespisningen och han erbjuder henne skjuts hem. Hon beskriver det i slowmotion och som om hon har all makt att påverka vilka vändningar hennes liv nu ska ta. En passionerad kärlekshistoria uppstår mellan dem – men den är och blir, som man tidigt redan har förutspått, inte utan komplikationer. Själva berättelsen är långt i från unik – det är ett klassiskt upplägg i en kärleksroman, men tack vare Therese Bohman blir den ändå ny och intressant. Framförallt i det att hon problematiserar den klassiska älskarinnerollen och framförallt det moderna och feministiska madonna-idealet.

När jag läser ”Den andra kvinnan” ser jag huvudpersonen så levande framför mig och det är framförallt för den skull och för den speciella stämningen i boken som jag tycker så mycket om den. Huvudpersonen skimrar som ett guldkantat moln en grådaskig dag. Hennes tankar, känslor och drömmar framträder så tydligt. Berättelsen om henne är egentligen ganska sorglig och melankolisk. Den där ensamheten som hon så ofta återkommer till, den känner jag av som läsare, precis på samma sätt som hon själv beskriver den, som ett tryck bakom nyckelbenen. För mig är hon som en högt flygande svala som låses in varje natt. Hon är både fri och fängslad i sig själv och i världen och det är väldigt talande och berörande när hon lite senare i berättelsen talar om hur hon har ”förbrukat staden”.

”Den andra kvinnan” är en fantastisk roman som växer mer och mer mot slutet. När det är som mest spännande, är historien så invecklad att den blir klaustrofobisk och riktigt obehaglig. Slutet gör tyvärr inte de mest lysande partierna i boken rättvisa. Och ändå lämnar den mig inte alls besviken. Nu är jag sugen på att läsa Therese Bohmans första roman ”Den drunknade”.

Annonser

Ett filter i huvudet är bättre än ett i datorn!

https://i2.wp.com/surfalugnt.se/wp-content/uploads/Banner_metodmaterial1.jpg

Hej!

Nu finns rykande färskt material ute om unga och sexuell utsatthet på nätet (ett samarbete mellan UMO.se, Fryshusets nätvandrare, Surfa Lugnt och Ungdomsstyrelsen). Ni hittar information om materialet HÄR, på Skolverkets hemsida, där ni även kan ladda ner materialet i pdf-format.

Vi har själva använt materialet som grund för ett föräldramöte för sjuorna och kommer även att använda det för vårt klassbesök med sjuorna i fortsättningen.

Det finns två olika varianter; ett som vänder sig till vuxna och ett som vänder sig till unga – vilket är perfekt när man arbetar förebyggande och vill nå ut till flera grupper samtidigt. Något som framförallt betonas här är vikten av vuxnas nätnärvaro – något som inte behöver innebära att man är aktiv online, utan snarare handlar om att vara det mentalt, att skaffa sig mer kunskap i ämnet och skapa positiva och trygga samtal med barn och unga kring detta.

Något annat som är viktigt och som framhålls är vikten av att vi vuxna bekräftar unga  i vardagslivet, så att behovet av att få bekräftelse på olika sätt på nätet inte går överstyr. Det här är bara några av flera viktiga punkter som står att läsa om i ”ett filter i huvudet”!

Och kom ihåg:

”Det är bättre att ha ett filter i huvudet än ett i datorn”!

https://i2.wp.com/surfalugnt.se/wp-content/uploads/Sk%C3%A4rmdump-2014-08-06-08.11.33.png

Kramiga böcker

bild-2

Mårten Melins böcker har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta och det tror jag dem alltid kommer ha. Det jag älskar så mycket är att han vänder ut och in på vår hjärtmuskel och låter det banka hur det vill, utan att störa för mycket eller lägga sig i. Det är just därför som varenda liten bokstav, varenda liten eller stor mening, varenda sida, kapitel och bok går rakt in i mitt hjärta och det känns alltid så självklart och naturligt hur han gör det. För mig släpper han kärleken och de pirriga och intima känslorna fria utan att censurera för mycket – det är modigt och jag tycker det är synd att det faktum att han gör det, bemöts med en rädsla som jag trodde vi för länge sedan kunde lägga bakom oss.  Visst är det viktigt och vettigt med diskussioner om var boken hör hemma på hyllan, men det får inte ta fokus från det verkligt viktiga.

bild-1

Vi bibliotekarier vet ju att de där böckerna (som berör sex och intima känslor) alltid kommer att finnas, bli upptäckta OCH gömda! De kommer ibland (läs: ofta) inte alltid hittas på sin rätta plats i hyllan. De kommer istället ligga gömda bakom någon blomkruka, fåtölj eller instoppad bakom böckerna i någon helt annan bokhylla. De kommer alltid vara på vift och när de väl upptäckts tror jag inte det spelar någon större roll på vilken hylla de hör hemma. Och om de inte finns på ungdomshyllan, finns de i vuxenhyllan. Så att Mårten Melins bok är klassad som en mellanåldersbok, tror jag inte är något bekymmer. Det finns en poäng med att ställa den på Hcg-hyllan och det är att den berör ett ämne som faktiskt är bland det mest flytande som finns. Jag tycker inte man kan adressera frågan till en viss ålder. Det finns de som förblir okyssta långt efter 20. Det finns de som är tillsammans redan på lågstadiet och mellanstadiet. Kärlek är flytande. Kramar är flytande. Känslor är flytande.

”Lite mer än en kram” är ju ingen farlig bok – som om dessa känslor, tankar och fantasier inte skulle existera innan högstadiet! (Det är tvärtom en bra och klok bok för att börja prata om detta innan högstadiet – den ger ju perspektiv på ämnet sexualitet, liksom så många andra av Melins böcker gör). Detta visar sig framförallt i den kluvenhet inför sina pirriga känslor som huvudpersonen Manne faktiskt känner rakt igenom. Den osäkerheten och de kluvna och laddade, ibland skamfulla känslorna han känner tillhör också den där första perioden i ens liv då man börjar drömma om något mer än kramar. Då är det väl jättebra att dessa känslor når fram till målgruppen och inte hindras av att vi vuxna generar oss och tycker det är jobbigt att förhålla oss till det. Dessa böcker kan ju bidra med att få barn och ungdomar att känna sig mindre ensamma, oförstådda och utanför, eftersom de ger perspektiv på hur det kan kännas inuti.

bild

Kanske är det inte så konstigt att vi som respresenterar vuxenvärlden reagerar med en liknande kluvenhet inför var boken ska höra hemma på hyllan, eftersom ”Lite mer än en kram” bryter lite ny mark här. Men det borde ha hänt mer sedan 70-talet kan jag känna! Jag är lite allergisk mot denna slags moralpanik (eller vad vi väljer att kalla det) – men samtidigt visar böcker som Melins och Hellbergs (på 70-talet) på det oerhörda behovet av att någon vågar och att någon bestämmer sig för att vara först! Det brukar ju vara det svåraste steget, men se vilken brinnande diskussion det ger upphov till! Kramiga böcker är något fint och modigt och bra och de behövs! Tack Mårten för att du vågar!

”Lite mer än en kram” väcker känslor och tankar hos fler än mig, hos:

Kattugglan

Prickiga Paula

Boktjuven

 

LEX BOK

LEX BOK av Sara Kadefors är en av de mest inspirerande böckerna jag har läst och den påverkade mig på ett väldigt starkt sätt när jag läste den. Lex och Maya, som är huvudpersonens alter egon – en och samma person, men på samma gång så långt ifrån varandra det bara går att komma; jag kände en stark samhörighet till dem båda, vilket fick berättelsens djup att växa.

Bibblabellas bilder 6876Fotograf: Isabella Johansson

Den kändes så äkta och den gick rakt in i hjärtat på mig. När jag hade kommit till de allra sista sidorna av boken, stannade jag upp, tittade ut genom fönstret och kände hur jag fick rysningar genom hela kroppen. Jag tänkte: ”Kan det bli bättre än så här”? Det här är en av de allra bästa ungdomsböckerna jag har läst, någonsin.

I kapp med att vårsolen blir mer närvarande (i helgen såg jag de allra första blommande vintergäcken), lyser Lex bok, texten och innebörden starkare. Den lämnar ett avtryck om hur det kan kännas i själen och hjärtat och kroppen att vara ung i dag. Det är mycket igenkänning. Jag tänker speciellt på det här med prestation och hur huvudpersonen menar att många unga går vilse i sig själva när de har svårt att finna rum som är helt fria från krav från omgivningen och hur skolan då blir platsen där droppen rinner över. Författaren ringar verkligen in ett av vår tids stora dilemman. Varför är det så svårt att blicka framåt och tro på sig själv och framtiden? Varför orkar inte unga prestera?

Lex känns både beslutsam och vilsen på samma gång. Hennes vilsna själ visar sig på olika sätt. Hon står mitt emellan sin Mamma och Pappa. Hon bor hos sin Mamma som i början av boken är en tuff Mamma med attityd, självständig och till synes orubblig. Lex verkar trivas bra med att ha det så. Hon är kanske till och med på gränsen till egoistisk ibland, när hon vill ha sin Mamma för sig själv. Men denna törst efter trygghet har verkligen sin förklaring och orsak och den tror jag personligen bottnar i Pappans frånvaro. För parallellt med livet med Mamman, besöker hon regelbundet sin Pappa som sitter i fängelse, som varit inblandad i kriminell affärsverksamhet. Lex försöker göra Pappan glad genom att prata om gamla minnen, men egentligen orkar hon nog inte axla det alldeles ensam. Hon har nog bara inte insett det ännu.

Det är inte förrän hennes Mamma träffar en ny kille (som går Lex på nerverna) som Lex lyckas pigga upp Pappan på riktigt. Tillsammans spyr de sin galla över ”Bruno”, som den nya killen heter och stör sig på allt han gör. Bruno och Mamman träffades när de gick och dansade zumba tillsammans. Han har aldrig lyckats göra succé eller tjäna några pengar på att skriva ungdomsromaner och Lex ser maktlöst på när han flyttar in hos dem och skräpar ner utan att bidra med någonting själv. Mamman förvandlas framför hennes ögon; blint förälskad och ställer upp för honom i vått och torrt. Lex som aldrig har upplevt kärleken och bara dömer utifrån sina egna behov, saknar helt och hållet förståelse för hur Mamman kan agera som hon gör.

För att stå ut med allt, startar Lex bloggen ”Själens sår” som skrivs av den fiktiva personen ”Maya” som är allt vad Lex aldrig varit och aldrig kommer bli, men innerst inne är en form av henne själv, det hon upplevt och det hon tänker men aldrig vågar säga själv.

Om Maya är en exotisk blomma i djupaste rött och dramatiskt svart, med Marilyn Monroe-blont-svintoburr och en utstrålning som får folk att haja till, är Lex en blek, tyst och nästan genomskinlig, bortglömd blomma, som kanske bara är synlig för hennes allra närmaste och kanske inte ens för dem. Hon bär på en massa tankar, som aldrig riktigt får någon form, förrän hon börjar skriva på bloggen. Där finner hon orden och där finner hon en styrka som bär henne på starka vingar och som får henne att uppleva känslor hon aldrig har upplevt tidigare.

Maya skriver:

”För vems skull sliter vi sönder våra själar? Vi är bara kugghjul i ett maskineri.

Små rädda silverfiskar som letar efter sammanhang.

Alltid denna rädsla som driver oss genom tillvaron. Som tömmer oss på liv.

Som dödar våra själar”.

Det som är sorgligt och samtidigt gör det vackert på ett skört sätt, är känslan av att den som verkar ha gått vilse allra mest av alla är Lex. Och vem är hon egentligen, Lex? Och vet hon det ens själv? Det blåser som en kall vind i hjärtat när jag läser vissa textrader och speciellt i slutet av boken. Och man inser plötsligt hur ensamma vi människor egentligen är. Vi har bara varandra, och denna gemenskapen med andra kan verka så väldigt skör ibland… Som för Lex. Man vill bara krama och trösta henne, men man står lika ensam själv.

Detta är en sådan där bok som jag för alltid bär med mig, en av de där böckerna som kan forma liv. Så genuin och äkta och så bra att man ryser.

LEX BOK:

Den första flickan skogen möter – lagom rysmysig sensommar/höstläsning…

DEN FÖRSTA FLICKAN SKOGEN MÖTER

https://i1.wp.com/www.jonnalindberg.com/wp-content/uploads/2013/04/Den-f%C3%B6rsta-flickan-skogen-m%C3%B6ter.jpg

När jag först hörde namnet på boken ”Den första flickan skogen möter”, var det genom en av våra goa elever som ofta besöker vårt skolbibliotek i Fliseryd. Hon hade fått syn på boken i en av våra inköpskataloger och ville gärna att vi skulle köpa in den till skolbiblioteket! Nu äntligen har boken fått ett nytt hem och finns i vårt skolbibliotek för alla som är nyfikna! Jag tänkte skriva några rader om vad jag tyckte om boken och tipsa om var man kan höra mer om boken!

R DET FÖRSTA: Visst är omslaget snyggt?! Färgerna är nedtonade och går i en nyans som påminner om vissa filter i bilddelningstjänsten Instagram – kallas det kanske Sephia? Färgerna på omslaget stämmer också så fint överens med skiftningen mellan sommar och höst, värme och kyla, sol och mörker, som man som läsare kan känna av när man läser boken.

Det första en läsare brukar börja med, innan man läser boken, är att smygbekanta sig lite med boken, genom att skanna av baksidestexten. Så jag föreslår att vi börjar med den (citatet är hämtat direkt från Adlibris hemsida, klicka på citatet för att komma till ursprungskällan):

”Sommaren innan sexan. Hanna fyller tolv och är på väg in i en ny värld. Kroppen förändras och hon funderar mer på killar och sex än hon någonsin skulle våga erkänna. Hon slits mellan trygga Jonna och nya kompisen Sabina, som redan har fått mens och solar topless vid sjön. Linda Palm, bygdens egen poppisdrottning, är försvunnen. Det viskas om att hon är mördad, kanske till och med våldtagen. Hon har haft en massa killar och vissa menar att hon får skylla sig själv”.

Vi får möta Hanna, som står i centrum för denna berättelse. Hanna ska precis fylla tolv och befinner sig i något slags gränsland mellan att vara barn och att börja bli vuxen. Det är sommar och Hanna går ofta ner till skogen för att bada och sola i en glänta med sina närmaste vänner Jonna och Sabina. Jonna är hennes allra närmaste vän och de har varit vänner så länge hon kan minnas. Däremot Sabina, är en relativt ny vän, som också skiljer sig mycket från det Hanna förknippar med det trygga och kanske lite barnsliga… Sabina är mera vågad. Ibland dyker hon inte upp när de har bestämt att ses. Hon umgås med killar på ett sätt som känns främmande, men lockande och hemligt för Hanna. Hanna känner en stark längtan efter att närma sig det som fortfarande känns hemligt och lite farligt…

Det händer, som ni förstår, väldigt mycket i Hannas liv när vi först möter henne. Sommaren går sakta mot sitt slut och skolan ska börja. Hon har också en stark pappalängtan inuti sig och blir besviken gång på gång, då hon aldrig får tag i honom. Han jobbar mycket och är nästan aldrig hemma. Kommer han hem någon enstaka gång, slutar det ändå med att hennes Mamma Isabella och hennes Pappa börjar gräla. Och Hanna lägger skulden på sin Mamma – hon är ju så grälsjuk och tänker bara på sig själv.

När Linda Palm – tjejen som är omåttligt populär i skolan, försvinner, förvandlas skogen som ditintills varit en trygg plats i bygden, till att bli skrämmande och obehaglig. Hanna förstår först inte allvaret med försvinnandet av poppisdrottningen Linda, men snart börjar ryktena att cirkulera och man viskar om ”mord” och ”våldtäkt”…

Boken behandlar många tunga ämnen som det inte går att komma ifrån. Ändå kan jag trösta alla oroliga vuxna med att boken slutar bra och att känslan genomgående inte är så tung och mörk som den låter. Ser man tillbaka och minns den tiden då man själv var i Hannas ålder, så var det ju faktiskt en tid som kunde upplevas som ganska mörk bitvis. Det är en ålder då man kanske inser mer än man alltid kan ta till sig eller vill ta till sig – en brytpunkt som inte inträffar samtidigt för alla, vilket vi ser med Jonna som fortfarande vill leka detektiv och Hanna som börjar bli intresserad av killar och också blir störtförälskad. I denna brytpunkt kan man också känna sig väldigt sårbar och utelämnad, ensam och missförstådd; Hanna känner av detta så starkt i sitt förhållande till omvärlden och kanske framförallt sin Mamma. Ett exempel på detta är att hon innerst inne beundrar sin Mamma jättemycket – hon är stolt och jämför hennes skönhet och fräschör med andra mammor. Men på samma gång är det som om hon aldrig slutar att leta efter fel och det slutar självklart med att hon alltid hittar fel hos sin Mamma, hur älskvärd hennes Mamma än är. Den här känslan av att känna sig missförstådd och att kanske skämmas för sina föräldrar, måste vara kopplad till att man har påbörjat resan mot att själv bli vuxen.

Boken börjar väldigt bra, jag gillar beskrivningarna av personerna, känslorna och miljön lite extra mycket. Författaren lyckas verkligen med att bygga upp den där känslan av obehag och ovisshet som ligger gömd i skogen – trots allt det bekymmerslösa livet när tjejerna solar och pratar om killar och vardagliga saker. Men tyvärr blir jag lite besviken på slutet och upplösningen av boken. Den där känslan av spänning som byggs upp i början och nästan ända fram till slutet, försvinner ganska snabbt och man får inte veta så mycket som man skulle vilja veta. Det känns precis som att ha läst ut del 1 i en planerad serie eller trilogi – för boken slutar på ett sätt som möjliggör en fortsättning. Ändå tycker jag att ”Den första flickan skogen möter” absolut är läsvärd! Rekommendationen från förlaget som ger ut boken är att den läses av barn och ungdomar från 9 år ungefär. Boken klassas som en ungdombok, men rent textmässigt är den relativt lättläst med luftiga stycken och lite större typsnitt.

NU TILL MITT TIPS!!

Notera 30 oktober i din almanacka och skriv upp ”Barnens romanpris”, för den dagen presenteras vinnaren av priset som går till den ”bästa svenska barnboken för 9-12 åringar” – ett pris som utses av en barnjury med barn som går i sexan på Lilla Sätraskolan och Ulvsäterskolan i Gävle.

De nominerade böckerna till Barnens Romanpris 2013. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Från och med den 25 september kan man gå in på Sveriges Radio och lyssna på barnjuryn när de diskuterar böckerna – en åt gången. Jag följde programmen förra året och rekommenderar verkligen er att gå in och lyssna! Och som ni ser, är ”Den första flickan som skogen möter” nominerad i år! HÄR kan ni höra vad barnjuryn själva tyckte om boken! 

Förra årets glada vinnare av ”Barnens Romanpris” gick till Katarina von Bredow och hennes ungdomsbok ”Flyga högt”. Så här ser den boken ut om någon skulle undra;

NÅGOT JAG VILL SE MER AV (!):

Extra härligt och positivt tycker jag det är att barnen själva väljer böckerna, diskuterar dem innan och utan och sedan själva väljer den värdiga vinnaren! Det borde finnas mer liknande satsningar tycker jag (med tanke på att barn och ungdomsböcker redan från början i så hög utsträckning har genomgått ett T J O C K T vuxenfilter innan de hamnar i händerna på barnen.

Skamfläck: Om sexualitet och ungdomsprostitution

Skamfläck

Handlar om tre ungdomar som inte verkar skilja sig från mängden utåt sätt. Men under den kontrollerade ytan kämpar Sandra, Nadja och Jocke med att dölja hemligheten om ett liv som prostituerade. De finns på riktigt och har berättat om sina liv för författaren och journalisten till boken: Caroline Engvall – som tidigare varit aktuell med ”17 år till salu” under samma tema. Caroline Engvall minns vi (80-talister) som chefredaktör för ungdomstidningen ”Frida” på slutet av 90-talet och början av 00-talet. Som journalist har hon nischat in sig på unga tjejer och deras förhållande till sex som självskadebeteende. HÄR och HÄR kan ni läsa mera om henne.

Hennes viktiga arbete med att nå ut till ungdomar som är drabbade går också att följa på nätet, på intetillsalu.se. Sidan riktar sig till ”unga som gör sig själva illa med sex” (citat hämtat från Caroline Engvalls officiella hemsida 26/6-2013: http://www.carolineengvall.se/). Med ”14 år till salu”, ”Skamfläck” och sidan ”Intetillsalu” ger hon verkligen perspektiv på ungas relation till sex. Här finns hjälp att få för dem som har svårt att orka ropa på hjälp, på grund av att man kanske känner en stark skam eller skuld kopplat till detta.

Jag läser Skamfläck, men orkar inte mera än korta stycken och lite åt gången. Boken är baserad på ungdomarnas berättelser ur deras liv – Sandra, Jocke och Nadja finns någonstans därute och det här är deras liv. Klumpen i halsen växer, liksom obehaget – det här är någonting som händer i vårt moderna samhälle i Sverige.

Många vill blunda för detta faktum och kan kanske inte eller vill inte ta in det helt och fullt. Men detta händer våra barn och ungdomar idag – och alla samhällsklasser finns representerade. Alla borde läsa någon av Caroline Engvalls böcker och prata med ungdomarna om detta!

”14 år till salu” och ”Skamfläck” läses mycket av våra högstadieelever på skolan. De lånas flitigt och är lite nötta i kanterna – det syns att många har lånat boken och delat några timmar av sin tid och sina tankar med ungdomarna i boken. På så vis stannar inte berättelserna där och samlar damm eller förblir olästa, vilket är en tröst i allt det mörka! Det är alltid ett första steg att berätta, att våga ta det steget och att någon lyssnar.

Citat ur ”Skamfläck” (s. 7):

”Man känner skuld för att man är den som initierat något, man bad om det. Att se att man var ett barn och att den vuxne alltid har ansvaret i den relationen är det svåra. Därför bär man alltid på skammen för att man är något som samhället tycker illa om. Det finns medlidande och på ytan en offersyn men i själva verket blir man äcklig och något som är smutsigt. Man blir ju en del av själva handlingen”.

KOPPLING TILL SKOLÄMNENA:

Ungdomsprostitution, ungas relation till sex som skadebeteende och liknande ämnen är jätteviktiga att ta upp med barn och ungdomar. Jag har tidigare pratat källkritik med sexor, åttor och nior med koppling till integritet, grooming, kränkning och sex och samlevnad – så dessa frågor kan tas upp både inom NO- och SO-ämnena, exempelvis när eleverna läser ”Sex och samlevnad”.

Några förslag till material och vidare läsning samt underlag för diskussion i ämnet!

Skamfläck – Caroline Engvall

14 år till salu – Caroline Engvall

Se mig – unga om sex och internet (2009). Ungdomsstyrelsen (finns att läsa online, pdf)

Surfalugnt.se

Medierådet.se

Polisen.se

Ungdomsstyrelsen.se

BUP.se

Hopp.org

Bris.se

rodasidorna.se

Killfragor.se

tjejjouren.se

krankt.se

umo.se

intetillsalu.se

Källkritik för åttorna med koppling till NO-ämnena och Sex & samlevnad

Snart är det dags att träffa åttorna på Krungårdsskolan igen – men denna gången är det inte för SO-ämnena som jag gör en koppling till källkritiken, utan för NO-ämnena under temat ”Sex och samlevnad” som de ska läsa. Det kommer bli fokus på integritetsfrågor, kränkningar på nätet och i olika sociala nätverk, grooming etc. med tid för diskussionsfrågor i slutet av lektionen och en genomgång av tillförlitliga webbplatser som knyter an till NO-ämnena i allmänhet, men även sådant som berör ”Sex och samlevnad”. Eleverna ska i detta arbetsområde kunna se om det finns koppling mellan synsätt på ”Sex och samlevnad” och faktorer som exempelvis: kvinnosyn, religion, raspolitik, makt, ekonomi och etnicitet med mera – Här kan källkritiken utgöra ett stöd och en metod för tillvägagångssätt att diskutera dessa frågor och att upptäcka eventuella mönster.

Tack vare mina skolbibliotekarie-kollegor på ”Skolbiblistan” (forum och maillista som Skolverket ansvarar för, för framförallt skolbibliotekarier inom grundskola och gymnasium) kommer här två tips på hur man kan arbeta med ”Sex och samlevnad” och källkritik i skolan:

1. Katarina Hjärpe ger tips på tre olika sidor på nätet som kan respresentera tre olika perspektiv på ”Sex och samlevnad”. Så här skriver hon på Skolbiblistan:

”Jag tycker att sidan christiananswers.net är djupt fascinerande för den som vill läsa hur bokstavstrogna amerikanska kristna ser på saker och ting, bland annat sex och samlevnad.
Vill man ha någon väldigt sexliberal finns t.ex. kolumnen Savage Love: http://www.thestranger.com/seattle/SavageLove
Mer mittemellan och någorlunda trovärdig är väl RFSUs sida: http://www.rfsu.se/”
(Katarina Hjärpe, Skolbiblistan 2013-04-02)

2. Diskutera abortfrågan med hjälp av webbplatser som representerar olika synsätt och perspektiv på frågan. Så här skriver Astrid Tengelin om henne tips:

”Jag gjorde ett intressant nedslag i källkritik utifrån Länkskafferiets samling under fliken abort. Den andra länken som ligger uppe där heter ”Ja till livet”, som är motståndare till abort. det var givande att i helklass ta reda på vilka som egentligen ligger bakom denna informationen och vad de står för. De säger sig t.ex. vara religiöst och politiskt obundna men har religiösa citat på hemsidan. Vi diskuterade även kring varför Länkskafferiet valt denna länk.
Det var en hel del som var svårt, till exempel hade inte alla i år 8 koll på vem namnen bakom de religiösa citaten. Bra att göra i helklass för att demonstrera avsändare, tendens och granskning av ursprunglig källa”.
(Atstrid Tengelin, Skolbiblistan 2013-04-03)
LÄNKLISTA FÖR SEX OCH SAMLEVNAD:
1. RFSU – Riksförbundet för Sexuell Upplysning
RFSU
HÄR finns RFSU:s frågelåda med arkiverade frågor efter olika kategorier samt möjlighet att frågor egna frågor. RFSU har också en chatt på måndagar kl. 19-20. Den är öppen för alla och frågorna som ställs kan inte ses av någon annan än den som ställer frågan. Du får svar direkt.
Förbundet fyller 80 år och grundades redan 1933. De vill bland annat med sin verksamhet:

Lästips på RFSU:
Sex och politik

Sex och samlevnad

Litteraturtips för ungdomar

2. Okejsex – kampanj om sexuellt våld
Så här kan man läsa om ”okejsex.nu” på deras hemsida:
”Operation Kvinnofrid startade hösten 2007 okejsex.nu, en kampanj om sexuellt våld. Målet med kampanjen var att synliggöra och att öka medvetenheten om olika former av sexuellt våld och om problemets omfattning”.
Målgruppen är ungdomar i åldern 15-30 år, men i synnerhet vänder man sig till ungdomar. Deras budskap lyder:

3. UMO – Din ungdomsmottagning på nätet

Så här skriver UMO om sin verksamhet och webbplats:

”UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer. Bakom UMO står alla landsting och regioner”.

Lästips på UMO:

Prostitution och sex mot ersättning

Våld och kränkningar

Sexuella trakasserier

Homo- och bifobi

Förväntningar på tjejers och killars sexualitet

Queer – att bestämma själv

Jämställdhet

4. RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

”RFSL bedriver sexualpolitisk verksamhet med uppgift att påverka myndigheter och bidragsgivare när det gäller frågor som rör hiv och hbt-personers hälsa i övrigt”.

Lästips på RFSL:s hemsida:
Fakta om
5. RFSL Ungdom
”Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter” arbetar sedan 1999 för:

6. Dina rättigheter
Läs mer på deras hemsida om:
7. Killfrågor
killfrågor.se - pratkompis på nätet


8. Tjejjouren

”Tjejjouren” är ”Killfrågors” motsvarighet för tjejer och:

”Har funnits sedan mars 2010 och har cirka 14000 unika besökare i veckan. Tjejjouren.se har inget kommersiellt syfte. Målet är att nå ut till så många tjejer som möjligt med stöd och pepp. Tjejjouren.se ska vara en trygg plats som rustar unga tjejer i ett ojämställt samhälle”.

Läs mer på Tjejjouren om:
Tjejguiden

Frågelådan

Tjejjourerna (det finns ca 60 stycken runt om i landet)

Kontakta en jour!

9. Machofabriken
Vad är Machofabriken?
 
10. Vårdguiden – Sex och relationer
På Vårdguidens tema-sida om ”Sex och relationer” finns också svar på vanliga frågor om sex, kärlek och förhållanden.
Det kan till exempel handla om preventivmedel, relationer, könssjukdomar, sexuell läggning och könsidentitet. Här kan man också beställa hem ex. klamydiatester och hitta mottagning för vaccination mot livmoderhalscancer.
BOKTIPS:
Skönlitteratur:
Katarina Janouch – författare, sexrådgivare och journalist, har skrivit ungdomsserien ”Lust & Längtan”. Så här skriver Johanna Lindbäck i sin recension av första boken i serien, ”Amandas bok”:
”Jag gillar idén bakom ”Amandas bok”. Huvudpersonen, Amanda alltså, är femton, har inte haft sex än och tänker massor på första gången. Hur gör man? Hur känns det? Vem kan man prata med om det för att lära sig? I brist på rätt person för prat försöker hon researcha på nätet, hittar till gamla romanklassiker av Suzanne Brögger och Erica Jong och sådär.
Samtidigt som denna research pågår tänker hon på Axel, en kille som hon kände när hon var liten, sen flyttade han bort några år, men nu är han tillbaka i hennes klass. Och tyvärr inte alls sig lik. Störig, jobbig, gapig, elak. Men ändå är det ju som Axel? Ibland kanske?”

Pojkarna av Jessica Schiefauer.

HÄR kan ni läsa min recension av boken!

HÄR kan ni läsa Linda Odéns recension och tankar kring hur man kan använda ”Pojkarna” i skolan, för att diskutera frågor som:

”Hur får man vara? När är man barn och när blir man vuxen? Får/kan tonåringar leka? Vilka förväntningar har vi på tjejer och killar? Vilka stereotyper och könsroller finns? Under läsningen kan vi fundera kring hur dessa flickor är och hur de bemöts av skolans killar. Här tycker jag att även Schiefauers text är lite väl styrd av stereotypa föreställningar kring kön, men det hindrar inte att boksamtalen kring texten kan bli spännande”.

(Linda Odén, Ordklyverier 2011-08-18)

Facklitteratur:

”Killar, målbrott och pubertet” av Pia Höjeberg.

”Broschyren Killar, målbrott, pubertet handlar om vad som händer när killar kommer i puberteten. Kroppsliga förändringar beskrivs, och mer ingående hur könsorganet fungerar. Även hur tankar kring sexualitet kan vara för killar i puberteten. En kort text om tjejer i puberteten finns också med”.

”I en klass för sig” av Fanny Ambjörnsson

”Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I ”I en klass för sig” – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor”.

Genusboken av Johanna Nihlén & Sara Nilsson

”Pojkflickor, bögskräck, smyggråt och regnbågsfamiljer. Här är boken för alla ungdomar mellan 14 och 19 år. Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok kring genusfrågor och jämställdhet. Texten varieras med faktarutor, intervjuer, jagberättelser och diskussionsfrågor. Det finns också ordförklaringar och register”.

Genusboken

”Vadå feminist” av Lisa Gålmark

”En positiv, praktisk bashandbok för skeptiska, okunniga, frågande eller bara nyfikna unga som vill veta vad det här med feminism egentligen handlar om (…)

Om sex och idrott, politik och våld. Och mod att våga säga ifrån, tycka, höras. Att ta den plats i samhället man har rätt till! Från 12 år och uppåt”.

Omslagsbild

”Fittstim” av Linda Norrman Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg

Omslag Fittstim

”Respekt – en sexbok för killar” av Inti Chavez Perez

Respekt : en sexbok för killar

”Hur har man sex första gången? Och första gången, förresten, kan man ha sex ”första gången” flera gånger? I sin bok ”Respekt En sexbok för killar” tar Inti Chavez Perez upp frågor om sex ur unga tonårskillars perspektiv. Från det första ögonblickets spänning, till att vara ihop under en längre tid. Här finns tips om hur man flörtar, hur man hånglar, hur man kan kysser och hur man kan ha sex på flera olika sätt (…)

Kukbruk av Manne Forssberg

Omslag Kukbruk

”Boken vänder sig i första hand till tonårskillar, särskilt de i yngre tonåren, 13-16 år. Men naturligtvis är den bra att sätta i händerna på de tjejer som vill veta mer. På ett lättflytande språk tar Kukbruk upp frågor om sexualitet, kärlek och relationer under rättframma rubriker som till exempel Kuk, Fitta, Kyssar, Kärlek, Jämställdhet, Bög, Första gången, Könssjukdomar och Preventivmedel”.

Ungdomsbok: Pojkarna av Jessica Schiefauer

POJKARNA av Jessica Schiefauer är verkligen en bok som skiljer sig från mängden. Redan från första början känns det som en saga, allt från symboliken med växthuset som fungerar som en frizon, maskeraderna där de får utforska olika roller, de surrande insekterna, de levande blommorna, alla dofter och ljud som vibrerar och vaknar till liv på natten. Den är sorglig och många gånger känner man sig svag när man läser den, eftersom huvudpersonen Kim (en av de tre flickorna som berättelsen handlar om) är så hjälplös i sitt sökande efter att finna sig själv, sin ”rätta” kropp.

Från början är de tre unga flickor: Kim, Momo och Bella. De står ensamma – starka och svaga – och möter tillsammans pojkarnas dömande blickar och kränkande kommentarer i skolan, i korridorerna, på gymnastiken, på gatorna. Ingenstans kan de gömma sig och de hanterar det på olika sätt. Ibland känner de sig lite starkare och ibland lite svagare. Men aldrig vägrar de duka undan den struktur som pojkarna har byggt upp och som alla andra flickor tycks acceptera. Ändå märks det hur mycket det påverkar dem. De ägnar många timmar på kvällarna åt att försöka glömma dagarna. Oftast är de i Bellas trädgård, i hennes vackra växthus som är fullt av blommor och frön från alla jordens hörn.

En dag hittar de ett frö utan namn, som växer upp till den vackraste och mest häpnadsväckande blomman av dem alla. En natt smakar de lite av hennes nektar och förvandlas till pojkar. Och därifrån river något tag i berättelsen. Innan dess har det känts som om allt har hänt i slow motion. För Kim är det annorlunda än för Bella och Momo. Varje natt tar Kim av blommans nektar och smyger ut i natten och till slut finns det ingen väg tillbaka för henne. När hon har sin flickkropp känner hon sig alldeles genomskinlig och kraftlös, det är inte i den kroppen hon vill vara. Men Bella och Momo slutar följa med och till slut är Kim ensam och hon fortsätter tills blomman nästan är döende och nektarn tar slut.

”Pojkarna” handlar om hur flickorna blir pojkar genom de roller de spelar och inte genom vad de är. Detta sökande efter var man hör hemma är i romanen trevande och obeständigt och löper inte som en röd tråd, utan växer och dör på samma gång. Precis som blomman som först växer och blommar ut och sedan ruttnar och dör, går sökandet hos flickorna fram och tillbaka – de genomgår en omskakande resa där de får uppleva mycket som gör ont, men de lär sig att de alltid har varandra. Miljöskildringarna i boken är väldigt suddiga och man får över huvudtaget mycket lite känsla för tid och rum. Detta förstärker också känslan av otrygghet – att det inte finns någon beständig form, vad beträffar det rumsliga och det kroppsliga. Men kanske är det också just denna otrygghet som förstärker författarens budskap.

En vacker och sorglig ungdomsroman med ett sagolikt skimmer omkring sig. Jessica Schiefauer berättar med ett språk som är mjukt och hårt på samma gång – skoningslöst och poetiskt. Ensam och orörd står den ofta i bokhyllan – men som författaren skriver på första sidan, är det inte en roman för vem som helst, utan för den som vill se och öppna ögonen.

Jessica Schiefauer vann Augustpriset för ”Pojkarna” 2011 med motiveringen:

Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog.

Är ni nyfikna på romanen, måste ni se detta videoklipp som Riksteaterns och Uppsala stadsteater ligger bakom. Hösten 13 & våren 14 är de aktuella med en föreställning som bygger på romanen som riktar sig till elever i åk 7-9 och och gymnasiet.

FLER SOM HAR LÄST ”POJKARNA”:

Sanna Näsling / DN: ”Schiefauer skriver fram kön och identitet i rörelse”

Bella Stenberg / Göteborgsposten

Kajsa Bergström / Expressen

Sofie Nordquist / LitteraturMagazinet

Marcus Stenberg / Marcusbiblioteket

Therese Dahl / Pocketlover

Linda Odén / Enligt O: ”Om identitet utifrån och in”

Karin Holm / Hallandsposten: ”Magisk realism med viktigt budskap”