Kategoriarkiv: SOCIALA NÄTVERK

Källkritik med årskurs 5 & 6 i Fliseryd

Idag var det dags att träffa årskurs 5 och 6 i Fliseryd för en första genomgång av ”källkritik och integritet”. Vi började med att prata om detta:

– Integritetsfrågor online (på nätet) kontra offline (utanför nätet).

– Vad ”personlig integritet” är för något och att vi som människor kan bli kränkta.

– Att man inte bör ange till exempel Wikipedia som källa och varför det är så viktigt att notera hur aktuell källan är.

– Det glapp som finns i svensk lagstiftning i samband med kränkningar på nätet.

– Hur man presenterar sig på internet och vad som bör lämnas ut/inte lämnas ut?

– Hur man undviker att råka ut för obehagliga situationer på nätet och i verkliga livet (om man har lagt ut personliga uppgifter på nätet och ändå vill vara anonym).

– Hur man kan undvika nätmobbning.

– Hur man ska lösa konflikter (offline, ”face to face” med endast de inblandade närvarande).

– Att det har blivit allt vanligare att man faktiskt lämnar ut personlig information till någon man inte känner, både på nätet och på exempelvis gatan. Detta är ett stort problem, eftersom det också blir vanligare med exempelvis kapade konton, personnummer och andra personliga uppgifter.

– Instagramupploppen i Göteborg strax innan jul 2012 och andra exempel på instagramkonton som har publicerat kränkande innehåll mot barn och ungdomar. Hur kan man skydda sig? Vad hade tjejerna kunnat göra?

– Skillnaden mellan att skriva privat och personligt och var gränsen egentligen går.

Vi avslutade med att sammanfatta det vi hade pratat om och gjorde en ”mind map” tilllsammans:

– Lämna inte ut för mycket personlig information, som exempelvis ditt telefonnummer.

– Tänk dig för innan du publicerar något på internet, till exempel en bild, text eller dagbok.

– På internet kan en bild eller text spridas vidare fort och vi har ingen kontroll över detta.

– ”Alla kan se allt”.

– Allt finns kvar.

– Lita inte på alla källor, på allt och alla.

– Var försiktig med vad du lägger ut, vad du säger eller skriver.

– Typ av källa – går den att lita på?

– Var försiktig med vem du addar/lägger till i olika forum och på sociala nätverk.

– Alla är inte den de utgör sig för att vara. ”Lisa – 14 år, kan vara Thomas 40 år”.

– Tänk efter noga innan du skaffar ett konto i olika nätverk och läs avtalen. Vad säger jag ”ja” till?

– Du behöver inte delge alla dina åsikter. Tänk på att något du skriver kanske kan såra eller uppfattas negativt och misstolkas. I det skriftliga språket finns ju ingen markör för ex. ironi. Det är lätt att missförstå när man inte kan höra personen, väga in hela sammanhanget eller syftet. Vi kan inte veta om personen skämtar eller menar allvar.

– Hur aktuell är informationen jag använder?

– Samla bevis (spara sms, bilder, ta skärmdumpar på konversationer etc.) för att förebygga nätmobbning.

– Dubbelkolla med andra källor eller någon som är duktig i ämnet.

Nästa gång jag träffar årskurs 5/6 i Fliseryd blir tisdagen vecka 21 och då kommer vi att gå igenom mera ”hur” man går till väga för att hitta tillförlitliga sidor och källor, hur man kan jämföra olika webbplatser, hur google och wikipedia fungerar med mera.

Till denna lektion använde jag följande material (klicka på den röda texten, så länkas du vidare till dokumenten i pdf-format):

”Schysst på nätet”– en pedagogisk handbok om mobbning (Friends & Telia, 2008)

Jag ❤ internet  – dina rättigheter och skyldigheter online (Statens medieråd, 2013)

Vuxenvärlden, hallå! – Ett diskussionsmaterial kopplat till ”Ungas integritet på nätet” (Stiftelsen för internetinfrastruktur, 2008)

Att ange källor i skolarbete (Celsiusskolans biblioteksgrupp, Våren 2006)

Hälsningar Isabella

Källkritik för åttorna med koppling till NO-ämnena och Sex & samlevnad

Snart är det dags att träffa åttorna på Krungårdsskolan igen – men denna gången är det inte för SO-ämnena som jag gör en koppling till källkritiken, utan för NO-ämnena under temat ”Sex och samlevnad” som de ska läsa. Det kommer bli fokus på integritetsfrågor, kränkningar på nätet och i olika sociala nätverk, grooming etc. med tid för diskussionsfrågor i slutet av lektionen och en genomgång av tillförlitliga webbplatser som knyter an till NO-ämnena i allmänhet, men även sådant som berör ”Sex och samlevnad”. Eleverna ska i detta arbetsområde kunna se om det finns koppling mellan synsätt på ”Sex och samlevnad” och faktorer som exempelvis: kvinnosyn, religion, raspolitik, makt, ekonomi och etnicitet med mera – Här kan källkritiken utgöra ett stöd och en metod för tillvägagångssätt att diskutera dessa frågor och att upptäcka eventuella mönster.

Tack vare mina skolbibliotekarie-kollegor på ”Skolbiblistan” (forum och maillista som Skolverket ansvarar för, för framförallt skolbibliotekarier inom grundskola och gymnasium) kommer här två tips på hur man kan arbeta med ”Sex och samlevnad” och källkritik i skolan:

1. Katarina Hjärpe ger tips på tre olika sidor på nätet som kan respresentera tre olika perspektiv på ”Sex och samlevnad”. Så här skriver hon på Skolbiblistan:

”Jag tycker att sidan christiananswers.net är djupt fascinerande för den som vill läsa hur bokstavstrogna amerikanska kristna ser på saker och ting, bland annat sex och samlevnad.
Vill man ha någon väldigt sexliberal finns t.ex. kolumnen Savage Love: http://www.thestranger.com/seattle/SavageLove
Mer mittemellan och någorlunda trovärdig är väl RFSUs sida: http://www.rfsu.se/”
(Katarina Hjärpe, Skolbiblistan 2013-04-02)

2. Diskutera abortfrågan med hjälp av webbplatser som representerar olika synsätt och perspektiv på frågan. Så här skriver Astrid Tengelin om henne tips:

”Jag gjorde ett intressant nedslag i källkritik utifrån Länkskafferiets samling under fliken abort. Den andra länken som ligger uppe där heter ”Ja till livet”, som är motståndare till abort. det var givande att i helklass ta reda på vilka som egentligen ligger bakom denna informationen och vad de står för. De säger sig t.ex. vara religiöst och politiskt obundna men har religiösa citat på hemsidan. Vi diskuterade även kring varför Länkskafferiet valt denna länk.
Det var en hel del som var svårt, till exempel hade inte alla i år 8 koll på vem namnen bakom de religiösa citaten. Bra att göra i helklass för att demonstrera avsändare, tendens och granskning av ursprunglig källa”.
(Atstrid Tengelin, Skolbiblistan 2013-04-03)
LÄNKLISTA FÖR SEX OCH SAMLEVNAD:
1. RFSU – Riksförbundet för Sexuell Upplysning
RFSU
HÄR finns RFSU:s frågelåda med arkiverade frågor efter olika kategorier samt möjlighet att frågor egna frågor. RFSU har också en chatt på måndagar kl. 19-20. Den är öppen för alla och frågorna som ställs kan inte ses av någon annan än den som ställer frågan. Du får svar direkt.
Förbundet fyller 80 år och grundades redan 1933. De vill bland annat med sin verksamhet:

Lästips på RFSU:
Sex och politik

Sex och samlevnad

Litteraturtips för ungdomar

2. Okejsex – kampanj om sexuellt våld
Så här kan man läsa om ”okejsex.nu” på deras hemsida:
”Operation Kvinnofrid startade hösten 2007 okejsex.nu, en kampanj om sexuellt våld. Målet med kampanjen var att synliggöra och att öka medvetenheten om olika former av sexuellt våld och om problemets omfattning”.
Målgruppen är ungdomar i åldern 15-30 år, men i synnerhet vänder man sig till ungdomar. Deras budskap lyder:

3. UMO – Din ungdomsmottagning på nätet

Så här skriver UMO om sin verksamhet och webbplats:

”UMO är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO kan man hitta svar på sina frågor om sex, hälsa och relationer. Bakom UMO står alla landsting och regioner”.

Lästips på UMO:

Prostitution och sex mot ersättning

Våld och kränkningar

Sexuella trakasserier

Homo- och bifobi

Förväntningar på tjejers och killars sexualitet

Queer – att bestämma själv

Jämställdhet

4. RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

”RFSL bedriver sexualpolitisk verksamhet med uppgift att påverka myndigheter och bidragsgivare när det gäller frågor som rör hiv och hbt-personers hälsa i övrigt”.

Lästips på RFSL:s hemsida:
Fakta om
5. RFSL Ungdom
”Ungdomsförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter” arbetar sedan 1999 för:

6. Dina rättigheter
Läs mer på deras hemsida om:
7. Killfrågor
killfrågor.se - pratkompis på nätet


8. Tjejjouren

”Tjejjouren” är ”Killfrågors” motsvarighet för tjejer och:

”Har funnits sedan mars 2010 och har cirka 14000 unika besökare i veckan. Tjejjouren.se har inget kommersiellt syfte. Målet är att nå ut till så många tjejer som möjligt med stöd och pepp. Tjejjouren.se ska vara en trygg plats som rustar unga tjejer i ett ojämställt samhälle”.

Läs mer på Tjejjouren om:
Tjejguiden

Frågelådan

Tjejjourerna (det finns ca 60 stycken runt om i landet)

Kontakta en jour!

9. Machofabriken
Vad är Machofabriken?
 
10. Vårdguiden – Sex och relationer
På Vårdguidens tema-sida om ”Sex och relationer” finns också svar på vanliga frågor om sex, kärlek och förhållanden.
Det kan till exempel handla om preventivmedel, relationer, könssjukdomar, sexuell läggning och könsidentitet. Här kan man också beställa hem ex. klamydiatester och hitta mottagning för vaccination mot livmoderhalscancer.
BOKTIPS:
Skönlitteratur:
Katarina Janouch – författare, sexrådgivare och journalist, har skrivit ungdomsserien ”Lust & Längtan”. Så här skriver Johanna Lindbäck i sin recension av första boken i serien, ”Amandas bok”:
”Jag gillar idén bakom ”Amandas bok”. Huvudpersonen, Amanda alltså, är femton, har inte haft sex än och tänker massor på första gången. Hur gör man? Hur känns det? Vem kan man prata med om det för att lära sig? I brist på rätt person för prat försöker hon researcha på nätet, hittar till gamla romanklassiker av Suzanne Brögger och Erica Jong och sådär.
Samtidigt som denna research pågår tänker hon på Axel, en kille som hon kände när hon var liten, sen flyttade han bort några år, men nu är han tillbaka i hennes klass. Och tyvärr inte alls sig lik. Störig, jobbig, gapig, elak. Men ändå är det ju som Axel? Ibland kanske?”

Pojkarna av Jessica Schiefauer.

HÄR kan ni läsa min recension av boken!

HÄR kan ni läsa Linda Odéns recension och tankar kring hur man kan använda ”Pojkarna” i skolan, för att diskutera frågor som:

”Hur får man vara? När är man barn och när blir man vuxen? Får/kan tonåringar leka? Vilka förväntningar har vi på tjejer och killar? Vilka stereotyper och könsroller finns? Under läsningen kan vi fundera kring hur dessa flickor är och hur de bemöts av skolans killar. Här tycker jag att även Schiefauers text är lite väl styrd av stereotypa föreställningar kring kön, men det hindrar inte att boksamtalen kring texten kan bli spännande”.

(Linda Odén, Ordklyverier 2011-08-18)

Facklitteratur:

”Killar, målbrott och pubertet” av Pia Höjeberg.

”Broschyren Killar, målbrott, pubertet handlar om vad som händer när killar kommer i puberteten. Kroppsliga förändringar beskrivs, och mer ingående hur könsorganet fungerar. Även hur tankar kring sexualitet kan vara för killar i puberteten. En kort text om tjejer i puberteten finns också med”.

”I en klass för sig” av Fanny Ambjörnsson

”Unga tjejer har hamnat i fokus. I massmedier avhandlas deras dåliga självförtroende, anorexi, sexliv och språkbruk. Men hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel? Hur högt får man skratta och hur bredbent får man sitta innan man riskerar sitt rykte? Och när riskerar man att bli kallad för hora? I ”I en klass för sig” – Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, ger Fanny Ambjörnsson svar på dessa frågor samtidigt som hon ger en alldeles unik inblick i unga tjejers vardag och villkor”.

Genusboken av Johanna Nihlén & Sara Nilsson

”Pojkflickor, bögskräck, smyggråt och regnbågsfamiljer. Här är boken för alla ungdomar mellan 14 och 19 år. Genusboken är tänkt som en diskussions- och fördjupningsbok kring genusfrågor och jämställdhet. Texten varieras med faktarutor, intervjuer, jagberättelser och diskussionsfrågor. Det finns också ordförklaringar och register”.

Genusboken

”Vadå feminist” av Lisa Gålmark

”En positiv, praktisk bashandbok för skeptiska, okunniga, frågande eller bara nyfikna unga som vill veta vad det här med feminism egentligen handlar om (…)

Om sex och idrott, politik och våld. Och mod att våga säga ifrån, tycka, höras. Att ta den plats i samhället man har rätt till! Från 12 år och uppåt”.

Omslagsbild

”Fittstim” av Linda Norrman Skugge, Belinda Olsson & Brita Zilg

Omslag Fittstim

”Respekt – en sexbok för killar” av Inti Chavez Perez

Respekt : en sexbok för killar

”Hur har man sex första gången? Och första gången, förresten, kan man ha sex ”första gången” flera gånger? I sin bok ”Respekt En sexbok för killar” tar Inti Chavez Perez upp frågor om sex ur unga tonårskillars perspektiv. Från det första ögonblickets spänning, till att vara ihop under en längre tid. Här finns tips om hur man flörtar, hur man hånglar, hur man kan kysser och hur man kan ha sex på flera olika sätt (…)

Kukbruk av Manne Forssberg

Omslag Kukbruk

”Boken vänder sig i första hand till tonårskillar, särskilt de i yngre tonåren, 13-16 år. Men naturligtvis är den bra att sätta i händerna på de tjejer som vill veta mer. På ett lättflytande språk tar Kukbruk upp frågor om sexualitet, kärlek och relationer under rättframma rubriker som till exempel Kuk, Fitta, Kyssar, Kärlek, Jämställdhet, Bög, Första gången, Könssjukdomar och Preventivmedel”.

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!

Twitter

KORT OM TWITTER!


Liten ordlista:

Twitter = eng: ”kvitter”/”kvittra” = ett socialt nätverk och mikroblogg

Mikroblogg = en blogg i mikroformat med begränsat antal tecken. (Facebook har exempelvis en mikroblogg som en del av sin tjänst).

Tweet = är korta meddelanden med omkring 150 tecken.

Re-tweet (RT) = att sprida/vidarebefordra någon annans tweet, följs av @ och användarens profilnamn.

Follow = eng: ”följa” = att prenumerera på en annan twittrares inlägg/meddelandeflöde

Twittra = att skicka/publicera tweets

Hashtagg = att skriva ett nummertecken (#) framför ett nyckelord (så att det blir sökbart)

Att börja twittra – ”steg för steg”:

1. Det första du gör, är att registrera dig på twitter.com.

2. När du har ett inlogg, får du gå igenom en mycket enkel twitter-skola som tar några minuter.

3. Twitter-skolan går igenom vad en ”tweet” är och hur du skapar kontakter/börjar ”följa” någon på twitter. Känner du till någon som twittrar, kan du exempelvis göra en sökning och få upp användaren i sökrutan och därefter lägga till personen.

4. Du kan också hitta kända personer genom att söka efter etiketter, ex. musik, sport, naturvetenskap…

5. Du kan även hitta personer via msn mm.

6. Nästa steg är att ladda upp en kontaktbild med lite information om dig i korta ordalag.

7. Börja twittra… skicka tweets, @svara, publicera foton, #hashtagga, re-tweeta eller lägg till koordinater till dina tweets. Du behöver inte vara ”aktiv” i den meningen, utan kan välja att följa andras twitter-flöden för omvärldsbevakning och nyhetsuppdateringar inom de områden som intresserar dig.

Kort fakta om Twitter:

Startade = 2006

Ägs av = Privat aktiebolag som startade som en sms-tjänst

Antal användare = över 500 miljoner användare

Omsättning i antalet tweets 2012 = 25 miljarder

Slutligen…

Vill man läsa mera om twitter som fenomen (i likhet med andra sociala medier), kan man faktiskt börja med att göra en sökning med #hashtag på twitter. Jag provade att söka på #sociala medier och fick ett 20-tal resultat över tweets där nyckelordet fanns med.

Vidare läsning:

Twitter’s 6th Birthday

Twitter Help Center

Artiklar om Twitter på ”Social Factory”

Sociala medier – nytt sätt att konsumera media?

Hälsningar,

Isabella

Sociala medier väcker kluvna känslor

Summering av gårdagens konferens om sociala medier och twitter

Lågstadiet, Krungårdsskolan

I början av terminen önskade Krungårdsskolans kulturgrupp för Hälsofrämjande skola att jag som skolbibliotekarie under konferenstid skulle berätta lite mera om sociala medier och hur det går till när man twittrar.

Förra hösten höll jag i bloggprat för de av personalen som ville komma och lyssna. Vi ordnade med fika, särskolan gjorde en jättegod äppelpaj och det bjöds på kaffe. En del av lärarna kunde inte komma och vi kände därför att vi ville göra något liknande i år, för hela skolan. Högstadiets lärare kommer därför att få bloggprat relaterat till skolämnen den 3 december, också det under konferenstid.
Gårdagens ”twitter-prat” väckte många känslor och många var eniga om att det finns klara nackdelar med att sociala medier och framförallt mobiler och smartphones får en mer central roll i barn och ungdomars liv. Det är framförallt oförmågan att stanna i nuet och att vara social IRL som väcker upprörda känslor. Att man upplevs vara andra valet i ett möte eller konversation där mobilen far upp ur fickan. Är det så att vi har utvecklat ett beroende av att ständigt vara uppkopplade och att alltid ha mobilen i närheten?

Många menar att sociala medier är här för att stanna och att vi måste acceptera läget. Det viktigaste om vi väljer att acceptera situationen, är att vi fortsätter vara närvarande och att vi tar ett ansvar och informerar barn och unga om ”fällor” på nätet. Om vi inte själva är närvarande, hur ska vi då kunna upptäcka när barnen går vilse? Ur många aspekter är ju barnen väldigt utelämnade i den digitala världen, de är ensamma och vilsna utan att de vet om det själva. Vi måste visa på att det finns alternativ och att man kan använda sociala medier och medieverktyg på konstruktivt sätt och för andra ändamål. Sociala medier kan också vara en hjälp och ett stöd för att motivera eleverna i deras lärande mål.

Men visst blir man nedstämd, av alla rapporter som visar på hur vår integritet på nätet är så skör och utsatt. Mediekonsumtionen och medielandskapet i dag förändras i allt snabbare takt, det är i alla fall känslan. Är man inte uppkopplad, är känslan att man känner sig avtrubbad och isolerad. Många har nog upplevt den känslan. Vi vet att barn, framförallt under 13 år hoppar över hela datorgenerationen (i likhet med många u-länder) Istället för Facebook, skaffar de Instagram som inte har någon åldersgräns, lägger ut bilder på sig själva, ofta omedvetna om vilka signaler bilderna ger andra, och blir en del av den växande ”like”-kulturen.

För att visa på ”like-kulturen” på Instagram, har jag valt ut några vanliga taggar (hashtaggar med #) från unga flickor under 13 år från deras profiler på Instagram (ofta ”hjälper” också vännerna i nätverket till och taggar med liknande ord i kommentarsfälten. (Väldigt vanligt är också att man hashtaggar sitt kik-namn):

#hot #swedish girl #me #beautiful #follow #sweet #blondie #kissandhugs #blondi #girl #snygg #200 #followers #please ”likeforlikes #likeforlike #like4likes #commentforcomment #like #my #kik #name #LikeForTags ”instagirl ”thedailypic #söt ”pleeease ”help #me #to #get #200 #followers # people

Barnen och ungdomarna gör allt för att få så många likes/hjärtan och followers/följare som möjligt.
Och det är genom taggningen som man samtalar, det är genom taggningen som andra får veta att man existerar. Taggar man inte sina bilder och samtidigt väljer att ha dem privata, får ingen veta att man finns. Och det är ju att bli sedda och bekräftade som är ett så stort behov för dem…

Finns vi som närstående vuxna med på deras vänlista, är risken betydligt mindre att de råkar illa ut. Men det finns många som inte vet vad deras barn gör på internet. Därför, återigen, blir det så viktigt för föräldrar och  personal på skolan, att reflektera över sociala medier och hur de påverkar oss, inte bara unga, utan också vuxna och hur de styr våra värderingar och val i livet.

Ordlista:

Hashtaggar = taggning med tecknet # för att göra ordet sökbart för alla inom nätverket

Kik (messenger) = en gratis sms-tjänst via applikation i mobilen

”Kik me” = Lägg till mig på Kik, skriv till mig på Kik…

Fler länkar under temat:

Why kik App is so important among Instagram users

Kik Messenger – wikipedia

Nu har bedragarna hittat till Instagram

/Bibblabella

LISTA – Sociala medielänkar

En liten lista med läsvärda länkar om olika sociala medier!

(Länkar för privat bruk och skolrelaterat).

Sociala medier -relaterat

Användarstatistik för populära sociala nätverk (juli 2012)

Allt om sociala medier – ordlista

Riktlinjer för sociala medier – SKL

Webbhjälp.se

6 eller 7 saker vi behöver lära elever om sociala medier

Korta filmklipp om sociala medier – webbstjärnan

Sociala medier i skolan

Barn och sociala medier

Liten tumblr-trilogi

What is a tumblog?

A complete guide to Tumblr

Facebook på ”Social Factory”

Facebook kan bli barntillåtet

Barn och facebook

Din facebook-guide

Facebooks dödskyss till integriteten

Integritet i fokus: facebook

Om facebooks nya version – webbhjalp.se

Så ska facebook utnyttja Instagram

Facebook i klassrummet – Kolla Källans wiki

Adda eller inte adda?

Gränsen mellan privat och offentligt

Så kommer du igång med Flickr

The truth about Twitter’s troubles

Twitter på ”Social Factory”

Twitter-länkar på Kolla Källan

Twitter-skola

Robin, 14 år – hur du kommer igång med twitter!

TweetDeck

 

instagram 300x225 Instagram begin rolling out web profiles for all users

Instagram + Facebook

Nu har bedragarna hittat till Instagram

Creative commons + Instagram

Lifehacker

Instagram skapar nya sociala möjligheter

Instameet

Instagrammers på facebook

Profile Picture of Pinterest

Pinterest

Pinterest driver trafik till blogg

Bloggar

Pedagogiska tips till lärare som vill arbeta med bloggar i skolan

Personer på olika sociala medier:

Kristina Alexanderson

Blogg

Pinterest

Facebook

Twitter

Sandra Beijer

Blogg

Instagram

Pinterest

Facebook

Spotify
BILDKÄLLOR

– Tryck på bilderna så länkas du vidare till källans ursprung/upphovsman.

/Bibblabella

Sociala medier

I detta inlägg ska jag försöka reda ut begreppet ”sociala medier”. Sociala medier har olika syften och användningsområden, bland annat:

  • SOM MÖTESPLATS
  • FÖR OMVÄRLDSBEVAKNING & KOMMUNIKATION

Man kan säga att sociala medier fungerar som mötesplatser och plattformer för interaktion, kontaktskapande och nätverkande online. Till skillnad från andra digitala medier har sociala medier, som namnet också avslöjar, en social funktion. Ofta är man inte medlem eller ens inloggad på ett ställe/ett socialt nätverk samtidigt, utan bilden av hur vi använder sociala medier ser snarare ut såhär:

De olika sociala medierna kompletterar varandra och olika medier har olika funktion beroende på vad användaren har för syften och behov just nu. Många känner till facebook som ett centralt socialt nätverk framför andra, men faktum är att den nya och starka trenden med ”visuell användning” och bilddelning i sociala nätverk talar mera för Instagram och andra bilddelningssajter. Facebook fungerar då mer som ett komplement till Instagram som värvar nya användare, framförallt bland unga under 13 år (som egentligen inte får gå med i facebook).

Genom sociala medier håller du dig uppkopplad (eng = connected) med vem som helst, när som helst och var som helst. Men det är alltid upp till var och en om man väljer att göra sin profil ”publik” eller privat”. Detta är viktigt att inte glömma! Många väljer kanske att ha en blogg som en form av privat dagbok som ingen kan komma åt, om man inte väljer att bjuda in någon att läsa den. Så syftet till varför man väljer att använda sociala medier varierar stort.

Social Media Social media: When tragedy becomes all about me

Läs mer om ”sociala medier” och medievanor på internet:

Skolverket – fakta om sociala medier

Becoming more accessible on social networks

Ungdomsbarometern

Länklista – sociala medier/kolla källan

Unga svenskar och internet (Medierådet 2009)

/bibblabella

Instagram = visuell dagbok

Instagram är en mobilapplikation för smartphones som lanserades 2010. Till en början kan man säga att Instagram kompletterade andra sociala medier som Facebook och Twitter. Men trenden säger att situationen nu går mot det motsatta, med Instagram som den centrala funktionen. En allt starkare trend inom sociala medier är fotodelningstjänster, som exempelvis Flickr, Pinterest och just Instagram. Instagram är en visuell dagbok som används för kändisar såväl som för ”vanliga” människor.

Instagram köptes 2012 upp av Facebook och har i oktober 2012, 100 miljoner användare, varav flertalet är unga människor under 13 år. Instagram har ingen åldersgräns, vilket gör att alltfler unga i första hand går med i Instagram, innan de tar steget och går med i Facebook. En intressant diskussion är hur detta går ihop, när Instagram bygger på att användaren lägger upp bilder som sedan delas till andra sociala nätverk. En annan intressant aspekt att diskutera är varför det har blivit så populärt bland unga. Hur pass ytligt är egentligen fenomenet, när retuschering är en så pass central del i användningen? Man kan diskutera detta i det oändliga, men en sak är dock säker; Instagram fyller ett behov för många, där man exempelvis kan få ge utlopp för sin kreativitet (OCH sekundsnabb plåtning!).

Liten ordlista:

Likes = ”Jag gillar” – markeringen via knapptryck

Hashtaggar = Genom att använda # kan man göra inlägget/bilden sökbar. Exempel: #bibliotek (söker man på detta, får man träffar på bilder/inlägg som användare har taggat med ”bibliotek”.

Pushnotiser = meddelanden som sänds till dig när något har hänt (ex. när någon har gillat din bild eller börjat följa dig).

Feed = syftar på ”flödet av nya inlägg”

Här kan du läsa mera om Instragram:

Deepedition DigitalPR  (kunnig föreläsare i ämnet sociala medier bloggar om det senaste…)

Hur du kommer igång med Instagram

Hur Instagram blev det sociala mediet för unga

Facebook köper Instagram

Hon är störst i Norden på Instagram

Spär Instagram på like-kulturen?

/bibblabella