Kategoriarkiv: TILLINGESKOLAN

Projekt Fladdermus!

Idag är det en stolt skolbibliotekarie som lägger den sista handen vid terminens allra sista samarbetsprojekt; Projekt Fladdermus som under några veckor har körts i klass 2 på Tillingeskolan i Timmernabben. Projektet har i princip varit återkommande på lågstadiet (framförallt i åk 2) sedan jag började arbeta som skolbibliotekarie på mina skolor, men har kommit i olika tappning beroende på de behov och förutsättningar som finns i den klass vi genomför det i.

Bildresultat för fladdermöss

Denna gång löpte projektet under cirka sex veckor. Första lektionen leddes av mig, skolbibliotekarien och under den lektionen pratade vi om fakta, källor, hur man söker i faktaböcker och vad som utgör en lämplig och trovärdig källa till fakta om fladdermöss. Under de lektioner som sedan följde tränade vi extra på att plocka ut stödord/nyckelord ur en faktatext om fladdermöss. Nyckelorden fick eleverna därefter placera in i en tankekarta med rubriker. Tankekartan användes sedan som utgångspunkt för eleverna när de skulle skriva sina egna faktatexter om fladdermöss. Slutresultatet blev tre, stora, jättefina affischer om fladdermöss med elevernas färdiga texter och illustrationer.

Bildresultat för fladdermöss

I slutet av projektet besökte även klassen förskoleklassen på skolan för en muntlig redovisning – som mer växte till att bli ett givande samtal och utbyte eleverna emellan, eftersom förskoleklassen själva under våren fördjupat sig i temat fladdermöss. De hade nämligen fått besök av faktaboksförfattaren Bengt-Erik Engholm, som skrivit boken ”Fladdermöss” (här kan ni läsa mer om hur jag tidigare år har arbetat med denna bok som utgångspunkt för källkritiksprojektet ”Projekt Fladdermus”) och som jag nu även själv har fått den stora äran att träffa! Förskoleklassbarnen fick varsin fladdermusbok att ta hem med Bengt-Erik Engholms autograf i!

Bildresultat för fladdermöss

Har ni vägarna förbi Timmernabbens bibliotek, är ni hjärtligt välkomna att besöka vår utställning under bibliotekets öppettider! Ni hittar de fina affischerna i fönstret i barnavdelningen!

November – en händelserik månad!

Det har hänt så mycket denna månad! Här är en liten tillbakablick över månadens höjdpunkter:

DIALOGDAGEN I ALVESTA

13 november

I början av förra veckan åkte Annika Forsberg och jag till Alvesta för att medverka under denna spännande dialogdag som Skolbibliotekarielyftet arrangerade! Man vände sig i första hand till skolledare och skolintresserade, för att diskutera skolbibliotekariens och skolbibliotekets roll i skolan. Namnet på dagen var passande nog: ”Skolbiblioteket – ett lyft för din skola!”.

Förmiddagen ägnades åt kortare inspirationsföreläsningar. Annika och jag berättade om vårt samarbete tillsammans i skolan kring källkritik för årskurs två. Vi betonade framförallt vikten av att vi arbetar tillsammans och att jag som skolbibliotekarie inte blir en ”inhoppare”, utan att vi arbetar sida vid sida, planerar tillsammans och kompletterar varandras kompetenser på ett sätt som resulterar i en ökad måluppfyllelse för eleverna och att fler kunskapskrav nås.

Om ni inte redan har besökt Skolbibliotekarielyftets hemsida, är det dags nu! Skolbibliotekarielyftet pågår just nu i fem län i södra Sverige – en jättesatsning kring kompetensutveckling för skolbibliotekarier! Men projektet involverar ju självklart även lärare, skolledare och elever – skolbiblioteket berör oss alla på ett eller annat sätt. Dagens citat levererade Elin Lucassi (handläggare från Kungliga Biblioteket), när hon sa:

”Sparka undan piedestalen och ner i gyttjan”!

Det var ett annat sätt för henne att uppmana oss alla att inte placera våra kära bibliotek uppe på piedestal, där de förblir onåbara och upphöjda, men inte använda som de ska vara om de ska kunna användas till fullo! Det skadar inte, menade Elin, att undvika en sådan form av idealisering, så att detta hindrar biblioteket från att bli integrerat med övrig verksamhet (ner i gyttjan = klassrummet/verkligheten).

Projektledaren Catharina Aineström har skrivit om dialogdagen och berättar mer om den i bild och text på Skolbibliotekariens hemsida – läs mer om dagen och vad vi diskuterade tillsammans; skolbibliotekarier, lärare och skolledare!

Ni måste också läsa Karin Ahlstedts blogg ”Temabloggen Skolbibliotek Malmö”! Ni hittar den under ”Pedagog Malmö” med aktuella artiklar och inlägg om pedagogisk inspiration, HÄR. I sitt senaste inlägg skriver hon om just dialogdagen i Alvesta!

NATIONELLA LÄSDAGEN

14 november

November månad är en lyckligt lottad månad! Temat är ganska genomgående att lyfta fram läsningens betydelse, vilket firas med Barnboksveckan (vecka 46) och den ”nationella läsdagen” den 14 november.

Allt sedan jag började arbeta i Mönsterås kommun, har jag blivit inbjuden av lärarna på en av mina skolor, att fira denna dagen tillsammans med dem. Jag har haft en egen station i biblioteket och dit har barnen i blandade grupper (de arbetar mycket med faddersystem, äldre elever tar hand om de yngre vilket är fint att se) kommit till mig. Tidigare har jag haft högläsning och skuggspel med berättande. I år var det dags för högläsning igen och denna gång läste jag ur Roald Dahls ”Häxorna” – en underbar pärla som fångar många generationer av barn och vuxna. (Dock ska tilläggas att vissa barn kan tycka den är väldigt läskig, i en av grupperna läste vi därför istället Lasse Majas detektivbyrå).

FÖRFATTARDAGEN I HÄSSLEHOLM

19 november

Idag har vi skolbibliotekarier i Mönsterås kommun (Evelina & Isabella) varit nere i Hässleholm på Författardagen! Det var andra gången för Evelinas del och första gången för mig och det var en härlig dag att ta del av! Vi fick lyssna till många författare (tyvärr blev Lisa Bjärbos föreläsning inställd):

SUZANNE MORTENSEN

Suzanne Mortensen har skrivit serien om Dickens detektivbyrå som utspelar sig i Åhus. Hennes härliga skånska och ärliga inställning till sitt egna författarskap var underbart att lyssna till. Hon lyckades verkligen bygga upp en stämning kring sina böcker, som fyllde hela den stora föreläsningsaulan. Tyvärr har jag inte läst hennes böcker innan, men jag ska självklart göra detta framöver! En rolig anekdot som hon berättade, att hon gärna lånade personer från sin omgivning till att göra ”gästspel” som karaktärer i sina böcker. På så vis hade hennes man till exempel blivit hjälte och fångat en gädda på så många kilo att han hade tagit världsrekord…

Londonmysteriet

KATARINA MAZETTI

Katarina Mazetti (känd kanske framförallt genom sin bok ”Grabben i graven bredvid”) hoppade in med kort varsel för Lisa Bjärbo som tyvärr blivit sjuk och inte kunde vara med.

Katarina berättade mycket om hur hon tänkte när hon skapade karaktärerna till sin nya spännande serie ”Kusinerna Karlsson”. Hon berättade också hur man i den franska skolan arbetar med författarbesök och hur väl eleverna förbereder sig inför besöket; något hon efterfrågar mer i fler länder.

Och på tal om detta med författarbesök: Författaren Katarina Kieri skriver på Dagens Nyheter (2013-11-18) om sina upplevelser av klassbesök på svenska skolor och hur dåligt förberedd skolan är inför besöket. Tyvärr är detta ingen rolig läsning och här krävs det att vi tar till oss av denna kritik, så att vi tar emot författarna på ett sätt som är värdigt och att vi också ägnar mycket tid åt förarbete innan författaren kommer.

Spöken och spioner

ANETTE EGGERT

Anette Eggert

Anette Eggert är verkligen inspirerande att lyssna till och det är lätt att föreställa sig hur hon tillsammans med eleverna arbetar för att lyfta deras självförtroende så att alla kan känna sig delaktiga. Hon berättade hur hon med hjälp av egentligen väldigt små medel, fick en liten pojke som varit helt inställd på att bli tjuv (eftersom han inte kände att han kunde skriva) att bestämma sig för att bli författare.

Enligt Anette är en av hennes absolut viktigaste uppgifter i mötet med barnen, att göra författarvärlden (som hon själv som liten tyckte var helt otillgänglig) mera lättillgänglig och få eleverna att känna att de alla kan bli författare genom att göra det enkelt och ha roligt. Hon menade också att eleverna behöver hjälp att få konkreta skrivtips och här kan hon bidra med mycket som författare och skrivpedagog.

Framsidan_tryckfärdig

CLAS ROSVALL

Clas Rosvall är både författare och pedagog och har bland annat skrivit boken ”Språk ska byggas utav glädje”. Det var fascinerande att höra Clas berätta om det glädjefyllda mötet med barnen och hur de tillsammans med honom hade skapat meningar (liknelser och alliterationer) med hjälp av en enkel struktur och ett innehåll. Clas menade att barn är jätteduktiga på att visualisera när de till exempelvis räknar bokstavsmatte tillsammans med honom (bokstavsmatte = att sätta ihop bokstäver så att de bildar nya bokstäver). Han menade att begränsningar faktiskt befriar och att just detta, att göra en mycket enkel struktur för uppgiften, kunde vara en nyckel för att få läsovilliga barn att också komma igång med uppgiften och hitta inspirationen.

Språk ska byggas utav glädje

PATRIK LUNDBERG

Patrik Lundberg är aktuell med boken ”Gul utanpå” som framförallt handlar om hur det är att bli vuxen och hitta sig själv. Här skildrar han också den resa som han gjorde till Korea för att bland annat hitta sina biologiska föräldrar (som han inte hade sett på över 20 år). Han talade om vikten av att få perspektiv på adoption och att inte glömma bort de biologiska föräldrarnas upplevelser av detta att lämna bort sitt egna barn som också kan ha genomgått ett trauma.

Patrik avslutade sin föreläsning med att uppmana alla att engagera sig mer för och sträva efter jämlikhet i vårt land och att upptäcka strukturer i vårt samhälle som förminskar vissa grupper (han nämnde kinapuffarna och påpekade om och om igen att det aldrig var hans mening att symbolen skulle censureras bort eller stämplas som rastistisk, han ville bara att vi skulle få upp ögonen för hur våra strukturer ser ut och varför vi gör skillnad på olika grupper i samhället (etnicitet).

gulutanpa_omslag

 

/Bibblabella

Vänta inte med att diskutera integritet på nätet – börja redan på mellanstadiet!

En och en halvtimme räckte nätt och jämnt till för att diskutera integritet och källkritik på nätet med sexorna i Timmernabben. Diskussionen om integritet, etik, säkerhet, källkritik etc. tar aldrig slut och det går att ägna mycket längre tid åt detta, än en lektion vid ett enstaka tillfälle, som var fallet i går. Jag brukar därför erbjuda mig att ha fler lektionstillfällen då jag återkommer till samma grupp, men också låta läraren få ta del av materialet och tipsa om att fortsätta diskussionen i klassen exempelvis på klassrådstiden (eftersom dessa frågor lämpar sig så väl för alla ämnesområden).

Frågor som berör åldersgräns på Instagram och Facebook, nätkränkningar i vanliga sociala nätverk, grooming och frågor om skuld, relationer på nätet kontra i det fysiska livet, personlig integritet och vad man är beredd att lämna ut av sig själv på nätet… Dessa frågor är exempel på punkter som vi diskuterade tillsammans i halvklass – en problematik som verkar vara lättare att ta ställning till i teorin än i praktiken. Om man i praktiken dessutom är inblandad på något sätt i en sådan situation – är det ju också i regel ännu mera komplicerat. Vissa av fallen och diskussionsfrågorna (som vi hämtade härifrån) var som några elever upplevde det, nästan lite väl långsökta – därav inte sagt att de inte bidrog till en livlig diskussion. I slutet av lektionen delades gruppen in i mindre grupper som fick tillfälle att diskutera några minuter innan vi gick laget runt i hela gruppen, för att höra vad alla hade att säga.

Det sades många kloka ord (som inbjöd till en långlivad och invecklad diskussion) som också understryker det jag redan antog, nämligen att man mycket väl kan köra samma upplägg för en nia som med en sexa! Jag hade nästan exakt samma upplägg i årskurs 6 som med årskurs 9 och det fungerade utmärkt.

Dessutom pekar ju mycket på att Facebook verkar tappa fler och fler barn och ungdomar och att andra sociala nätverk som exempelvis Instagram (som vi pratade mycket om) värvar fler medlemmar i denna åldersgrupp. Facebook kan vara ett populärare kommunikationsmedel och nätverk bland elever på högstadiet än bland elever i en sexa – där Instagram tycks vara betydligt vanligare. Sedan ska det läggas till att kontrollen av åldern bland barn på Instagram bara de senaste månaderna ha fått drastiska konsekvenser för användningen av Instagram för barn under 13 år.

Denna fråga är ju också extra intressant att diskutera med barn och ungdomar som faktiskt påverkas av detta – en fråga som också visar på komplexiteten i hur man agerar gentemot sina användare i säkerhetsfrågor. Läs HÄR om blockeringen av barns Instagramkonton och vad barnen tycker om detta.

Denna lektion i källkritik visade också på hur aktuellt ämnet är och i vilken hög grad barnen och ungdomarna själva kan relatera till det vi pratar och diskuterar om. Jag tror vi ofta som vuxna kanske underskattar barnens (inte deras kunskaper) men känsla för den personliga integritet och vad som är etiskt rätt och riktigt i olika situationer.

I många fall finns redan utvecklade strategier för ex. integritetsfrågor på nätet. Men det är en helt annan sak när vi ställs inför valen i verkligheten – då är det inte så svart på vitt längre och då har vi ett enormt stöd av att ha diskussionen levande, att ta itu med frågorna tillsammans – barn och vuxna – och att utveckla sätt, att kunna hantera sådana här situationer (dessutom har ju skolan ett ansvar när det kommer till nätkränkningar).

För i realiteten finns inga enkla svar. I takt med att informationsteknologin nästlar sig mer och mer in i vår vardag blir situationerna fler och mer komplexa och gör oss lite handlingsförlamade när det kommer till frågor som ovan nämnda. Det viktiga är då hur vi väljer att hantera denna handlingsförlamning.

Mitt tips är: Vänta inte med att prata med era mellanstadieelever om sådana här frågor och blunda inte för det faktum, att de redan har kommit i kontakt med mycket som du som vuxen inte har kommit i kontakt med genom nätet. De är både mogna nog och kloka nog att kunna hantera frågorna och att diskutera dem tillsammans med oss vuxna. Det är nästan för sent att börja prata om detta på högstadiet – testa frågorna och se hur bra det fungerar!

Lycka till!