Kategoriarkiv: URBAN FANTASY

Harry Potter & the Cursed Child

Bildresultat för harry potter and the cursed child

I lördags fick jag vara barn igen, om så för en liten lånad stund! Jag stängde in mig i min läsbubbla som jag tätade med mjuk bomull och fluffiga, drömmiga moln (det regntunga mörkret utanför bekom mig icke) och stannade där resten av dagen. Och känslan, ja, den var helt obeskrivlig. Jag vet att detta ”bara” är en pjäs skriven på ett manus (inte ens en roman, utan ett så kallat ”rehearsal script” med repliker och alltså ingen prosa) och att den inte lovar något mer i efterhand. Men kan jag inte bara få drömma mig bort ett tag och låtsas att det kommer fler, tegelsteniga Harry Potter romaner???

Jag får dock erkänna att det tog ett litet tag innan mina ögon hade vant sig vid att läsa på manus. Namnen på karaktärerna i boken hoppade och störde hela tiden, gjorde det styltigt och kantigt att läsa… Men till slut landade de och höll sig stilla. Jag hittade ett sett att börja läsa dialogen och därefter snegla på namnen om jag var osäker på vem det var som pratade. Och när jag väl hade hittat det där sättet som passade mig, lät jag mig drunkna i Harry Potter världen med en total känsla av lycka. Jag fick flera gånger väcka mig själv för att påminna mig om att jag inte drömde.

I ”Harry Potter & the Cursed Child” (som är skriven av Jack Thorne, baserad på en originalberättelse av J.K. Rowling, John Tiffany och Jack Thorne) förflyttar vi oss 19 år framåt i tiden. Harry Potter arbetar på Trolldomsministeriet, är gift med Ginny Weasley och har tre barn; James, Albus och Lily. Fokus för berättelsen är vänskapen mellan Albus Potter och kompisen Scorpius Malfoy, men den handlar minst lika mycket om relationen mellan far och son, mellan Harry och Albus – som har väldigt svårt att mötas på grund av Harrys hjältestatus och kändisskap. Albus känner sig extremt ensam och mäktar inte med att gå i Harrys fotspår – något han tror att alla runt omkring honom förväntar sig av honom.

Berättelsen börjar när Albus och familjen står på King’s Cross i London och väntar på Hogwartsexpressen. Albus ska börja sitt första år på skolan som han vet har betytt allt för sin pappa. Men Albus känner ingen glädje, bara en stor ängslan och en ond föraning om att han kommer misslyckas. Det är en känslosam scen som spelas upp på perrongen då Albus anförtror sin rädsla att hamna i Slytherin för Harry.

Till sin stora fasa hamnar Albus faktiskt i just Slytherin och därmed kapar han också på eget bevåg bandet med Rose Granger-Weasley – som har varit hans förbundna vän sedan många år tillbaka. Istället finner han en ny vänskap på tåget till Hogwarts; Draco Malfoys son Scorpius.

Det dröjer inte många minuter förrän Scorpius avslöjar ett hårresande rykte som får dem båda att veckla in sig i ett förrädiskt mörker som hotar att förgöra allt det som Harry Potter en gång offrade sitt liv för att aldrig mera återse…

En oförglömlig läsupplevelse som jag alltid kommer bära med mig! Det enda negativa jag har att säga är att min längtan efter att läsa fler Harry Potter böcker har väckts till liv…

Jag kan säga så här: det kommer bli nästan omöjligt att fastna i andra böcker en tid framöver…

Gasten!

https://i0.wp.com/media.bonnierforlagen.se/bokbilder3d/tif/9789163879838.jpg

Finns det egentligen något man hellre önskar sig som resesällskap än en rykande färsk PAX-bok!!??

I helgen fick den senaste delen i grymma, grymma serien PAX av Åsa Larsson och Ingela Korsell följa med på långtur då vi skulle upp till Stockholm och ner igen över en dag. Över nio timmar i bilen; ja, vad hade jag gjort utan den?! Som tur var blev jag inte åksjuk, men det är ju något av ett under, då jag satt med näsan i boken i ett enda svep. PAX böckerna slukar man hela, det säger svisch och så sitter man där och ångrar att man inte sparade lite på boken, så att man slipper längta ihjäl sig till att nästa del ska hinna komma ut, så att man kan fortsätta där föregående slutar. För de slutar alltid med en ruggig cliff hanger. Det kan jag lova! Gå gärna in på PAX facebooksida och läs mer om vad som händer kring böckerna!

Och här kan ni läsa mer om vad jag tyckte om de andra delarna i serien:

Del 1 & 2 (Nidstången & Grimmen)

Del 3 & 4 (Mylingen & Bjäran)

Denna gången börjar allt med ett till synes harmlöst luciafirande i Mariefred som snart urartar då tre barn leker ”svarta madam”. Under leken öppnas en port upp och tre ondskefulla gastar börjar härja fritt i staden. Och lotten faller som vanligt på Viggo och Alrik, som måste bekämpa de farliga gastarna för att förhindra att hela Mariefred blir gastkramade. Men denna gång blir det svårare än de trott och de tvingas ta hjälp av flickan Iris som de egentligen inte litar på. Men om de ska ha någon som helst chans verkar Iris vara den enda som kan hjälpa dem…

Mer än så vill jag inte säga eller avslöja! Bara läs! Lova att ni gör det! Om ni inte har läst PAX ännu, har ni verkligen missat något riktigt, riktigt bra!

PAX har en originalitet som heter duga!

Mylingen & Bjäran

De sista raderna i Bjäran dunkar i hjärtat och jag kan bara tänka på hur osannolikt grym den här serien är!! Det är så vansinnigt spännande att man får magknip. Och jag vet att jag inte är ensam om att tycka det. Mylingen och Bjäran är del 3 & 4 i serien PAX som är skrivna av författarna Åsa Larsson och Ingela Korsell och illustrerade av grymt skickliga Henrik Jonsson. Läs här om ni är nyfikna på vad jag tyckte om del 1 & 2: Nidstången och Grimmen.

bild-2

I Mylingen och Bjäran tätnar mörkret och ondskan återigen i Mariefred och denna gången ställs bröderna Viggo och Alrik inför de största utmaningarna hittills. Att behålla lugnet och tryggheten i varandra när allt annat omkring dem rasar samman. Någonstans i Mariefred lurar nämligen den ondskefulla Svarthäxan. Och det går inte längre att lita på någon när ondskan växer sig starkare och hungrigare… Tiden pulsar och mörkret vandrar in!

Tänk den sommaren då alla PAX-delarna har kommit ut och man kan få läsa alla en gång till och i ett sträck! Lyckliga dag. Och lyckliga ni som ännu inte har läst något ur PAX. Ni får inte missa dem!

bild-1

Mörk ängel

Hej!

För några dagar sedan läste jag ut boken ”Mörk ängel”, som jag gärna vill tipsa er om! ”Mörk ängel” är en sådan där bok det talas om och som de allra flesta jag har hört ifrån också gillar starkt. Den har bland annat legat tvåa på ”New York Times bestsellerlista” och sålts till 23 länder och det är många bloggare som har höjt den till skyarna. ”Mörk ängel” är första delen i en fantasy- och science fiction-serie för unga vuxna som heter ”Önskemånglarens dotter”. Andra delen i serien kom ut på svenska redan i oktober förra året, ”Blod och stjärnstoft”.

Mörk ängel

Berättelsen kretsar kring Karou – flickan med det blåa håret och de mystiska tatueringarna, som bor i Prag och studerar konst. Om dagarna spenderar hon tiden med att fylla sitt skissblock med fantastiska illustrationer av människor och varelser som inte är av denna världen. Men hon bär också på en mörk hemlighet som hon inte avslöjar för någon. Ibland försvinner hon för att gå på hemlighetsfulla ärenden åt önskemånglaren – en man med människo- och djurkropp (en så kallad kimär) som har tagit hand om henne ända sedan hon var liten.

Som tack för att hon åker över världens alla hörn och samlar in djur- och människotänder, får hon halsband med pärlor av önskningar. Hon vet inte något om varför han samlar in tänder eller vad han gör med dem, men ibland anar hon att det inte är helt och hållet av godo. Lika lite som hon vet något om sig själv eller varifrån hon kommer. Och denna ovetskap och känsla av att inte ha någon förankring, får hjärtat att skava av en saknad bortom ord. En saknad efter att höra hemma någonstans och en saknad efter att minnas det förflutna. Man skulle kunna säga att hon lever två slags olika liv – ett i människornas värld i Prag och ett bland kimärerna (demonerna) annorstädes, dit hon tar sig via olika portaler tack vare önskemånglaren.

Berättelsen djupnar och blir allt mörkare, när det börjar dyka upp mystiska handavtryck på dörrar i världens alla hörn. Det är som om någon har bränt in sitt handavtryck och därmed också förändrat något obestämbart. Samtidigt vandrar det runt bevingade varelser och skuggor i städerna som skapar oro och spänning. Varifrån kommer de och vad vill de egentligen? I sökandet efter sitt förflutna, dras Karou in i en uråldrig konflikt och strid mellan ljus och mörker, änglar och demoner… och hon möter den våldsamt vackra ängeln Akiva med de brinnande tigerögonen…

Vad jag tyckte om boken:

Jag var väldigt nyfiken och förväntansfull när jag började läsa ”Mörk ängel” och jag kan säga att jag känner att boken har levt upp till mina förväntningar och ändå inte… Jag är lite kluven inför vad jag egentligen ska tycka om den, då jag tycker att den svajar väldigt mycket och är i vissa sekvenser ruskigt bra och spännande och i andra ganska seg. I de passager där boken känns seg (framförallt någonstans i mitten upplevde jag att den tappade i spänning och fart), är den framförallt inte tillräckligt gripande och berör mig inte på det sätt som jag hade önskat efter den spännande inledningen av boken. Men glöm då inte att jag (som alla andra) hade ovanligt höga förväntningar.

Det jag gillar med ”Mörk ängel” (och också hoppas på av fortsättningen av serien) är att den är så fantasifull! Världen man möter i ”Mörk ängel” känns oväntad och skiljer sig mycket från det jag tidigare har läst i samma genre. Däremot är själva intrigen och kärlekshistorien inte lika unik och just kärlekshistorien håller inte riktigt för mig, i alla fall inte i början. Mot slutet tycker jag att boken faktiskt blir bättre igen med en spännande cliffhanger, trots att den samtidigt är ganska rörig och hoppig i kronologin med mycket tillbakablickar. Det känns som om författaren vill hinna få med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt, efter en ganska lång, utdragen och händelsefattig paus i mitten. Men trots att jag tycker att den inte riktigt håller ihop på vissa ställen, som jag hade önskat, så gillar jag den ändå så pass mycket att jag blir nyfiken och sugen på att fortsätta läsa serien!

Så om ni ännu inte har läst ”Mörk ängel”, tycker jag ABSOLUT att ni ska läsa den!

Trevlig helg till er alla!

Tiden pulsar och mörkret vandrar in…

bild-1

I helgen har jag sträckläst GRYMMA, GRYMMA ”Nidstången” och ”Grimmen” – del 1 & 2 ur den omtalade, populära och beroendeframkallande serien ”PAX” av författarna Åsa Larsson, Ingela Korsell och illustratören Henrik Jonsson. Äntligen har det blivit min tur att kasta mig över PAX! Det var länge sedan jag var så här förväntansfull inför att läsa en serie och jag kan säga att jag inte blev det minsta besviken!

Upplevelsen av att läsa Nidstången & Grimmen har verkligen överstigit mina förväntningar med råge! Alla essentiella ingredienser finns med – från de ursnygga och urfräcka illustrationerna, de korta och händelsespäckade kapitlen, alla fräcka namn på mytologiska, magiska väsen från förr som dyker upp hipp som happ i boken till de intressanta och komplexa karaktärerna; bröderna Alrik och Viggo som kommer till Mariefred för att återigen placeras i en ny fosterfamilj, eftersom deras mamma inte klarar av att ta hand om dem på grund av sin alkoholism, Layla och Anders som blir deras nya fosterföräldrar och så syskonen Estrid och Magnar – två väldigt speciella och udda människor som är biblioteksväktare och har som sin livsuppgift att vakta det uråldriga biblioteket och all kunskap som finns dold där i källaren till deras hus.

Bröderna Alrik och Viggo är på samma gång sköra och sårbara som starka och modiga. Det är en väldigt rörande syskonskildring i böckerna och man blir varm om hjärtat av hur bröderna står upp för varandra, tröstar, kramar. När den ene är ledsen, hängig och avig tar den andre på sig rollen som stark och modig och vice versa. Men samtidigt kan de båda tjura, gräla och skrika på varann för att senare bli vänner igen. Det är en så naturlig beskrivning av syskonkärlek.

Till en början litar de knappast på någon och tyr sig bara till varandra. Ändå lyckas de med tiden knyta starka band med nya människor som kommer att bli deras vänner och de får en stor och viktig uppgift att stå vakt mot mörkret som växer sig starkare i Mariefred…

bild-19

Nidstången och Grimmen är så grymma! Man sugs in i Alriks och Viggos värld och kan inte få nog – det är väldigt beroendeframkallande det här. Och hjälp vilken magont jag fick av att läsa de sista raderna i Grimmen – vilken cliffhanger! Nu är det bara att vänta på tredje delen och sedan fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde, nionde och tionde… Och däremellan kommer jag att tipsa alla (speciellt alla killar och tjejer på mellanstadiet) om PAX! Jag är så taggad.

bild-3

 

Stad av glas

bild-2

Den senaste veckan har jag hängt med denna underbart tjocka, 600-sidiga urbana fantasyroman och det har varit GRYMT. När jag läste första halvan av första delen i serien ”The Mortal Instruments” var jag inte riktigt övertygad. Men detta får jag nästan påminna mig själv om nu. För det känns som ljusår sedan jag kände så. Andra halvan av del 1, del 2 och del 3 har varit helt fantastiska. Och speciellt del 3 gav mig andnöd. Vilket antiklimax! Det händer saker i den här boken som man aldrig hade kunnat föreställa sig skulle hända – ofattbart grym är den; Stad av glas! Jag älskar verkligen den här skuggjägarvärlden som författaren Clarissa Clare har byggt upp och som existerar mitt i vår verkliga värld. Älskar också stämningen så mycket. Den där lurande känslan av att huvudpersonerna ständigt är iakttagna och i fara, den där känslan av att de kan råka ut för vad som helst närsomhelst lämnar mig aldrig eftersom jag av erfarenhet vet att ALLT kan hända i den där serien!

Det här är en magisk bok, men den är inte bara magisk för all magi som den rymmer. Den är också magisk av den anledningen att den rymmer en av de finaste kärleksskildringarna som jag har läst i en ungdomsbok. Och jag skulle vara väldigt nöjd och glad om serien slutade här och nu. Men tyvärr gör den inte det. Det finns ytterligare tre böcker som ännu inte givits ut på svenska och mycket mer kan fortfarande hända. Men jag tar ett litet break från ”The Mortal Instruments” för att istället börja på en av de mest omtalade urban-fantasy böckerna för pojkar i 9-12 års åldern (och alla andra ;)) just nu, nämligen serien ”PAX” av spänningsförfattarna Åsa Larsson, Ingela Korsell och Henrik Jonsson (som har gjord de snygga illustrationerna). Hela tio delar planeras att ges ut och tredje delen kommer våren 2015. Jag är väldigt taggad inför ”PAX” och ännu mera taggad inför att få tipsa barnen och ungdomarna om denna!!

#läserjustnu

bild-1

#läserjustnu

Hundra sidor går i ultrarapid nu, när man har kommit in i serien och är inne på tredje delen, ”Stad av glas”. Känslan av att veta att man har 600 nya sidor framför sig är obeskrivlig och det pirrar lätt i magen som av fladdrande fjärilar. Jag trodde inte det var möjligt att spänningsgraden kunde öka ännu mera, men det gör den och hundra sidor in i ”Stad av glas” går jag nästan sönder av nervkittlande pirr! Min plan är att stanna efter denna delen (det finns ju ytterligare tre delar kvar) och ta ett litet break från ”The Mortal Instruments”. Men frågan är om jag kommer kunna göra det… DET återstår att se…

#läserjustnu

bild-3

bild-4

#läserjustnu

Det här är så bra! Jag hade aldrig läst denna boken om det inte hade varit för Evelina. Hon bad mig att läsa den eftersom hon saknade någon att diskutera slutet med (bara det är ju hur kul som helst). I samma veva bad hon mig att inte läsa några recensioner av boken. Det är nog första gången jag läser en bok med inga som helst förväntningar på – varken positiva eller negativa. Jag har inte läst ett endaste pluttigt ord eller mening av vad någon annan tycker om boken och det känns SÅ sköönt. Jag tror jag ska försöka införliva det mer och mer i min läsning!

#harlästutnyligen

Som ni säkert har förstått, håller jag på med serien ”The Mortal Instruments” (läser den på svenska). Förra helgen läste jag ut del två som heter ”Stad av aska”. Jag tycker serien verkligen växer ju mer jag läser av den. Del två var överraskande bra (!!!) och nu längtar jag bara efter att få börja med del tre som ligger hemma och väntar på mig.

#böckerjagvillläsa

Igår fick vi hem del två (!) ur serien PAX 01 av författarna Åsa Larsson och Ingela Korsell. Varför blir det alltid så att del två alltid kommer före del ett vid beställningar?! Kanske för att spänningen ska öka ännu mera eller bara för att retas? Jag vill i alla fall väldigt gärna läsa Nidstången nu! Har hört så mycket bra om denna serie – den är ju bara något man ska ha läst!

Stad av glas – del 3 i Mortal Instruments står också på tur för mig att läsa så snart jag är klar med ”Kanske är det allt jag behöver veta”. Ruskigt sugen på att läsa trean är jag!

Det finns självklart hundratals böcker jag vill läsa, men jag har insett att det är sunt att fokusera på det man läser just nu, annars kan det bli svårt att koncentrera sig på läsningen och njuta av att vara uppslukad i nuet, då man ständigt tänker på alla andra böcker som man också vill läsa…

bild-5

bild-6

bild-7

Urban fantasy

Hej!

Idag gästas Bibblabella av Evelina, som har skrivit ett inlägg om ”Urban fantasy! Trevlig läsning önskar jag er! Och tack till dig Evelina, för att du ville dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter om ”urban fantasy”!

Urban fantasy

Urban fantasy är ett begrepp som används mer och mer för att beskriva vilken genre boken tillhör. En kort beskrivning av begreppet är att det är fantasy som utspelar sig i nutiden och i vår värld. Vanligtvis utspelar sig böckerna i en storstad, men de kan även utspela sig i en mindre ort eller på landsbygden.

Det är inte helt enkelt att klassa en bok som urban fantasy då gränsen till närliggande genrer som skräck och paranormal romance ibland blir väldigt suddiga. Det finns också en stor variation inom genren då böckerna kan handla om en mängd olika varelser, till exempel drakar, sjöjungfrur, änglar, varulvar, magiker, spöken med flera. Dessutom så skiljer sig böcker som handlar om samma varelse åt. Ta till exempel böcker som i huvudsak handlar om vampyrer. Det finns vampyrer som lever öppet bland människor (Sookie Stackhouse av Charlaine Harris) och vampyrer som är indelade i olika raser (Vampire Acdemy av Richelle Mead). Varje författare har sin egen variant av hur just deras varelse ska fungera och bete sig. Det gör att det finns en stor variation även inom olika undergenrer som till exempel böcker om vampyrer. Huvudkaraktären kan vara både en vanlig människa eller en övernaturlig varelse.

Det finns väldigt många olika serier som är bra och jag tänkte tipsa om en av mina favoriter. Jag har läst dem på engelska. Om titeln finns översatt till svenska anges det i parentes efter den engelska titeln.

Alex Verus av Benedict Jacka:

Fated (Ödesbunden)

Cursed (Fördömd)

Taken

Chosen

Hidden

Serien utspelar sig i London där Alex Verus driver en affär där han säljer olika produkter som kan förknippas med magi. De flesta av dem är helt ofarliga, men om man vet vad man ska leta efter så kan man hitta riktiga magiska föremål. Alex har, på grund av sitt förflutna, valt att stå utanför det magiska samhället som är uppdelat mellan Dark och Light. Alex är en så kallad Diviner, vilket betyder att han kan följa olika val eller situationer som uppstår och på så sätt se vad som händer i framtiden. När ett mystiskt föremål dyker upp på The British Museum vill alla plötsligt ha Alex hjälp och han tvingas ut i verkligheten tillsammans med sin vän och assistent Luna.

Benedict Jacka: Fated

Benedict Jacka: Cursed

Benedict Jacka: Taken

Benedict Jacka: Chosen

Benedict Jacka: Hidden

Detta är en av mina favoritserier. Jag gillar att karaktärerna inte är genomgående ljusa eller mörka, utan de rör sig i olika gråzoner. Alla karaktärer har starka bakgrundshistorier som avslöjas bit för bit under serien. Att böckerna utspelar sig i London och att författaren har humor gör dem bara ännu bättre. Jag tycker att det är konstigt att böckerna inte har gått bättre på svenska, troligtvis har de hamnat på ett för litet förlag och inte fått den marknadsföring som de behöver för att de ska hitta ut till sina läsare.

Urban fantasy är enligt mig en genre som passar alla, för även om det finns inslag av magi så handlar det i grund och botten om vardagliga problem. Något som jag uppskattar med genren är att även om böckerna ofta är ganska mörka så finns det humor i dem. Hur stora inslagen av magi och andra världar är varierar också stort mellan olika böcker vilket gör att genren passar både läsaren som bara vill ha en liten hint av något övernaturligt och läsaren som vill upptäcka en helt ny värld. Som avslutning kommer boktips för den som vill pröva att läsa något ur genren.

Engelska och amerikanska serier (en del av dem finns översatta till svenska):

The Mortal Instruments av Cassandra Clare
The Dresden files av Jim Butcher
Rivers of London av Ben Aaronovitch
Sookie Stackhouse av Charlaine Harris
Vampire Academy av Richelle Mead

Svenska serier:

De sära av Nene Ormes
Pax av Åsa Larsson och Ingela Korsell
Engelsforstriologin av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg
Dimmornas folk av Annika Banfield
Halvblodtriologin av Sofie Trinh Johansson

Stad av skuggor

”Växthuset var precis som hon mindes det, utom att himlen ovanför glastaket gjorde henne klar i huvudet. Hon tog ett djupt andetag och letade sig in bland de tätt sammanflätade grenarna”…

Det är så skönt när man kan konstatera att man verkligen har umgåtts med en bok, på riktigt. För det känner jag att jag har med ”Stad av skuggor”. Mitt första intryck av boken var helt och hållet positivt. Jag avverkade de första kapitlen i en dundrande fart. Vilken rivstart till inledning av en serie! Men sedan hände det något och min läsning blev mer och mer knagglig. Det gick riktigt långsamt genom vissa partier och jag slutade längta efter stunderna med Clary, Jace och Simon. De fick gärna vänta på mig ett tag till, medan jag gjorde annat. Men stunderna med dem fanns ändå där och jag funderade mycket över dem… Som Jace till exempel. Visst bär han på en mörk hemlighet, tänkte jag för mig själv… Som om han bar på ett sår i hjärtat som aldrig ville läka… Och Clary och Simon… Vilka känslor hade de för varandra egentligen? Och till min lättnad fick jag inte alla mina frågor besvarade efter att ha läst ut första delen i serien. Svaren ligger fortfarande där och ruvar och jag vill inte veta dem riktigt än. Läsningen gick lite knaggligt någonstans i mitten av denna 500-sidiga bok. Men mot slutet, när scenen förändrades och nya hemligheter kom upp till ytan, tog spänningen fart igen. Och det var en skön känsla! Så nu väntar del 2, ”Stad av aska” på att läsas, med start nu i helgen! ❤

Jag är inte riktigt hemma i genren ”urban fantasy”, även om jag har läst en del böcker som tillhör den. Men det finns verkligen något som tilltalar mig med denna genre. Kanske framförallt miljön – ofta en smutsig, storstad som rymmer all den där svärtan och mystiken. Och så de kusligt mänskliga, men ändå så omänskliga varelserna som rör sig i denna värld av spillror. Jag har nog alltid dragits till musik, film, litteratur och poesi med färger, smaker och toner av melankoli i sig. Jag tycker det finns något utsökt vackert över det som är motsägelsefullt.

”Där var Central Parks smaragdgröna fyrkant där älvorna höll hov på midsommarnatten. Där blinkade skyltarna till downtowns klubbar och barer där vampyrer dansade sig igenom natten på Pandemonium. Där var Chinatowns gränder längs vilka varulvar smög på nätterna med stadens ljus glänsande i sina pälsar. Där vandrade besvärjare i all sin fladdermusvingade, kattögda prakt och när de svängde ut över floden såg hon hur det blixtrade av regnbågsfärgade fjäll under flodens silveryta, såg det skimra i långa, pärlprydda hårsvall och hörde sjöjungfrurnas höga, porlande skratt”.

Men när det gäller ”Stad av skuggor”, känner jag kanske att det kan bli lite väl mycket av olika typer av monster, förkastade, demoner, fallna änglar, häxor, varulvar, vampyrer och skuggjägare att hålla reda på. Det tar lite tid att bekanta sig med dem alla! Men ha lite tålamod, jag lovar att de vinner i längden och har en viss charm ;). Måste också nämna att jag har mina misstankar om att böckerna är flera klasser bättre på engelska (originalspråket). Hör bara på ordet ”mondän”, (som figurerar för ordet ”människor” i svenska översättningen), låter det inte urtråkigt?!

Kanske kan det vara på sin plats att nämna något litet om handlingen också (jag kan vara lite dålig på att göra det ibland, eftersom jag lätt snöar in på vad jag känner för böckerna osv).

”Stad av skuggor” utspelar sig i New York och handlar om Clary Fray, som är en till synes helt vanlig tjej. När boken tar sin början, är det sommarlov och Clary med bästa vännen Simon hänger på den populära klubben Pandemonium. Clary är lite lätt uttråkad till en början, men snart blir hon vittne till en rad märkliga och skrämmande händelser. Hon ser hur några ungdomar slinker in genom en dörr där som det står ”tillträde förbjudet” på. Clary förstår att något inte är som det ska och följer efter. Förskräckt ser hon på när tre ungdomar med konstiga tatueringar dödar en annan kille. Hon förstår också att hon är den enda på festen som kan se ungdomarna. När hon träffar Simon på ett café nästa dag, är en av mördarna från Pandemonium där och bara några timmar senare försvinner hennes mamma spårlöst. Allt förändras på nolltid och inget kommer någonsin bli sig likt igen för Clary…

Och med detta inlägg, önskar jag er en riktigt trevlig helg!