En duktig hund äter kakan

En duktig hund äter kakan « Lilla Piratförlaget

Bildkälla: Lilla Piratförlaget 

”I parken där vi bor, träffade jag nyligen en hund, som hade ett stort huvud, korta ben och ett skotskrutigt täcke på sig, och som var kaxigare än någon människa jag någonsin träffat. Han hette Mc Tavish och det var tydligt att han behövde få en bok skriven om sig”. 

Nästa vecka är det dags för terminens näst sista bokattack i trean på Tillingeskolan. Tiden har verkligen flugit förbi på sistone! En av böckerna jag tänkte tipsa om är Meg Rosoffs tredje del i serien om hunden Mc Tavish och familjen Peachey. En helt underbar bekantskap! Citatet ovan var jag bara tvungen att ta med; Meg Rosoff berättar hur det kom sig att böckerna i serien handlar om denna hund; Mc Tavish.

Det var tydligen ett vinnande koncept för familjen Peachey att mamma Peachey en dag sa upp sig från den dagliga sysslan att laga mat. För aldrig någonsin har familjen ätit så gott som när barnen tog över köket. De är inte jättebra på att städa efter sig (men det gör ju inte så mycket om man har en hund som snarare kan liknas vid en dammsugare som snabbt eliminerar allt i matväg som hamnar på golvet – desto bättre på att läsa recept, mäta upp ingredienser och följa instruktioner. Barnen Ollie, Ava och Betty gör allt för att överglänsa varandras menyer. Man skulle kunna säga att alla är involverade i matlagningen förutom pappa Peachey, som fram tills nyligen mycket hellre äter maten, än lagar den.

Tills en dag då han testar på att baka bröd. Och där och då är det kört. Ingen får komma i närheten av köket – Pappa Peacheys ansträngningar är stora, inte förrän sent på kvällen får familjen komma in och se det färdiga bakverket. En brödlimpa som både doftar gott och ser fin ut. Men det hjälper inte så mycket om brödet är stenhårt. Och svårtuggat. Inte ens Mc Tavish som annars äter allt, förmår sig att äta upp limpan. Man skulle kunna tro att deras pappa har tappat lusten till att baka mer bröd i framtiden, men han deklarerar istället entusiastiskt att han har funnit sitt kall i livet: ”att baka är både stimulerande för sinnet och avkopplande för själen. Från och med nu får ni barn laga maten, men det blir jag som står för all bakning”.

Mc Tavish är nog inte ensam om att känna att det ligger något mycket oroväckande i denna deklaration.

”Sorgligt nog var pappa Peachey inte särskilt bra på att baka. Det mesta han åstadkom blev fel. Inte bara lite fel, utan praktfullt, enastående fel. Hans surdegsbröd var så tungt att det kunde ha används som fartygsankare. Han försökte baka mjuka kakor i stället. Istället för att vara lätta och luftiga var hans kakor lika tunga och platta som brunnslock”. 

En dag bestämmer sig Pappa Peachey för att ställa upp i en baktävling – detta trots att han bränner vid plåt efter plåt och inte tycks lära sig det minsta av sina misstag. Den stora dagen närmar sig och alla förutom pappa Peachey förbereder sig för en katastrof. Vilken tur för familjen Peachey att de har världens bästa hund som kan komma till undsättning; Mc Tavish!!!

Den här lilla boken gör mig så himla glad att läsa. Bakning är ju aldrig fel tema i en bok; även om det är av den vidbrända sorten. Hundar i böcker är inte heller fel: speciellt inte om de så personligt utmejslade som Meg Rosoffs ”Mc Tavish”. Man kan riktigt se honom framför sig. Och det är ju supergulligt att Meg Rosoff faktiskt har träffat honom i verkligheten och tillägnat honom en hel serie. Lättläst är den också! Med fina illustrationer och korta kapitel.

Detta blir mitt boktips för denna veckan! Önskar er alla en underbar helg! 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s